A f h a η d 1 i η g/

om

KINA-SAL T ERNAS

THE RAPEV TISKA ANVÄNDNING.

Med Medicinska Facultetens tillstånd,

under inseende af

DocTor

CARL ZETTERSTRÖMMeeicinae Thiorbt. ock PrAct. Professor Riddare af Konge.

Nordstjerne-Orden m. m.

for Medicinse Doctors Graden

författad af

LARS LINDGREN

och till allmän granskning framställd

å Medicinska Lärosalen

d. 27 Maj 1829.

p. v. t.

ÜPSAL A,Palmblad & C.

«mapwJTJ J i ϊϊΧΛ1

§. f.

Sattet att erhålla Kinabaserna och deras SalUr, såsom ejhörande hit, och dessutom af chemiska Läroböckerkåndt, behöfver ej beskrifvas; deremot anse vi någraallmänna reflexioner öfver Kinans therapevtiska använd¬ning, äfvensom en korrt jemnförelse emellan Kinans ochdess Salters verkan alldeles oundgängeliga, får nämndeSalters råtta användning.

§. s.

Ibland läkemedel räknade ämnen, som antingenyttra ingen eller en betydande verkan på Organismen,gifva alltid anledning till en mängd stridiga meningarhos Läkare. Vi se det förra på t. ex. Årenpris och mångaandra. Och det sednare på Kina-bark I början var dessanvändning utsatt för mycket olika cmdomen, tills denåndteligen åtnjöt rättvisa, och erhöll ett af de förnämstarummen ibland Läkarekonstens Cardinal-medel. Nu blefden försökt i nästan alla sjukdomar, och dess verknings-sphår öfver höfvan utvidgad (sådant är vanligen hvarjenytt medicaments öde), tills en större summa erfaren¬heter för densamma utstakade tillbörliga grånsor. Dessverkningssätt har således i långliga tider varit bekant,och det inskränker sig till z:ne htifvitdsokliga fall: 1:0 attstärka Solida viva, och iså måtto nyttjas i alla sjukdomar,hvilkas grund-character år: svaghet, i:o att v.a'a ett specifi-cum i sådana sjukdomar, hos hvilka en viss periodicitetherrskar, b var till räknas ej blott alla Febrar^ och isynnerhetFrossor (Febres intermittentes), utan åfven etc stort antal

a

andra sjukdomar, för hviika tillåfventyrs oftast en local, ejnog tydligt i sinnet fallande, Febris intermifctens °) liggertill grund, och hviika så mycket mer indicera Kinan,desto tydligare deras periodicitet framsticker; men lik¬som det förra verkningssättet efter theori och erfarenhetberor af en förening emellan alla Kinabarkens beståndsdelar,så tillhorer det senare sannolikt en viss beståndsdel, ochhvilken efter nyare rön skulle utgöras af de så kalladeSaltbaserne (Quinin och Cinchonin) **)·

$· 3-

Straxt efter upptäckten af nyssnämnde Saltbaser gickman åfven för långt i deras användande. Det gafs knap¬past någon sjukdomsform, der Kinan nemligen var indi¬cerad, der man ej skulle och kunde använda dem, ochdm tillskrefs all Kinans verksamhet. Men så snart man jhann göra sig bekant med den sanningen: att hvarjeväxts mest framstående och således mest verksamma bestånds¬del visserligen utgöres af dess Saltbaser (i fall de kunnafrånskiljas); men att total-föreningen emellan dess öfrigabeståndsdelar utöfvar på sitt sått biverkningar, som i vissafall ej utan skada för sjukdomen kunna uteblifva, börjademan båttre inse, når och hvar Kinan eller dess Saltbaserpassade; erfarenheten lärde då: att Sahbaserna såsomfebrifugum, det vill såga, såsom egande i astheniskaFebrar, men isynnerhet i de intermittenta förmågan, attstegra lifskrafcen och omändra dess abnorm blefne rikt- ^

*) Om tillvarelsen af Febres incermittentes locales vittna: Gerh··van Swieten Commentar. in Boerli. Aphor. T. 2 p. 534.K. Vet. Acad. Handlingar 1755 P· a78 (af P. J· Bergius).Jo. Bapt. Burserii Instit. Medic. Pract. Vol. τ ρ. 145.Jos. Frank Prax. Med. Univers. Praecepta. Ρ. ι V. 1. p. 14. P.'

Vol. i. p. 183·Acta nova Reg. Sor. Medicae Havniens. Vol x. p. 22g.Hufeland's u. Osam/s Journal d. Prakt. Heiik. Juni. Håff. j8>7»

p, 64.

3

* ning, hafva stort företräde, inen, att Kinan tvärtom vi¬sar sig verksammare då indication helt enkelt år: att11drk a *),

§.4·Alla nyare Journaler åro uppfylda med sjukdoms

händelser, der man nyttjat Baserna, och der de visat sighögst verksamma till och med der Kinan foga eller alldemtes intet verkat. Både Cinchonin och Quinin hafva väl med af-gjord nytta blifvit använda **), den sistnämnda och sårde*les dess Svafυelsyrade Salt dock obetaget, att skörda stör¬sta lofordet, och att isynnerhet på sig vånda Läkaresuppmärksamhet***). Vi komma således, att nästan ute¬slutande hålla oss vid sättet att använda SvafveisyradQuinin f), (eljest användas de öfriga Kina-Salterna påsamma sått och i samma fall) och det först i Frossor -J-f).

§·Såsom ett af de kraftigare läkemedlen kan SvafveU

syrad Quinin, illa använd, lätt medföra stor skada. Detår derföre högst nödvändigt, att känna i hvilka omstän¬digheter det bör brukas och underlåtas. Digestions-orga¬nemas tillstånd år hår (såsom ock förbållandet år medKinan) hvad inan hufvudsakligast måste hafva afseendepå; ty om de åro irritabelt försvagade, Primas vias fylda

*) Hufeland's u. Osann's Journal d. Prakt. Heilk. Dec. Håfi. 1825.**) Journal de Pliarmacie. Mars ig21. p. 137.***) Bulletin de la Societé MéJicale d'Emularion de Paris. Jan. 182Ϊ.t) Att Svafveisyrad Cinchonin nästan aldrig nyttjas, kommer utan

tvifvel deraf: att detta Salt har mycket svårt, att kristallisera,och stor benägenhet, att deliquescera; så att det, ej blott blirsvårt, att erhålla det rent, utan åfven nästan omöjligt att bibe-hålla det sådant.

-jrj") Efter D:r Gordi ni's i Livorno iakttagelser, skall Piperin såsomFrossmedel öfvertråffa Svafveisyrad Quinin se: 'Kleineres Repertorium ii;te Häftet. 1827· p. 19*

4

med oreriligheter, eller annars något vigtigt localt lidan¬de för-hand·, så passar det ej, förrån dessa omståndigbe-ter blifvife aflågsnade, och år då ej blott overksamt emotsjukdomen, utan kan till och med framkalla andra sjuk¬liga symptom'·, icke eller passar det vål under sjelfvaFrosaanfdUet, *emedw neaction då år för häftig, ach detv&nligen uppkråkes; åfveneå passar Svafvekyrad Quinmej särdeles i början af sjukdomen, då Feberns tonus] ån nuår stark nog, utan båttre vid eh viss svaghet och slapp-bet i de fasta delarne (debilitas ex fibra laxa), och detta»tillstånd »felar sållan sedan sjukdomen fortfarit någontid; man plågar derföre afvakta några Paroxysmer innanman tillgriper det, så vida Frössen ej bar några elakar¬tade symptom och man har att göra med en så kalladMalign Frosse, då det bör användas på första Apyrexien;och ή allaiånhefc må man ej vånta långe, ty vanligen harman mer att frukta af dess försena ån för tidiga bruk.För ofvannåmnde orsakers skull passar det ej eller nårFrössen år af Liflonmatorisk art (hyperstheniskt tillstånd),hvUket då måste håfvas innan man får tillgripa Svafvel.svrad Quinin; och i allmänhet måste vid alla compliceradtFrossor först hafvas afseende på Feberns Character, innanSaltet får brukas. Att såsom regel alltid förutskicka etteller annat affärande medel innan det får användas, hörtlR de gröfre misstagen. De gastriska symptomen åronemligen blott så vida tontra ivdieation, som Digestions¬organernas integritet dervid vanligen år störd, men omde blott åro en följd af febern , (såsom ofta händer),och ej stå i något orsakligt fdrhällande till den, det villsåga, uppkomma de blott genom en af Febern framkal¬lad blandnings förändring, så fördrages Svafvelsyrad Quininsnart nog, och dessa symptom försvinna under dess bruk.Båst år kanske derföre att ge kräkmedel, och nedät lin*drigt uttåmmande medel, så långe man har indicat ton dertill,och Febern ej synes uteblifva, utan tvärtom Paroxys-merna mera regulera sig, och Åpyrexiema blifvä fullkorn-

ligare; men skulle motsatsen inträffa; Apyrexiems nem-ligen blifva ofullkomligare, Febern betydligt anticipera ellerfördubblas o. s. v. så till-grip.es Kista Saltet genast. Men detår ej nog att Svafveslyrad Quinin gifves i passande fall;om det riktigt skall utöfva sin kraft, och hafva den åfyf-tade verkan, måste man åfven iakttaga:

1:0 Att det gifves i passandt dosis, som råttas efter: a)den sjukes Constitution (ju slappare subjectet år, ju mera afSaltet fordras) — b) Feberns lärgvarighet (ju längre den varat,ja större asthenie, desto Större dosis) — c.) årstiden (höstoch töcknig väderlek fordra större doser), — d) Typus(quotidianer och tertiäner fordra mindre, 6—10 gran haf¬va merendels varit tillråcklige för full vaxte, och förbarn foljakteligen mindre? Quartaner deremot fordra mestdubbelt mot de förra,*) och magligna Frossor nåstandubbelt mot Quartaner, om man nemfigen vill medvisshet hämma nåsta anfall). I allmänhet bör hår alltidhafvas mycket afseende på: Patientens Individualitet,vana vid Medicamenter., Constitutio annua, epidemica ochettdcmka.

a:o Att det gifves på passonde jJtt — Det vanliga¬ste sattet år val hår,, som med de flesta medicamenter,inbringandet genom Mun och Tarmeanaln, då det i üer«faldiga formler blrfivit nyttjad t, af hvilka vi blott vifyaanföra några de förnämsta, såsom:

Ree.Sulphatrs Qninici Partem unantPulveris Gummosi Partes tres

— Cort. Cinnam. Partes duas.

conterendo M:r Sir Pulvis Solphatis Quinici gummosus,hvaraf ordineras 6—20 grans pulver 4 gånger dageligeni Sirap för harm

*) Harless's Rheinische Jahrbücher für .Medicin u. Chirurg. B. 7,St- 3· .

β

Ree.Sulphatis Quinici Partim tmamExtracti Cinchonae Partes qninque

Cum Tinet. Cinch. Amar. Vinos. q. sat. cog:r. in Massampiiuiarem, ex qua form:r pilulae pond. gr. IV—S:r: Pi¬lulae SuJphat. quin, bvaraftagee 15—20 piller dageligen.

Ree.

Sulphatis Quinici Scrupulum ttnumAquae destillatae Uneias duasAcidi Sulphurici dil. Guttat stx.

M:r D:r S:r; 50—70 droppar hvarannan timme.Ree

Sulphatis Quinici Scrupulum dimidium.Tartratis Kalico-Stibici grana tri»Sacchari Albi Drachmam.

M:rDivid:rin sex partes aequales. S:r: Ett pulver hvar¬annan timme. Efter första pulfvret följer vanligen envattenaktig kråkning af båsk smak, men efter de andraknip och stolgång, hvarpå alltid Paroxysmen plågaruteblifva *).

D:r Bajlly i Paris har recommenderat ingnidningaf Svafveltyrad Quinin på inre ytan af muncaviteten, så¬som på låppar, tandkött och gommen, och med fram¬gång sålunda behandlat 9 fall**); dock tyckes detta varamindre användbart, emedan Quinin-Saltetc starkt båskasmak hår för mycket kommer att besvära Patienten.

Lamberts method deremot fatt nemligen underApyrexien uppdraga blåsor med Spanska flugor, ochefter uppklippningen af dem förbinda dem med Gerat,hvari Sulphas Qutnicum blifvit inmångdt), synes förtjenamera uppmärksamhet. Den yrigre Martin i Narbonnebotade på detta sått, oftast med ett enda förband, somej innehöll mer ån 6 gran Svafveltyrad Quinin, envisa

? ·) Med. Chirurg. Zeitung. 1828· B. 1. ρ. 3i.*·) Otto's Hygaea, 1837. ρ. 273·

7

Tertianer och Quartaner *). D:r Lessieur har ock medlika framgång nyttjat endermiska Methoden **),

Sluteligen har man åfven genom Rectum inbragtSulphas quinicmn. D:r Castella i Neufchatel recommen·derar det i Lavemang, isynnerhet då ett retligt tillståndi mage och tarmar ej fördrager det på vanlig våg ta¬get. Lavemanget tillagades af 4 gran Sulphas Quimcum ochen Stärkelie-låsning, och applicerades en half timme föreanfallet, och Frössen, som var högst envis, uteblef cci}>Under min tjenstgöring å Rongl. Seraphimer-Lazaretteti Stockholm behandlades å Chirurg. Aidelningen tvenneFrosspatienter af qvinnokönet, ej utan framgång efterdenna method, sedan alla andra medel och methoder'emotFrosse forgåfves blifvit använda; innan application af Kina-Salts-Lavemanget såttas alltid ett par öppnande iavemanger.Denna method tyckes förtjena mycken uppmärksamhet,af det skål: att då Specifiea genom Digestion till någondel kunna förderfvas, så bör Kina-Saltet, når det bi-bringes genom Lavemang och således absorberas utan attpassera Digestions organerna vara verksammare ån dådet tages invertes.

3:0 Att det gifves i rätt tid i anseende till anfallen;det förstås att man alltid gifver det blott under Apyrexi-erna, och under sjelfva anfallen upphör dermed. Manbörjar omedelbart sedan Poroxysmen, år fullkomligt slu¬tad, utom i maligna frossor, då man får börja tidigareoch med stor dosis, fortfar dermed hvar eller hvaran-nan timma, allt efcer som fritiden år längre eller kor¬tare, och magen fördrar det, för att om möjligt år denföreskrifna satsen kan vara slutad några timmar innanett nytt anfall väntas, hvilken forsigtighet isynnerhet årnödig når frossen anteponerat. f).

·) Med. Chirure. Zeitung, j8-8· B· - Γ· 443·*:i) Archives Genera'.es de Medicine. Μ >j. 1324.***) Kleinert's Repertorium. 1827. 6:te Hafr. pag. 115.·]·) Alex. Phil, Wilson a Trestise on Febrile Diseases. Vol. 1. ρ. 263.

8

$. 6.Να följer att tiåruna de sjukdomar, för hvilka

S^afvel.syrad Quinin dessutom blifvit försökt Cephalal-gie, Prosopalgie, Ophtkalmodynie, Odontolgie, (så snart dessanemligen iakttagit tydliga lntrrmissionerj hafva blifvit håf-na med 2—4 grav, Svafvelsyrad Quinin dagligen, någonlångre tid taget0). För Rheumaiiska Affectinner både ined.och utan feber, men med beståmdt mtermittent typus; förSeroffer, Paralysie, Chorea S:ti V:ti, och Ec/ampsie, har manåfven »ned utmärkt framgång nyttjat Saltet, och då alltidi sma? en längre tid repeterade doses Dock torde er¬farenheten hå»i ånnu hafva för litet utredc, och beböfvaännu någon tid för att utarbeta de reglor, som böra iakt¬tagas vid Saltets användning i sistnämnde fallen. I Re-mittenia febrar, der vanligen Atonie i Muskel-fibern ellervåtskornas benägenhet till rötaktig upplösning indicerarKinan, passar Kinan i substance eller något annat afdess praeparater båttre ån Salterna ***}.

§. 7.Det enda af Kina-Salterna, som efter Svafvelsyrad

Quinin förtjenar att nämnas år Chlor-quinin. Det beröm¬mes högeligen af Neumank i Berlin. I den eher Frosseuppkomna Vattsoten skall det hafva den utmårktaste ochnästan ofelbar verksamhet, f).

§« 8·Resultatet af alltsammans blir således: 1:0 Kinans

Salfbaser eller Salter, och deribland egentligen Svafvel-

*) Journal de Physiologie experirnentai. Ort. iRar.*»j — — — Aout. 18-2·

Nasse's Zeitschrift für die Anthropologie jg24. 2:tes Vierfel¬lahr- hUt. — Omodei Annali Universali di Medicina &. Vol. XXIVanno 1R22 (Ottober). Neue Sammlung auserles. Abhandlungen,zum Gebrauche prakt. Aerzte. B. 7. p, 466.

***) Hufeland's o. Osann's Journal d. prakt. Heilk. Dec. h3ft. 1825»D Hufebndlsu· Osann's Journal, d. prakt. Heilk. Jan. bSft. 1828. pv 137·

9

sy rad Quinin, med hvilken, (såsom förr blifvit nåmndt)nåstan alla försök blifvit anställda, innehålla Kinans Ft-berfordrifvande ämne, och Kinan utöfvar sin helande spe-cifica verkan emot infcermittenta sjukiigheter endast ge¬nom detta ämne, på samma sått, som Kräkroten endastgenom Emstin åstadkommer kräkning. 2:0 Saltet står ef¬ter Kinan, då det fordras, att permanent stärka, isynner¬het om ett sådant medel en långre tid måste fortsåttas,och tvärtom har Saltet stort företräde i de fall, der en

hastig och kraftig verkan måste frambringas, och dettyckes nåstan utgöra Medium emellan excentriska ochconeentriska stärkande medel. 3:0 År det ej en ringa för¬del, vid intagningen, isynnerhet för barn, att en såobetydlig quantitet af Saltet behöfs, emot den mängdKina, som vanligen fordras för en Frosse. 4:0 Merasällan inträffa JRecidiver efter en Frosse, som blifvit håf-ven med Kina-Salt, ån med andra tillredningar af Kina¬barken. *).

*j Hufeland's α. Osann* s Journal. Dec. häftet. 13 25, hvarest läsesföljande: Besonders aber zeichnet sich dieses Mittel (Schwefels.Chinin) noch dadurch vor der China so vorteilhaft aus, das esdie Wechselfieber heilt, ohne dass der Kranke solchen Recidivenausgesetzt ist, als es die Erfahrung, nach der anwendung ande¬rer Mittel, und selbst* nach dem Gebrauche der China, lehrt.