NY TIDNING! - Urologi...utgivningsPLAn 2013 Manusstopp Utgivningsdag Nr. 4 30 oktober 11 december...

UrologiNr 1 • 2013

sveNsk

5-α-reduktashämmare40 år som urologKAD-vård

Svensk Urologisk Förening

NY TIDNING!Gemensam för

RSU & SUF

3 SVENSK UROLOGI 1 ✦ 2013

RedaktöRens RadeR ................................4 - 5

sufs oRdföRande haR oRdet ...................... 7

kad-våRd ......................................................... 9

Rsus åRsmöte ................................................ 12

Rsus oRdföRande haR oRdet ................... 13

40 åR som uRolog ....................................... 15

nufs 29:e kongRess ...................................... 21

sufs facklig sekReteRaRes RappoRt ........ 23

bus-basens RadeR ........................................ 24

bus styRelse .................................................. 25

bus åRsmöte ................................................. 26

imoRu vi ......................................................... 28 – 6th international meeting on Reconstructive urology

uRologiappaR .............................................. 29

sk-kuRs b-43 ................................................... 31

5-α-ReduktashämmaRe .............................. 35

cystoskopiutbildning ............................... 45

abstRakt uRologidagaRna ..................... 47

aktuellt ......................................................... 60

ge kniven vidaRe ......................................... 60

kalendaRium ................................................ 61

sufs styRelse ................................................. 62

AnsvArig utgivAreLars HenningsohnUrologiska klinikenKarolinska Universitetssjukhuset141 86 HuddingeTel: 08-585 800 00 [email protected]

redAktörTammer HemdanUrologklinikenAkademiska Sjukhuset751 85 UppsalaTel: 018-611 30 [email protected]

redAktörKarin StenzeliusUrologklinikenSkånes universitetssjukhus205 02 MalmöTel: 070-538 80 [email protected]

ProduktionMediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 C 415 02 GöteborgTel: 031-707 19 30www.mediahuset.se

Annonser/ redAktionJean [email protected]

LAyoutAnne Olsson [email protected]

tryckÅkessons Tryckeri AB Box 148, 361 22 Emmabodawww.akessonstryck.se

Omslagsfoto: FotoakutenFoto: Anne Olssonsid. 4, 5 och 9.

Distribueras som posttidning ISSN 2001-6794

utgivningsPLAn 2013 Manusstopp UtgivningsdagNr. 4 30 oktober 11 december

Tidskrift för Riksföreningen för Sjuksköterskor inom Urologi och Svensk Urologisk Förening. Utkommer med fyra nummer per år.

www.rsu.se • www.urologi.org

innehållM

ILJÖ

MÄR

KT ÅKESSONS TRY

CK

ER

I

LICENSNUMMER 341093

MIL

JÖM

ÄR

KT ÅKESSONS TRY

CK

ER

I

LICENSNUMMER 341093

MIL

JÖM

ÄR

KT ÅKESSONS TRY

CK

ER

I

LICENSNUMMER 341093

Urologisvensk

tammeR hemdan Redaktör • 018-611 30 95 • [email protected]

redaktörens rader

Kära urologvänner!

V älkomna till detta första nummer av SUFs och RSUs gemensamma tidning! Jag vill även passa på att hälsa Karin Stenzelius välkommen som samredaktör för en tidskrift fylld av spännande och bra artiklar.

Detta nummer bjuder på bland annat abstrakt inför urologidagarna samt intressanta tips på urologiappar.

Jag önskar alla våra läsare en trevlig höst!

Tammer HemdanRedaktör

Första numret av vår gemensamma tidning!


Vad vill du läsa om i Svensk Urologi?Kontakta redaktionen om du har några idéer

[email protected] • [email protected] [email protected]

kaRin stenzelius Redaktör • 070-538 80 97 • [email protected]

redaktörens rader

Svensk Urologi– ett forum för utbyte!


Jag har fått äran att vara är en av redaktörerna för vår nya tidskrift ”Svensk Urologi”. Det är en stor utmaning och vi har ambitionen att tidningen ska bli jättebra. Ett forum för utbyte, en kanal för opinionsbildning och en plats att ta del av nyheter inom området. Det är också en oerhört bra tanke att vi genom denna tidskrift kan bana väg

för ett ökat teamarbete inom våra discipliner. Min övertygelse är att det är en väg att överbrygga alla hinder som finns i våra landsting. Urologin har ansvar för personer som är i sårbara situationer och det är vår uppgift att vara till hjälp och stöd i sjukprocessen både för patienten, men också för dennes närstående.

Jag tänkte ge en kort presentation av mig själv, så här i vårt första nummer. Jag är sjuksköterska ”på toppen”, har dis-puterat och arbetar nu som klinisk lektor vid urologiska kliniken i Malmö och på Malmö högskola i en delad tjänst. Jag har en mångfacetterad bakgrund som intensivvårdssjuksköterska, chef, katastrof- och biståndsarbetare. På urologen i Lund hamnade jag av en tillfällighet och fann området fascinerande, mitt intresse fördjupades och resulterade i en avhandling om inkontinens hos äldre.

Jag såg behovet av fortbildning för sjuksköterskor inom urologi när jag upptäckte att urologin var rätt komplex. Sedan drygt 15 år tillbaka har vi drivit utbildning i urologisk omvårdnad för sjuksköterskor runt om i Sverige. Det har varit mycket fascinerande att möta och lära känna så många. I dagsläget är det över 350 sjuksköterskor som gått kursen och just nu är vi i Göteborg för att starta upp en ny kurs.

det senaste året har jag också drivit kursen ”cystoskopi för sjuksköterskor”, viket varit en mycket positiv utmaning.Jag var också med och startade upp RSUs tidskrift UroVision och har varit dess redaktör under de tio år den funnits. Med den bakgrunden, hoppas jag kunna bidra med min erfarenhet. Men det blir ingen bra tidskrift om vi inte får tips och idéer från våra läsare. Vi hoppas på en bra dialog – så tveka inte med att kontakta oss.

Karin STenzeliuSRedaktör

Annons

laRs henningsohn Ordförande • 08-585 800 00 • [email protected]

sufs ordförande har ordet

Ni håller nu det första numret av Svensk Urologi i er hand. Alla sidor av vår specialitet kommer att spridas genom denna tidskrift, både interdisciplinärt och interprofessionellt. Svensk Urologi är fortsättningen på vår egna SUF-Nytt och urologisjuksköterskornas UroVision. Eftersom vi har mycket gemensamt och defi-

nitivt inte klarar oss utan ett optimalt samarbete tror vi att denna tidning kommer att bli en succé. Vi hoppas att alla ni medlemmar bidrar med artiklar, reseberättelser, vetenskapliga synpunkter och allt annat ni kan komma på som kan intressera övriga medlemmar och urologiskt intresserade.

Jag hoppas att ni alla nu avnjutit en avkopplande och fin sommar. Det känns som om det var längesedan vi hade en så fantastiskt fin sommar som denna. Själv har jag fått massor av välbehövlig energi tillbaka genom målning och bygge i den egna trädgården, mycket trevliga restaurangbesök och flera musikaliska konserter av olika slag.

Vi går nu in i höstterminen och närmar oss svensk urologisk största begivenhet, nämligen Urologidagarna, som detta år är i Linköping. Jag hoppas ni alla bokat in detta evenemang och bidrar med er kunskap och trevligheter.

Svensk Urologisk Förening har nu äntligen också vänt på medlemsinflödet och haft ett nytillskott som är lika stort som på föreningens glansdagar :). Anledningarna till detta är många, SUF-Nytt som papperstidning, fungerande hemsidor, tillbakagång till urologi som basspecialitet i siktet, professionell hjälp från Mediahuset i Göteborg AB med att synliggöra SUF etc.

Avseende urologi som basspecialitet så vet ni alla att Socialstyrelsen skjutit fram införandet av detta beslut till idag, den första januari 2015. Vi har tillsammans med samtliga övriga inblandade specialiteter påpekat att detta inte är accep-tabelt då vi under ett års tid kommer att få ett specialistutbildningsvacuum i Sverige. Vi har tillsammans med övriga specialiteter i omgångar sedan i våras skrivit till Socialstyrelsen för att få till någon sorts lösning i övergångsperioden och i nuläget hoppas vi på ett fysiskt möte tidigt i höst för att se om vi kan bidra till denna lösning.

Jag vill också påminna om vår stiftelse, Svensk Urologisk Förenings stiftelse som står till förfogande för våra medlemmar. Man kan där söka anslag för forsknings- och utbildningsändamål samt erhålla gratifikationer för olika urologiska ändamål. Sök genom att skicka ansökan till undertecknad.

Ni ser också att vi moderniserat och uppdaterat vår logotype. Denna förnyelse kan givetvis väcka många känslor och undran över orsak och behov. Anledningarna är även här flera. I samband med ovanstående förnyelser känns det naturligt att fundera över detta, samtidigt som den ”gamla” loggan inte existerade i tillräckligt bra kvalitet för att kunna användas optimalt i moderna medier.

Kom nu på vårt årsmöte under urologidagarna och hör mer om allt annat som inträffat under året i Urologi-Sverige. Väl mött i Linköping!

Eder ordförandelarS HenningSoHn

Bästa kollegor, medlemmar & vänner!

ordförandesonen Wilhelm och ordförande i ”sjukstugan” på skolfartyget ”die gorch fock” i straalsund i norra tyskland. fotograf: ordförandehustrun mari-anne.


Annons


Inom svensk sjukvård beräknas 2,4% ha VUVI varav unge-fär 90% är kateterrelaterade [3]. Det är inom vården som selektionstrycket på mikroorganismer är som störst och

vårdrelaterade infektioner är ett huvudproblem för multiresis-tensproblematiken [3-7]. Förutom risken för sepsis och dödsfall kan också kateterbehandling innebära skador i urinrör och urin-blåsa som kan vara bestående.

Under 2011/2012 skickade vi ut en webbenkät till 4 403 av Karolinskas medarbetare, vilken besvarades av 1 846 (42%) av de anställda. Av alla som besvarat enkäten hade 1 553 svarande arbets-uppgifter som inkluderar vård med KAD; 820 sjuksköterskor, 317 undersköterskor, 296 läkare och 120 barnmorskor.

Resultaten i denna deskriptiva studie belyser på olika sätt att urinkatetervården är fördelad på många händer. I rapporten fram-kommer att det är otydligt vilken yrkesgrupp som har helhets-ansvaret för vård av patient med KAD. Yrkesgruppen upplever ansvar för vissa delar av KAD-vården, exempelvis är det läkaren som ordinerar, sjuksköterskan tar emot ordinationen, underskö-terskan som utför och sjuksköterskan dokumenterar åtgärden. Det är osäkert vem som ska se till att en kateter ska tas bort. I enlighet med Vårdhandbokens rekommendationer [8] uppger de allra flesta i vår kartläggning att det är ett medicinskt beslut att inleda kateterbehandling, antingen genom att det är läkarens beslut eller hänvisning till lokala riktlinjer.

Riktlinjer och rutinerMajoriteten av läkarna (66%) i vårt material, visste inte om att det fanns riktlinjer för kateterbehandling och hade inte tillgång till riktlinjer för insättande av antibiotika (65%). Av övriga yrkes-grupper kände inte en tredjedel av sjuksköterskorna och en fem-tedel av undersköterskorna till om riktlinjer efterlevdes. Detta stämmer också med de intryck vi fått vid våra besök i verksam-heterna. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) [9] ska respektive vårdgivare anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning och utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Råd, rekommendationer och riktlinjer utarbetas av olika instanser lokalt, nationellt och inter-nationellt [7, 10, 11].

Indikation och val av behandlingsformVi noterar att man på Karolinska Universitetssjukhuset oftast väljer intermittent kateterisering när behovet av urindränering planeras för mindre än ett dygn, om beräknad katetertid är längre används vanligen KAD. Man kan spekulera i om ett omvänt förhållande skulle vara bättre. Kunskapen om självkateterisering är inte väl spridd utanför urologisfären och ett fåtal andra specialiteter.

KatetermaterialI vår kartläggning vet inte majoriteten av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor vilket katetermaterial som används. Bland undersköterskor, som sätter de flesta katetrarna, har en tredje-del inte kunskap om materialet trots att materialutbudet har varit väsentligen oförändrat de senaste trettio åren (latex med siliko-nyta, latex med hydrogelyta samt helsilikon). Det beror nog delvis på att intresset för urinkatetrar har varit lågt, men det finns också en försvårande oklarhet i nomenklaturen. ”Latexkateter”, ”Foley-kateter”, ”Rüschkateter” eller ”Silikonkateter” är vanliga benäm-ningar som inte säger mycket om katetertypen. Denna förvirring

Inventering av urinkateterverksamhet vid Karolinska UniversitetssjukhusetVi vet att nyttjanden av urinkateter (KAD) ökar antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) [1, 2]. Vi vet också att Karolinska Universitetssjukhuset årligen köper in mer än 27 000 katetrar för kvaliggande bruk, men vi saknar information om hur katetervården handläggs inom sjukhuset. För att kartlägga bruket av KAD har vi därför genomfört en enkätundersökning där personal vid Karolinska Universitets-sjukhuset fick svara på frågorna – vad gör vi – när gör vi – hur gör vi och vem gör?

vårdens yrkesgrupper ansvarar för var sin pusselbit av patien-tens katetervård – vem ansvarar för att sätta ihop pusslet?

kad-vård


finns också i den vetenskapliga litteraturen [12]. En mer generisk nomenklatur skulle underlätta kommunikation och göra material-kunskapen mera tillgänglig.

Vad gäller val av kateterns grovlek har kartläggningen visat stor överensstämmelse i vårt material och följer de rekommendatio-ner för vuxna som finns i såväl Vårdhandboken som i European Association of Urology Nurses (EAUN) riktlinjer [10].

Renhetsgrad vid kateteriseringTvå av tre svarande uppger, att en ren metod används vid katete-risering av urinblåsa. En tredjedel av alla svarande uppger också att det inte används färdiga set för kateterisering, varken höggra-digt rent eller sterilt förpackat. Vid samtal med de olika arbets-enheterna på sjukhuset framkommer en sammanblandning av begreppen ”rent”, ”höggradigt rent” och ”sterilt”. Under de senaste decennierna har synen på förfarandet vid kateterisering av urin-blåsa förändrats från en procedur med strikt sterilt förfaringssätt och sterila material, till ett synsätt där så kallade rena metoder kan användas. Begreppet ”rent” kan tolkas på olika sätt och blandas ihop med begreppet ”höggradigt rent”. I de beskrivningar och rikt-linjer som rekommenderar ”ren metod” framhålls att katetern ska bevaras steril samt att ”höggradigt rena” produkter kan användas [13, 14]. En pedagogisk svårighet är att alla måste vara väl inför-stådda begreppen och hur kateterns renhetsgrad skall bevaras.

DokumentationI vår kartläggning noterar vi att det är sjuksköterskans ansvar att dokumentera en nysatt KAD i patientens journal. Vid analys av kartläggningen framkommer fem olika journalsystem där nysatt KAD kan dokumenteras. Varje arbetsenhet har förutom detta utfor-mat sin egen ”mall” för hur dokumentationen ska vara uppbyggd och vilka termer och begrepp som ska användas. Det kan finnas många anteckningar om samma KAD innan en helt annan vården-het än den som satte dit KAD:n ansvarar för överrapportering till exempelvis primärvård eller kommunal vårdenhet. I journalen bör det klart framgå vem som ordinerat och vem som satt KAD samt på vilken indikation och hur planeringen är tänkt. Vidare önskas att kateterns grovlek, material, egennamn dokumenteras liksom patientens upplevelse samt eventuella avvikelser.

KateterbyteI vår undersökning är det vanligast att extra kateterbyte görs vid stopp i katetern eller läckage.

Elva procent i vår undersökning svarar att de ofta eller alltid byter KAD när antibiotika ges mot urinvägsinfektion, ingen av de undersökta enheterna förefaller ha denna åtgärd som en rutin. Det finns studier som visar på nyttan att byta kateter i samband med antibiotikabehandling mot urinvägsinfektion [15-17].

Urinprovtagning från patient med KADUrinodling ska inte tas rutinmässigt på patienter med KAD, som inte har symtom på urinvägsinfektion [5]. I överensstämmelse med dessa riktlinjer uppger de flesta i vår undersökning (64%) att de inte odlar utan klinisk misstanke om infektion.

Syftet med den här kartläggningen var att undersöka kun-skapsläget och rutinerna kring katetrar och kateteranvändning vid Karolinska för att skapa förutsättningar för att utarbeta och sprida vårdprogram samt för att ge en grund för vidare analytiska studier. Vi finner sammanfattningsvis stora brister i kunskap och hantering av urinkatetrar vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi tror att vi inte är ensamma utan att fynden är representativa för sjukvården i allmänhet i Sverige och säkert många andra länder.

Helena THulinLeg. ssk, med dr

märTa lauriTzenLeg.ssk, uroterapeut

olof aKreUrolog, docent

AKUTMOTTAGNING

TakeCare– akutuppgifter

Orbit– operationsjournal

Clinisoftalt. pappers-

journal

TakeCare– enligt lokala

beslut

OPERATIONSAVD. IVA/UVA - AVD. VÅRDAVD.

patienten, ibland nyligen försedd med en kad, förflyttas genom sjukhusets olika enheter – vem håller koll på vilken

indikation kad sattes och när den ska tas bort?

kad-vård


Referenser:

1. Urinvägsinfektion – Vad är det och hur kan kateteranvändare förhindra det?, 2008, Astra Tech AB: Mölndal.

2. Warren, J.W., Catheter-associated urinary tract infections. Int J Antimi-crob Agents, 2001. 17(4): p. 299-303.

3. Burman, L., Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsun-derlag, in Vårdrelaterade urinvägsinfektioner2006, Socialstyrelsen.

4. McConnell, J., Giving identity to the faceless threat of antibiotic resis-tance. Lancet Infect Dis, 2004. 4(6): p. 325.

5. EAU Guidelines Urological infections. 2011 1012-06-08]; Available from: http://www.uroweb.org/gls/pdf/17_Urological%20infections_LR%20II.pdf.

6. STRAMA-gruppen. 2012-06-08]; Available from: http://www.janus-info.se/v/Behandlingsriktlinjer/Strama/Urinvagsinfektioner1/Vardpro-gram-for-urinvagsinfektioner-i-oppen-vard//?id=13216.

7. Tenke, P., et al., European and Asian guidelines on management and prevention of catheter-associated urinary tract infections. Int J Antimi-crob Agents, 2008. 31 Suppl 1: p. S68-78.

8. Vårdhandboken, Kateterisering av urinblåsa, Översikt, Vårdhandboken.se - Inera AB.

9. SOSFS 2011:9, in Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011.

10. EAUN, Catheterisation Indwelling catheters in adults - Urethral and Suprapubic, 2012, European Association of Urology Nurses.

11. Kvarliggande urinkateter omvårdnad. 2012-06-08]; Available from: http://www.viss.nu/Handlaggning/Omvardnadsprogram/Kvarlig-gande-urinkateter/.

12. Person E, Akre O, Aspevall O, Lauritzen M, Zethraeus N, Minskar antalet urinvägsinfektioner vid korttidsbruk av urinkatetrar belagda med silverlegering, 2010, Metodrådet SLL-Gotland, Health Technology Assessment (HTA).

13. Hygienrutiner inom kommunal vård. 2007; Available from: http://www2.vasteras.se/sns/Lists/Riktlinjer%20och%20program/Attach-ments/5/Hygienrutiner%20inom%20kommunal%20v%C3%A5rd%20-%20uppdat%202008-11-25.pdf.

14. Kateterisering av urinblåsa. 2010; Available from: http://sas.vgregion.se/upload/S%C3%84S/A%20Lokala%20anvisningar/Riktlinjer/Kate-terisering_av_urinblasa.pdf.

15. Lindsay, D. and A. von Holy, Bacterial biofilms within the clinical set-ting: what healthcare professionals should know. J Hosp Infect, 2006. 64(4): p. 313-25.

16. Stickler, D.J., Bacterial biofilms in patients with indwelling urinary cat-heters. Nat Clin Pract Urol, 2008. 5(11): p. 598-608.

17. Raz, R., D. Schiller, and L.E. Nicolle, Chronic indwelling catheter repla-cement before antimicrobial therapy for symptomatic urinary tract infection. J Urol, 2000. 164(4): p. 1254-8.

Följande åtgärder skulle kunna innebära en minsk-ning av vårdrelaterade infektioner och en ökad vårdkvalitet:

• AttKarolinskaUniversitetssjukhusetskapardirektivföransvarsfördelning mellan de yrkesgrupper som vårdar patienter med kad. ansvaret bör tydliggöras för ordina-tion på rätt indikation, för planering av utvärdering och avslut. ansvaret bör även tydliggöras för val av kateter-material och storlek, för korrekt omvårdnad och adekvat patientinformation.

• Personalutbildning.Medtankepåkonsekvensernaavvårdskador, på urinkatetrarnas dominerande roll för vård-relaterade infektioner och på att så många är inblandade i urinkatetervården så finns det anledning att ge urinka-teterutbildning en liknande status som den a-hlR-utbild-ning har.

• Schemaförmätningochåtgärdavresturin.

• Engeneriskstandardiseradmärkningavdeolika katetertyperna.

• Attklinikerochenheterutformarlokalriktlinjesomärspecifik för den vård som bedrivs och som riktar sig till och implementeras av alla yrkesgrupper.

• Sjukhusgemensammetodförkateterisering.

• Utvecklandeavenkateterjournalsominteärenhets- bunden.

• Skriftligpatientinformationtillgängligviainternetochinteraktiva smartphone-applikationer på flera språk.

Framtida frågeställningar och målsättningar:

• Utvecklanyaochprövaredanbefintligakatetermaterialsom förebygger infektioner och antibiotikabruk?

• NäruppträderbrytpunktendånackdelarmedKADöver-väger fördelar med intermittent kateterisering?

• InnebärintermittenttömningviakateterventilvidKAD(”blåsträning”) minskad alternativt ökad risk för symtom-givande urinvägsinfektion?

• Harprovtagningsteknikbetydelseföridentifieradbakte-rieflora vid urinprovtagning?

Länk till rapporten: http://www.karolinska.se/Verk-samheternas/Administration/Utveckling-och-Innovation/Innovationsplatsen2/Utvecklingsprojekt/Inventering-av-urinkatetervarden/

kad-vård


Riksföreningen för sjuksköterskor inom Urologi (RSU) inbjuder till Årsmöte

Torsdag 3 oktober 2013, 13.00–14.15 Lokal: Linköping Konsert och Kongress, Linköping

nu har Du som medlem möjlighet att påverka föreningens verksamhet genom att delta i vårt årsmöte! som du ser hålls årsmötet i samband med urologidagarna.

Du kan i förväg ta del av verksamhetsberättelse, verksamhetsplan. dokumenten kommer att läggas ut på vår hemsida www.rsu.se ca 2 veckor innan mötet. Årsmötet är öppet för alla medlemmar, även för Dig som inte deltar under Urologidagarna. vill du endast närvara vid årsmötet skickar du ett e-postmeddelande till [email protected].

SKriv en MoTion TiLL ÅrSMöTeT!har Du ett förslag eller en fråga som du vill att årsmötet ska ta ställning till?en motion behöver inte vara utformad på något speciellt sätt, du skriver endast en kort redogörelse av ditt eller dina förslag. motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda två veckor före årsmötet, senast 15/9 [email protected].

Har DU förSLag TiLL nya STyreLSeMeDLeMMar?lämna ditt förslag till valberedningen via e-post till [email protected].

DagorDning

§1. årsmötets öppnande

§2 årsmötets sammankallande

§3. val av funktionärer

val av mötesordförande

val av mötessekreterare

val av justeringsmän, tillika rösträknare

§4. godkännande av dagordning

§5. verksamhetsberättelse inkl. bokslut

§6. Revisionsberättelse

§7. fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

§8. styrelsens förslag till verksamhetsplan och budget

§9 medlemsavgiftens storlek

§10. motioner

§11. val av styrelse

val av styrelseledamöter

val av suppleanter

val av revisorer och revisorsuppleant

§12. val av valberedning

§13. aktuell information

§14. övriga frågor

§15. årsmötet avslutas

VälKommen!RSU styrelse

helena thulin Ordförande • 08-585 802 66 • [email protected]

rsus ordförande har ordet

Ny tidning – med urologisk vård i fokus!

Det är nu ett år sedan ni medlemmar på årsmötet visade en positiv inställning till en gemensam tidskrift och ett samarbete med SUF och Mediahuset. Idag håller vi första numret av Svensk Urologi i handen och vi i RSU känner en stor optimism inför framtida samarbete. Tillsammans ska vi göra en attraktiv tidskrift med

urologisk vård i fokus.

Årets stora svenska urologiska utmaning är Urologidagarna och i år hälsar oss Linköping välkomna. Till första delen av programmet ska vi försöka att plocka fram kristallkulan och titta in i framtiden. Vilka behov har vi i framtiden och vilken utbildning behöver framtidens urologisjuksköterska? För min personliga åsikt är att urologin behöver sjuk-sköterskor med urologisk kompetens.

Solbrännan flagnar, men sommaren är i skrivande stund ännu i färskt minne. Så också för många av mina kollegor som heroiskt kämpat för att vården ska fungera, trots brist på vårdplatser och personal. På min arbetsplats har vi hela sommaren haft överbeläggningar och dessutom vårdat patienter som varit utplacerade från sin egen klinik och istället fått sin vård på vår urologavdelning. Dessa patienter rondas av läkare från den inläggande klinik, men vårdas av sjuksköterskor och undersköterskor på den avdelning där de befinner sig. Är inte detta system besynnerligt och oroväckande? Vi har sjuksköterskor som strävar efter att öka sin urologiska kompetens, men i sitt dagliga arbete möter hen patienter med avancerad pancreascancer, öppna frakturer, diabetsrelaterade problem m.m. Det är då lätt att känna sig otillräcklig och frågan om vilken typ av kompetens som behövs är högst aktuell.

En sjuksköterska har inte gjort någon AT-tjänstgöring inom olika verksamheter som läkare gör innan de är legitime-rade. Ändå är det sjuksköterskan som likt en kameleont ska vara anpassningsbar och känna till olika klinikers rutiner, riktlinjer och så vidare. Idag känns det helt otänkbart att en patient som söker på grund av en fraktur skulle bli rondad av en urolog för att ortopeden har lite fullt på sin patientlista. För sjuksköterskor däremot så gäller scenariot dagligen. Är detta att utnyttja kompetens på ett optimalt sätt?

Vi hör också allt oftare att samhället behöver sjuksköterskor i allmänhet och specialutbildade sjuksköterskor i syn-nerhet. Det rapporteras om att sjuksköterskor arbetar alltmer övertid och, hör och häpna, kan bli trötta och göra fel efter ett 15 timmars stressigt arbetspass. En önskedröm är att de sjuksköterskor som arbetat inom urologi och därmed har startat den urologiska kompetensutvecklingen också ska stanna kvar och inte söka sig andra arbeten. Att vara sjuksköterska är ett stimulerande och roligt arbete, de flesta av oss trivs med det vi gör och att arbeta i den urologiska vården. Men, vi bör verkligen förklara för politiker och sjukhusledningar att en högspecialiserad vård involverar även sjuksköterskor. På så vis kanske vi kan behålla våra duktiga medarbetare.

Nu blev det lite gnälligt, förlåt! För att sluta dessa rader i mer positiv anda så glöm inte att vi ska ha roligt på våra arbetsplatser (och glöm inte att fika)!

Eder ordförande Helena THulin


Annons


40 år som urolog

Urologen på Sahlgrenska huserade på 70-talet i en äldre byggnad på sjukhusområdet som innehöll

de två vårdavdelningarna 101 och 102 och också en egen operationsavdelning. Verk-samheten fungerade väl, men byggnaden var rätt sliten och i mitten på 70-talet upp-stod vattenläckage i operationsavdelningen som man inte lyckades åtgärda – ritning-arna över byggnaden hade kommit bort under årens lopp. Vi fick flytta hela vår verksamhet till det moderna höghuset. En liten del av klinikens autonomi försvann där, och mer av den varan skulle komma senare när vi under en period var en sek-tion inom kirurgin. Numera är urologin en självständig verksamhet igen.

Vad har hänt inom urologin på 40 år?När jag tänker tillbaka kan jag konstatera att många fantastiska saker har hänt inom vår specialitet under den tid jag varit verk-sam. Ta t.ex. behandling av testikelcancer; under första delen av min urologkarriär var det egentligen bara seminom som man kunde behandla effektivt (p.g.a. strålkäns-ligheten), men utvecklingen av cytostatika i kombination med aggressiv kirurgi änd-rade bilden radikalt. Effektivare och för-finade metoder inom onkologin inklusive nya och mera sofistikerade cytostatika till-kommer hela tiden.

En yngre urolog kan förvånas över att PSA och radikaloperation av prostatacan-cer inte existerade när jag var ung urolog. Stenkirurgi innebar i princip öppen ope-ration, även om transurethral stenextrak-tion med korg, ”zeissning”, användes vid distala, mindre ureterstenar. Perkutan och

transurethral endoskopisk sten-fragmen-tering kom senare i takt med utveckling av allt mer sofistikerade tekniker. Erektil dysfunktion var i princip inte behandlings-bar. Sedermera kom metoder för vaskulär intervention, erektionsproteser och fram-förallt den farmakologiska behandlingen. Listan kan göras lång.

Om jag försöker att i grova drag sum-mera utvecklingen (ur mitt perspektiv) under mina fyrtio år som urolog har föl-jande hänt:

• Under70-taletkominkontinensifokus. Då bildades den tvärvetenskap-liga gruppen International Continence Society (ICS) av en liten grupp före-gångsmän. ICS har sedermera expan-derat till ett stort vetenskapligt sällskap med stor betydelse för utvecklingen inom området. Jag deltog i det tredje mötet och många därefter och dessa möten var en stark inspirationskälla.

• Underminaförstaårsomurologsysslade man med hela det urologiska panoramat. Under 80-talet utveckla-des en ökande subspecialisering med krav på mera utvecklat multidiscipli-närt samarbete. Senare inträffade ett språng i den tekniska utvecklingen, kanske delvis framtvingat av en ökande resursknapphet. Nya och mindre inva-siva tekniker tog över som t.ex. ESWL. Kortare vårdtider och en förskjutning mot poliklinisk behandling, hand i hand med en kontinuerlig minskning av akutvårdplatser var den andra sidan av myntet, med prioritering av onkolo-

giska sjukdomstillstånd på bekostnad av benigna sjukdomar. Prostatacancer kom i stark fokus. Molekylärbiologin fick en roll i kliniken.

I det praktiska dagliga arbetet tog dato-rerna efterhand över texthantering och många administrativa funktioner, att jäm-föra med när jag startade mitt avhandlings-arbete på 70-talet då allt skrevs på papper på maskin. Ett av mina delarbeten skrevs om sju gånger från första till sista raden! Mobiltelefonin slog igenom – vilket fan-tastiskt lyft det var när man var bakjour! Datortomografi och ultraljud revolutione-rade bilddiagnostiken, sedermera kom MR och andra sofistikerade undersökningar som har ökat den diagnostiska precisio-nen avsevärt.

Vad har jag gjort under alla dessa år?Jag har ingen aning om hur många patien-ter jag träffat i öppenvård eller hur många operationer av alla slag som jag utfört, men det är åtskilliga. I början av min verksam-het sysslade jag liksom majoriteten av kol-legorna huvudsakligen med onkologisk kirurgi och BPH (det blev väldigt många transurethrala resektioner och cystec-tomier), men efterhand tog intresset för funktionella problem över, introducerade via mitt doktorandprojekt, som hand-lade om perifer elektrisk stimulering för att behandla urininkontinens; dokumentatio-nen är bättre när det gäller vetenskaplig verksamhet [1-3]. Avhandlingsarbetet var ett samarbetsprojekt med Institutionen för tillämpad elektronik vid Chalmers tekniska högskola (civilingenjör Björn-Erik Erland-

Fyrtio år på samma klinikFör lite mer än 40 år sedan, i januari 1973, efter ett år inom gynekologi på Sahlgrenska och några mycket utvecklande år inom allmänkirurgi i Eskilstuna, började jag på Sahlgrenska sjukhusets urolog-klinik. Tanken var att jag skulle skaffa mig randutbildning i urologi som en del i kirurgutbildningen, men jag kände snart att urologin var så intressant och mångsidig att jag stannade på kliniken, och sedan har jag inte kommit mig för att sluta; urologi är fortfarande lika intressant och jag arbetar fortfarande, om än deltid numera.


son) och syftade fram till en medicinsk och en teknisk avhand-ling för att belysa olika aspekter på samma vetenskapsfält. Mina handledare var Torsten Sundin (urolog) och Carl-Axel Carlsson (neurokirurg) och vi fick snart kontakt med Sivert Lindström (neurofysiolog). Med dessa mycket kompetenta medarbetare, samtliga efterhand professorer inom sina respektive gebit, gick arbetet bra framåt. En serie djur- och humanexperimentella samt kliniska arbeten producerades.

Avhandlingarna försvarades vid en gemensam disputation i Sahlgrenska sjukhusets aula i oktober 1977. Göran Enhörning (Toronto) och Dennis Hill (London) var opponenter. Ytterli-gare en avhandling på detta tema presenterades några år senare av civilingenjör Bo Ohlsson [4]. En annan tillämpning av kon-servativ, funktionstränande behandling av inkontinens, bäck-enbottenträning, avhandlades i ett annat doktorandprojekt av sjukgymnast Inger Hahn i ett senare skede [5].

Avhandlingsarbetet innefattade urodynamik med användande av både etablerade och innovativa tekniker för studierna. På så sätt fick jag insikt i, men också ett ökande ansvar för urodynamisk diagnostik, till en början i samarbete med Torsten Sundin och Lars Norlén. Ganska snart fick jag huvudansvar för verksamheten. Jag har ingen aning om hur många tusen kurvor jag kan ha bedömt under årens lopp. I undersökningsarsenalen ingick elektrofysio-logiska metoder och genom detta kom jag i kontakt med kliniskt neurofysiologiska laboratoriet, där vi bl.a. arbetade med evoked response [6] och andra spännande projekt.

Ganska tidigt började jag fundera över hur olika funktions-störningar skulle kunna klassificeras på ett kliniskt relevant sätt: att detrusor-överaktivitet kunde te sig på olika sätt och ha olika etiologi/patofysiologi är det ingen tvekan om. En av många studier tillkom på ett lustigt sätt. En av våra assistenter skrev ibland ett ”Oh!” på kurvan när patienten plötsligt kissade utan att kunna hålla emot. En närmre granskning ledde till att vi

kunde definiera en ny nosologisk enhet, kallad ohämmad över-aktiv blåsa, en suprapontin dysfunktion med flera karaktäristiska [7], en miktionsrubbning som är mycket vanlig hos äldre (Figur 1). ICS terminologi-kommitté har döpt om denna rubbning till terminal detusoröveraktivitet [8]. Att klassificera funktionsstör-ningen som den framträder i cystometrogrammet har betydelse för val av behandling och operationsindikation/kontraindika-tion vid t.ex. BPH, inkontinens eller neurogen blåsstörning. Att överaktiv detrusor i alla dess former är en neurogen störning är uppenbart [9] och i ytterligare ett avhandlingsarbete studerade Christer Edlund diagnostik och behandling, bl.a. användandet av clamcystoplastik [10]. I ett långt senare avhandlingsarbete gjorde Anna-Lena Wennberg några eleganta studier över den överaktiva blåsans epidemiologi [11].

Samarbetet med den briljante Sivert Lindström var mycket inspirerande och lärorikt, genom hans djupa kunskaper och kon-struktiva fantasi, och ledde till flera studier av miktionsreflexen. Patienterna med ohämmad miktion visade oftast en patologisk reaktion på avkylning av blåsan, en positiv isvattentest. På Siverts laboratorium kunde vi kartlägga och beskriva en specifik reflex, avkylningsreflexen, medierad via C-fibrer i motsats till miktions-reflexen, som i sin tur förmedlas av grövre nervfibrer, organiserad på ett annat sätt än den viljemässigt styrda miktionsreflexen [12], (Figur 2). Tillsammans med Gudmundur Geirsson, sedermera Islands akademiske företrädare inom urologi, drevs sedan ett mångårigt samarbete för att ur alla tänkbara synvinklar studera uppbyggnaden och den kliniska tillämpningen av avkylningsre-flexen [13].

Även om problem med blåsfunktionen upptagit det mesta av min forskningstid finns det ett antal stickspår. Ett av dem var design av en enkel och säker ureterimplantationsteknik i Brick-erslynga [14]. Ett annat var att tillsammans med min kurskam-rat, plastikkirurgen Ingemar Fogdestam, skicklig mikrokirurg,

chArActeristics in PAtients with uninhibited overActive bLAdder (uob)

MiktionsreFLeXen

Pontin reflexA-delta-fiberTensionsreceptorer

AvkyLningsreFLeXen

Segmentell reflexC-fibrerKöldreceptorer

40 år som urolog

Figur 1. Cystometri vid ”terminal detrusor overaktivity” (tidigare benämnd ohämmad överaktiv blåsa).

Figur 2. Jämförelse mellan miktionsreflexens och avkylnings-reflexens uppbyggnad.

–– Voiding ––

50cmH2O

0 100 ml 170 ml 200 ml

FD. SD

1. Abnormal perception of bladder fullness 4. Coordinated micturition

2. Lack of voluntary inhibition 5. Positive ice-water test

3. Normal or lowered micturition threshold

Pontinemicturitioncentre

Pelvicnerve


utveckla en mikrokirurgisk teknik för epididymo-vasostomi.[15], (Figur 3). Av 41 opererade patienter fick majoriteten tillbaka sper-mieproduktion och 14 par (34%) uppnådde graviditet. I flera fall blev det två eller tre barn och operatören fick många fotografier från glada, växande familjer. Ett annat stickspår är den kirurgiska behandlingen av kvinnlig urethradivertikel [16, 17].

Sedan slutet av sjuttiotalet och till dags dato har ett av mina stora intressen varit den plågsamma sjukdomen interstitiell cystit. Detta är ett invalidiserande tillstånd som till 90% drabbar kvin-nor och där behandlingsmöjligheterna är begränsade. Det var intresset för den kliniska användningen av elektrisk stimulering som förde mig in i detta område; vi gjorde nämligen den första

studien av elektrostimulering på denna diagnos [18]. Emellertid prövade jag också transurethral resektion av lesionerna i blåsan, inspirerad av ett par tidiga, preliminära arbeten, och det visade sig att TURB gav en dramatisk förbättring av symptomen, bättre än med någon annan känd metod [19].

Metoden sågs med en viss skepsis i början, men idag är resek-tion eller koagulation av förändringarna vid klassisk interstitiell cystit therapy of choice världen över. Genom resektionerna blev det tillgång på rikligt material för histopatologisk undersökning och i samarbete med kunniga och dynamiska patologer, främst Sonny Johansson och Frank Aldenborg, gjordes flera viktiga stu-dier [20-23]. En väsentlig slutsats är att det finns olika fenotyper av tillståndet vilket blev temat för ett pågående samarbete med Ralph Peeker, begåvad på så många områden, men inte minst urologi, och också temat i hans avhandlingsarbete. Det var inriktat på mastcellens roll [24], men också användandet av olika kirur-giska metoder vid den klassisiska, inflammatoriska formen av interstitiell cystit [25, 26].

Josefine Rössberger arbetade vidare på detta tema [27] liksom Yr Logadottir, som gjort den intressanta observationen att NO evaporeras intravesikalt i stora kvantiteter vid den klassiska formen av IC [28], men enbart vid den formen. Hon studerar nu mekanismer som kan förklara detta fenomen [29].

För ett antal år sedan var det inte många som ansåg att det fanns olika fenotyper av interstitiell cystit och om de nu fanns var inte det av så stor betydelse. Idag är situationen en helt annan och nu är i princip alla inom forskningsfältet överens om problematikens komplexitet och den avgörande betydelsen av en relevant klas-sifikation. Mitt personliga perspektiv av den mångfacetterade problematiken har förvisso vidgats under samarbetet i EAU:s guidelines kommitté för Chronic Pelvic Pain [30]. En viktig roll har en mycket aktiv grupp kallad ESSIC (European Society for the Study of Interstitial Cystitis) spelat, som föreslagit en bestämd standard för hur patenter bör undersökas och klassificeras, beto-nat vikten av fenotypning och uppdaterat terminologin [31, 32]. För vår del har vi ett starkt fokus på klassisk IC (Figur 4) där vi har fördelen av att ha världens största, långtidsuppföljda material och jag har tillfredställelsen av att fortfarande vara en del av en aktiv forskningsgrupp med stor arbetsglädje.

Finns det fördelar med ett långvarigt engagemang på samma klinik?Fyrtio år på samma klinik är en anakronism i dagens urologi. Kan vara att man blir ekonomiskt bestraffad av att arbeta länge på samma klinik, eftersom enda reella möjligheten för substantiell löneförhöjning är att byta arbetsplats. Det finns dock en blankare sida på detta mynt som gäller arbetstillfredställelsen. En kliniker som arbetar på samma arbetsplats länge får möjligheten och för-månen att själv följa sina patienter och studiegrupper under många år och i mitt fall har det varit under flera decennier. I en stor orga-nisation som Sahlgrenska akademin där jag arbetar, får man också bra möjligheter att knyta kontakt med begåvade samarbetspart-ners på grund av den personkännedom som man skaffar sig när man är verksam länge på samma ställe.

Figur 4. Cystoskopisk bild vid klassisk interstitiell cystit. Typisk vattenfallsliknande blödning från engagerat område i slemhinnan som rupturerat under pågående blåsdistension.

40 år som urolog

Figur 3. Mikrokirurgisk epididymo-vasostomi utförd. Notera den epidymala gångens dimension: den är så tunnväggig att man i mikroskopet kan se rakt igenom båda vägglagren.


När jag startade mina medicinstudier hösten -61 hade jag ingen aning om vad jag gav mig in på. Även om det naturligtvis funnits både toppar och dalar i ett långt arbetsliv har jag aldrig ångrat mitt yrkesval eller val av specialitet, urologi är fascinerande och man lär sig hela tiden. Vi arbetar i ett kontinuum där man dagligen tar emot och överlämnar kunskaper och erfarenheter. Jag minns med tacksamhet många erfarna och skickliga kirurgiska lärare. Det är så många människor som man under ett långt yrkesliv får träffa och ha glädjen att samverka med, inte bara kollegor, men också sköterskor, undersköterskor, sekreterare och inte minst patienter. Tänk så intressant olika personligheter man kan möta under en mottagningsdag! Och som läkare har man förmånen att gång på gång få den mycket belönande upplevelsen att ha betytt något positivt, ibland till och med avgörande, för sin patient.

Visst hinner man en del, men knappast tillräckligt på 40 år. När det gäller vetenskap är det mycket mer jag skulle ha velat göra men inte hunnit eller kunnat. Även om min publikationslista just nu upptar ca 230 artiklar och bokkapitel känns det ofta som om man skrapat på ytan och borde ha trängt djupare in i problem där man bara kan ana kärnan. De mest intressanta frågorna är obesvarade, men kommer förhoppningsvis att besvaras av någon annan i framtiden.

magnuS fallPensionerad överläkare

och professor, Göteborg

Referenser:1 Fall M. Does electrostimulation cure urinary incontinence? J Urol.

1984;131:664.2. Fall M, Erlandson B-E, Sundin T, Waagstein F. Intravaginal electrical

stimulation. Clinical experiments on bladder inhibition. Scand J Urol Nephrol. 1978;Suppl 44:41.

3. Fall M, Lindström S. Electrical stimulation. A physiologic approach to the treatment of urinary incontinence. Urol Clin North Am. 1991;18:393-407.

4. Ohlsson BL, Fall M, Frankenberg S. Effects of external and direkt pudendal maximal electrical stimulation in the treatment of the uninhi-bited overactive bladder. Br J Urol. 1989;64:374-80.

5. Hahn I, Sommar S, Fall M. A comparative study of pelvic floor training and electrical stimulation for the treatment of genuine female stress incontinence. Neurourol Urodynam. 1991;10:545-54.

6. Badr G, Fall M, Carlsson CA, Lindström L, Friberg S, Ohlsson B. Cor-tical evoked potentials obtained after stimulation of the lower urinary tract. J Urol. 1984;131:306-9.

7. Fall M, Geirsson G, Lindström S. Toward a new classification of overac-tive bladders. Neurourol Urodynam. 1995;14:635-46.

8. Abrams P, Cardozo L, Fall M, Griffiths D, Rosier P, Ulmsten U, et al. The standardisation of terminology in lower urinary tract function. Report from the Standardisation Sub-committee of the International Conti-nence Society. Neurourol Urodynam. 2002;21:167-78.

9. Ahlberg J, Edlund C, Wikkelsö C, Rosengren L, Fall M. Neurological signs are common in patients with urodynamically verified ”idiopathic” bladder overactivity. Neurourol Urodyn 2002;21(1):65-70.

10. Edlund C, Peeker R, Fall M. The clam ileocystoplasty: Successful treat-ment of severe overactive bladder. Scand J Urol Nephrol. 2001;35:190-5.

11. Wennberg A, Molander U, Fall M, Edlund C, Peeker R, Milsom I. A longitudinal population-based survey of urinary incontinence, overac-tive bladder, and other lower urinary tract symptoms in women. Eur Urol 2009;55(4):783-91.

12. Fall M, Lindström S, Mazières L. A bladder to bladder cooling reflex in the cat. J Physiol (London). 1990;427:281-300.

13. Geirsson G, Lindström S, Fall M. The bladder cooling reflex and the use of cooling as stimulus to the lower urinary tract. J Urol. 1999;162:1890-6.

14. Fall M, Anderström C. Funneled ureteroileal anastomosis. J Urol. 1982;128:249-51.

15. Fogdestam I, Fall M, Nilsson S. Microsurgical epididymovasostomy in the treatment of occlusive azoospermia. Fertil Steril 1986;46(5):925-9.

16. Fall M. Vaginal wall bipedicled flap and other techniques in complica-ted urethral diverticulum and urethrovaginal fistula. J Am Coll Surg. 1995;180(2):150-6.

17. Ljungqvist L, Peeker R, Fall M. Female urethral diverticulum: 26-year followup of a large series. J Urol 2007;177(1):219-24.

18. Fall M, Carlsson CA, Erlandson BE. Electrical stimulation in interstitial cystitis. J Urol. 1980;123:192-5.

19. Fall M. Conservative management of chronic interstitial cystitis: trans-cutaneous electrical nerve stimulation and transurethral resection. J Urol. 1985;133:774-8.

20. Aldenborg F, Fall M, Enerbäck L. Proliferation and transepithelial migration of mucosal mast cells in interstitial cystitis. Immunology. 1986;58:411-6.

21. Fall M, Johansson SL, Aldenborg F. Chronic interstitial cystitis: a hete-rogeneous syndrome. J Urol. 1987;137:35-8.

22. Fall M, Johansson SL, Vahlne A. A clinicopathological and virological study of interstitial cystitis. J Urol. 1985;133(5):771-3.

23. Johansson SL, Fall M. Clinical features and spectrum of light microsco-pic changes in interstitial cystitis. J Urol. 1990;143(6):1118-24.

24. Peeker R, Fall M, Enerbäck L, Aldenborg F. Recruitment, distri-bution and phenotypes of mast cells in interstitial cystitis. J Urol. 2000;163:1009-15.

25. Peeker R, Aldenborg F, Fall M. The treatment of interstitial cystitis with supratrigonal cystectomy and ileocystoplasty: difference in outcome between classic and nonulcer disease. J Urol. 1998;159(5):1479-82.

26. Peeker R, Aldenborg F, Fall M. Complete transurethral resection of ulcers in classic interstitial cystitis. Int Urogynecol J. 2000;11:290-5.

27. Rössberger J, Fall M, Jonsson O, Peeker R. Long-term results of recon-structive surgery in patients with bladder pain syndrome/interstitial cystitis: subtyping is imperative. Urology 2007;70(4):638-42.

28. Logadottir Y, Ehren I, Fall M, Wiklund NP, Peeker R. Intravesical Nitric Oxide Production Discriminates Between Classic and Nonulcer Inters-titial Cystitis. J Urol. 2004;171:1148-51.

29. Logadottir Y, Hallsberg L, Fall M, Peeker R, Delbro D. Bladder Pain Syndrome/Interstitial Cystitis ESSIC Type 3C:High expression of indu-cible nitric oxide synthase in inflammatory cells. Scandinavian Journal of Urology and Nephrology. 2013;47(1):52-6.

30. Fall M, Baranowski A, Elneil S, Engeler D, Hughes J, Messelink E, et al. EAU guidelines on chronic pelvic pain. Eur Urol. 2010;57(1):35-48.

31. Nordling J, Anjum F, Bade J, Bouchelouche K, Bouchelouche P, Cer-vigni M, et al. Primary evaluation of patients suspected of having inters-titial cystitis (IC). Eur Urol. 2004;45(5):662-9.

32. van de Merwe JP, Nordling J, Bouchelouche P, Bouchelouche K, Cer-vigni M, Daha LK, et al. Diagnostic criteria, classification, and nomen-clature for painful bladder syndrome/interstitial cystitis: an ESSIC proposal. Eur Urol 2008;53(1):60-7.

40 år som urolog

Annons


Norge bjöd in till nordiskt urolo-giskt möte i det natursköna Sande-fjord. Vi var drygt 400 deltagare på mötet som arrangerades av Scan-dinavian Association of Urology and Urology Nurses. Kongressen var välorganiserad, vädret visade sin bästa sida och stämningen var på topp. Det är trevligt att träffa våra nordiska urologiska vänner, men det är synd att vi inte var fler deltagare från Sverige. Förutom ett gediget program fanns det även många möjligheter till möten och erfarenhetsutbyten samt tillfällen att samtala med representanter från industrin.

Vi tillbringade första dagens för-middag åt att lyssna på föredrag och diskussioner om LUTD

(Lower Urinary Tract Dysfunction), urin-retention och överaktiv blåsa. Diskussio-ner fördes kring terminologin av överaktiv respektive underaktiv blåsa samt om det är symtomet eller diagnosen som ska behand-las. Under denna förmiddag fick vi själva vara aktiva genom att svara med hjälp av mentometrar.

Vi fick också höra Eva Joelsson-Alm (iva-ssk på Södersjukhuset, Stockholm) som presenterade resultat från hennes avhandling som fokuserat på patienter som har fått en skadad urinblåsa efter en urinre-tention i samband med operation och hur det har påverkat deras liv.

under onsdagens eftermiddag var urinblå-secancer i fokus. Bland annat fick vi i publi-ken delta i diskussioner om intressanta patientfall som den erfarna panelen bestå-ende av Mark Soloway, Nick James, Per Uno Malmström och Rolf Wahlqvist förde. Ett av Soloways budskap var att ”stage and grade” alltid ska definieras. Vi hade också tillfälle att besöka en postersession och lyssnade bland annat på Alexandra Grahn

från vår egen klinik när hon presenterade sin poster ”Diagnostic accuracy of CT and ureteroscopy in urothelial carcinoma of the upper urinay tract”.

Torsdagens föreläsningar inleddes med fokus på prostatacancer. Våra intryck från föreläsningarna är att det händer mycket kring prostatacancerbehandling. Det pågår forskning och synsättet på behandling är under förändring. Även vid denna session

fick vi delta i diskussioner om behandlings-förslag vid autentiska patientfall. Efter lunch avhandlades bl.a. stenbehandling och PSA på läkarprogrammet. Denna gång handlade det inte om prostataspecifikt antigen utan istället är PSA lite skämtsamt en förkortning på ”Perzonalized Stone Approach”. Eftermiddagen tillbringade vi som är sjuksköterskor med föredrag om bäckenbottenträning efter radikal prosta-tektomi. En tankeväckande föredrag hade

Reseberättelse från NUFs 29:e kongress Sandefjord, Norge, 20–23 augusti

nufs 29:e kongress

vy från hotellfönstret.

några av de svenska deltagarna fr. vänster eva berglund (stockholm), tomas Jerlström (örebro), lillemor nygren (stockholm), anders lideståhl (stockholm), helena thulin (stockholm) och gun danielsson (stockholm).

nufs 29:e kongress


titeln ”Prostate out. Pads in. Forever?”, här demonstrerades olika tekniska hjälpmedel mot urinläckage. Det är värt att tänka på att det finns många olika hjälpmedel för olika grader av besvär. Helena och Gun repre-senterade även RSU på ett möte med våra nordiska systerorganisationer. Där dis-kuterades hur de olika organisationerna arrangerar sina möten och hur vi kan sam-arbeta i framtiden.

fredagens program för sjuksköterskor startade med en inspirerande föreläsning av filosofen Henrik Syse. Med humor och ett fantastiskt kroppsspråk förmedlade Syse vikten av god kommunikation. Vi behöver

skapa utrymme för diskussion och reflek-tion samt ha en kultur där allas åsikter har lika värde. Han påtalade även vikten av att ha en stabil ”grundläggning” och riskerna ifall denna sviktar. Resten av dagen berörde urinvägsinfektioner. I Norge har bland annat prevalensmätningar på sjukhusför-värvade urinvägsinfektioner utförts. Arbe-tet har fokuserats på nationella riktlinjer vid katetervård som alla i Norge ska känna till. Genom idogt och målmedvetet arbete har situationen förbättrats. Detta ger oss något att oss tänka på i vår fortsatta strävan att minska antalet vårdrelaterade urinvägsin-fektioner i svensk sjukvård. Läkarprogram-met fokuserade på penil kirurgi.

Nästa gång NUF-mötet arrangeras är Sve-rige och Malmö värd. Planeringen inför detta möte verkar redan vara i full gång och vi ser fram emot detta, förhoppnings-vis kan vi då vara några fler svenskar som deltar.

gun danielSSon ANDERS LIDESTÅhL

Helena THulinKarolinska Universitetssjukhuset

Stockholm

benny holmstRöm Facklig sekreterare • [email protected]

sufs facklig sekreterares rapport

Kära vänner inomSvensk Urologi!


Jag hoppas att ni alla har fått njuta av den gångna svenska sommaren med salta bad, sol i sinnet och välbehövd vila från arbetets flit! Nu när solens strålar skiner upp vår urologvardag allt kortare får vi minnas de långa soliga sommardagarna.

Nu när vardagen har återkommit efter sommarens ledighet kan jag glädjande konstatera att det under det gångna året har tillkommit hela 23 nya medlemmar i Svensk Urologisk Förening, rekord under min tid som facklig sekrete-rare! Om detta beror på vår nya hemsida med möjlighet till digital medlemsansökan, beslutet om återgång av urologi som egen basspecialitet eller blott slumpen, låter sig inte bedömas. Icke desto mindre är det ytterst glädjande med tillskott av yngre, såväl som mer erfarna kolleger bland medlemsskaran. Inte minst med tanke på att det under de kommande åren är en betydande andel av medlemmarna som fyller 65, hela 21 stycken medlemmar är födda 1949.

Jag är den förste att beklaga att det har förekommit lite barnsjukdomar vad gäller medlemsansökan till Svensk Urologisk Förening på vår hemsida och att det därför i vissa fall har dröjt länge med besked på ansökan. Till medlem kan väljas läkare som jobbar inom verksamhetsområdet urologi eller med särskilt intresse för detta, det vill säga läkare under utbildning inom specialiteten. Det är viktigt att påpeka att även annan än läkare med intresse för urologi kan bli medlem, men att man då inte erhåller rösträtt i föreningen. För läkare gäller att till medlemsansökan bifoga rekommendation från två föreningsmedlemmar vilka är urologer. Det går alldeles utmärkt att dessa rekommenda-tioner skickas mailledes till undertecknad. För att bli medlem i BUS, Blivande Urologer i Sverige, behövs dock inga rekommendationer. Man måste dock hålla i minnet att man som färdig specialist inte automatiskt blir medlem i SUF efter att ha varit ”BUSe”. Med andra ord, om någon på er sektion eller klinik inte redan är medlem i SUF eller BUS, rekommendera dem varmt in i vår gemenskap!

Varma sensommarhälsningar!

Eder sekreterareBenny HolmSTröm

eRik sagen Ordförande BUS • 0500-43 10 00 • [email protected]

bus-basens rader

Hej alla BUSar!


Hoppas ni alla haft en avkopplande semester. Jag heter Erik Sagen och är sedan i maj månad nytillträdd ord-förande i BUS (Blivande Urologer i Sverige). Jag arbetar som ST-läkare på Skaraborgs Sjukhus och är inne på mitt sista år innan jag förhoppningsvis kan tituleras ”färdig specialist”. Det låter å ena sidan tungt och

skrämmande. Men å andra sidan får jag påminna mig själv om vilken resa och utveckling jag faktiskt varit med om och vad jag självständigt kan bedöma, handlägga och operera idag.

Jag vill passa på att tacka vår förra ordförande Ylva Huge för hennes engagemang och det väl genomförda arbete hon lagt ner i BUS styrelsen de senaste två åren. Jag har mycket att leva upp till!

I samband med BUS årliga vårmöte, som i år hölls på Van der Nootska palatset i Stockholm, så valdes flera nya med-lemmar in i styrelsen. Jag välkomnar Marianna, Katarina, Marwan, Dheaa, Saeed, Henrik och Hjalmar.

BUS har de senaste åren fått ett ökat antal uppdrag och därför har vi valt att utöka antalet platser i styrelsen för att kunna fylla dessa poster. Vi är bl.a. engagerade i Utbildningsutskott tillsammans med SUF, vi har representanter i Nordisk Urologisk Förening (NUF) samt European Society for Residents in Urology (ESRU).

Dessutom har vi valt att tillsammans med våra grannföreningar inom Kirurgi, Gynekologi och Ortopedi engagera oss i den riksomfattande kampanjen ”Ge Kniven Vidare”. Läs mer om detta i Anna Rossanders artikel i detta nummer.

Jag vill passa på att slå ett varmt slag för vår förening och uppmana alla utbildningsläkare med urologiskt intresse att ansöka om medlemskap i BUS. Det är kostnadsfritt, men man kan med fördel bli automatisk BUS-medlem också genom att ansöka om medlemskap i SUF. Hur man går tillväga finns det information om via SUFs hemsida på www.urologi.org.

Till sist så hoppas jag att vi ses i samband med Urologidagarna i Linköping 2–4 oktober. BUS har ett eget program på onsdag förmiddag fram till lunch. Detaljer inom kort, men det ryktas om röntgendiagnostik samt könsbytesope-rationer ur urologisk synvinkel. En spännande mix!

eriK SagenOrdförande BUS


BUS styrelse 2013

Jussi rAuMAUtbildningsutskotts- representant

Urologiska klinikenUniversitetssjukhuset, Örebro019–602 10 [email protected]

Jag läste medicin i Linköping och tog examen 2007. Vikarierade därefter på Neurokirurgen i Linköping, men fick efter AT-tjänstgöring i Örebro upp ögonen för urologin och har sedan 2009 haft en ST-tjänst. Genomför för närvarande kirurgrandning i Lindesberg. Är styrelsemedlem i BUS sedan 2011. Roar mig med friluftsliv och tar hand om två hundar på fritiden.

Arbetar på kliniken för kirurgi och urologi i Eskilstuna och är i början av tredje året i min ST.

dheaa al-rammahikAssör eSrU-representant

Urologkliniken Mä[email protected]

erik sAgenOrdförande

Urologkliniken Skaraborgs Sjukhus, Skövde0500-43 10 [email protected]

Jag läste och tog läkarexamen i Storbritannien vid University of Dundee 2006. AT påbörjades i Skövde samma år och därefter ST på Urologkli-niken Skövde 2008. Är nu inne på mitt sista år som ST-läkare och förväntas bli färdig specialist under våren 2014. Gift. Sportintresserad och bland annat ansvarig för Kärnlaget korpfotboll. Dold talang: talar flytande grekiska.

hJALMAr svenssonNordisk representant

Urologkliniken Sahlgrenska Universitets-sjukhuset, Göteborghjalmar.svensson@ vgregion.se

Jag gör 4:e året på ST, på urologen Sahlgrenska i Göteborg.

AnnA rossAnderVice ordförande

UrologiklinikenKungsbacka Sjukhus Region Halland

anna.rossander@ regionahalland.se

Kontaktperson för "Ge Kniven Vidare". Femte året på ST med sikte på enkelspecialist. Tycker om barn, pillerilliga saker, semantik och att tänka tillsammans med andra.

henrik LArssonSekreterare

UrologenSahlgrenska Universitets-sjukhuset, Göteborghenrik.l.larsson@ vgregion.se

Sedan ett år arbetar jag på urologen, Sahlgren-ska, och har drygt två år kvar på min ST. Tidigare har jag arbetat på bland annat kvinnokliniken, kirurgen och urologen i Falun. Jag tycker att jorden är en bra plats att bo på, men vill gärna att den skall bli bättre. Därför jobbar jag vid sidan av med miljö- och fredsfrågor samt har även varit en sväng i Burma med Läkare Utan Gränser. Sedan i maj är jag sekreterare för BUS.

MAriAnnA hrebenyukUtbildningsutskotts- representant

Urologiska klinikenKarolinska UniversitetssjukhusetStockholmmarianna.hrebenyuk@ karolinska.se

Inne på 3:e ST-året, för tillfället kirurgrandning på Capio St Görans Sjukhus. Tycker om: god mat, friluftsliv, uppleva nya resmål, umgås med vänner. Ogillar: falskhet, skvaller och undanglidande.

yLvA hugeNordisk-representant

UrologklinikenVrinnevisjukhusetNorrköping010-104 38 [email protected]

Jag läste min grundutbildning i Linköping. Min AT-tjänst gjorde jag på Vrinnevisjukhuset i Norr-köping där jag sedan fortsatte som ST-läkare. Några månader av min ST har jag spenderat på en urologisk klinik i Indien. Det var en period med långa arbetsdagar, mycket patienter och tillgång till gott te nästan dygnet runt.

sAeed dAbestAniledamot

Urologiska klinikenSkånes UniversitetssjukhusetMalmö040-33 18 [email protected]

ST i urologi/kirurgi, år 5 av 7. Gillar: fart, människor och urologi.

MArwAn shAreeFhemsideansvarig

Urologiska klinikenVästerås sjukhus

[email protected]

Gör mitt 2:a år som ST på urologiska kliniken, Västerås sjukhuset. Har jobbat på urologklini-ken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt inom urologi i Danmark. Gillar: resor, lära känna nya människor och att gå på bio.

kAtArinA toMiceSrU-representant

Urologiska klinikenNorrlands UniversitetssjukhusUmeåkatarina.tomic@ urologi.umu.se

Börjat mitt 3:e år på min ST vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Grundutbildning i Umeå med ett utbyte till Institut Marie Curie i Paris. AT i Skellefteå. Har också arbetat på Infektion. Gillar bland annat tennis, ridning, friluftsliv och foto. Ogillar dubbelfel.


När BUS (Blivande Urologer i Sve-rige) samlade till möte den 23–24 maj hade man satt upp två mål. Dels önskade man öka antalet med-lemmar i BUS, dels göra något åt avsaknaden av kurser för ST-läkare inom urologi.

Resultatet blev att man själv ordnade två kurser som uppfyller delar av målbeskrivningen i anslutning till

BUS-årsmötet. För att öka tillgängligheten och därmed antalet deltagare förlades mötet i år till Stockholm. Resultatet blev 41 delta-gare samt två mycket uppskattade kurser.

Om valet av lokal, Van der Nootska palatset, hade inverkan på antalet delta-gare är något oklart, men för några dagar kändes sjukhuskulvertarnas sterila arkitek-tur mycket avlägsen.

Kurserna avhandlade ämnena Infektio-ner och inflammatoriska tillstånd i urinvä-gar och manliga genitalia samt Symtom och sjukdomar i könsorgan hos män och hölls av Magnus Grabe och Björn Wullt, respek-tive Mats Hedlund, Ralph Peeker och Lars Henningsohn. Konceptet var som nämnt mycket uppskattat och det finns en stark förhoppning om att BUS skall kunna ordna något liknande även nästa år.

Under BUS årsmöte var många nyfikna på arbetet att få urologi att bli en egen bas-specialitet. Vid handuppräckning visade det sig att en stor majoritet av ST-läkarna satsar på att bli specialister inom enbart urologi, varför det således är mycket ange-läget att ett beslut fattas och drivs igenom. Vidare diskuterades projektet “Ge kniven vidare” som syftar till att vägleda klini-kerna i sitt arbete med att föra över den kirurgiska kunskapen från äldre till yngre kollegor. Vi hoppas på att projektet skall komma igång på riktigt till hösten.

BUS-möte i Stockholm

nya styrelsen samlad efter årsmötet.

Slutligen kan nämnas att det var många som glädjande nog ville vara med och arbeta för de olika projekt som BUS driver. Detta resulterade i att BUS-styrelsen nu har utökats till 11 friska krafter!

HenriK larSSonSekreterare BUS

UrologklinikenSahlgrenska

bus årsmöte

Annons

Annons


– Everything is big in Germany, the cities are big, the houses are big, the cars and now the suction is big, bigger than the urethra, please give me a smaller suction, krävde professor Guido Barbagli i oP-rummet.

Det stämmer, Hamburg är en stor stad med ca fyra miljoner invå-nare och University Medical

Center Hamburg-Eppendorf består av över 30 byggnader. Hamburg som stad innehål-ler det mesta en storstad brukar göra. Själv bodde jag på ett litet fyrastjärnigt, char-migt, nyrenoverat hotell – Hotel Smolka – som låg relativ nära sjukhuset i ett lugnt och fint område.

IMORU VI – 6th International Meeting On Reconstructive Urology är ett möte som pågår under tre dagar, mötet anordnas vart tredje år med focus på live-operationer inom rekonstruktiv kirurgi.

Det är live-operationer i tre operations-rum, dessa pågår samtidigt och visas direkt på tre filmdukar i en stor föreläsningssal från 8.00 på morgonen till 18.00 på kväl-len. Det var imponerande rent logistiskt och bildkvalitén var superb. Flera besökare filmade hela mötet och själv tog jag spora-diskt bilder, samt filmade.

Det finns en panel samt en moderator, som kan gå från OP-sal till OP-sal. Där har man möjligheten att ställa frågor direkt till operatören, som oftast är en känd interna-tionell profil inom just det området. I tillägg förekommer föreläsningar mellan opera-tionsbytena och postersessions förekom-mer sista timmen under dagen.

Jag anlände dagen innan mötet började. Då jag gick och registrerade mig möttes jag i huvudentrén på sjukhuset av en gigan-tisk bildscreen “ Welcome to IMORU VI Reconstructive surgery meeting“, vilket var imponerande. Jag hade kommit rätt!

Med en karta i handen, som jag fick i informationen, gick jag vidare på den vita snömattan mellan byggnaderna under snö-

IMORU VI – 6th International Meeting On Reconstructive Urology

flingornas dalande och mötte mycket rik-tigt en varm och trevlig reception där jag fick min namnskylt och en ”goodie bag”.

Där hängde även en världskarta med röda knappnålar på de städer som vi på mötet kom ifrån. Den enda världsdel som inte hade en enda knappnål var Afrika. Då doktorer från Afrika har svårt att ta sig till Hamburg, hade professor Margit Fisch, som var organisatör för mötet, ordnat så att alla medlemmar i Society International d’Urologia kunde vara med via internet på dag två, då all uretraplastik skulle pre-senteras

Genom att bli medlem i SIU kan man få ta del av IMORU-mötet om man inte har möjlighet att åka. Annars är mötet spons-rat av olika läkemedelsföretag, som har en utställningshall, där också frukost, lunch och fika serverades.

Måndagen började med en OP-trio av Anthony Mundy-Bladder, neck artifical sphincter inplant, Alexander Mottrie-Psoas, hitch och Roland Dahlem, Artificial sphincter. Redan då började man debattera om man skulle lägga ballongen till AMS 800 retroperitonealt eller peritoniealt, då prof. Mundy hade gjort ca 1 600 operatio-ner retroperitonealt och dr Dahlem hade gjort ca 2 000 peritonealt, båda med lika goda resultat. Alla var naturligtvis inte helt eniga, som vanligt, och slutsatsen blev att ”gör på det sätt du är van vid, så blir det bra”.

Några exempel på panelpersoner var K Angermeyer, V Pansadoro, F Schreiter, A R Mundy, S B Kulkarni, J McAninch och M Fisch.

Nästa trio bestod av prof. Margit Fisch-Distal, double cuff AMS 800 antibiotic coated (distal p.g.a. kommande strålbe-

imore vi


handling efter PC), dr Daniella Andrich, Artifical spincter och dr JW Thüroff-Da Vinci assisted resection of bladder diverticula. Både prof. Fisch och dr Andrich lägger ballongen retroperitone-alt, vilket ändå verkade vara den mest vedertagna metoden även enligt publiken.

Några andra operationer första dagen var corporaplastik med ven-transplantat, penil protes implantation, ileal ureteral replace-ment och en öppen boari hitch. Dag två bestod av uretraplastiker i alla formationer. Dr Angermeyer (prof Jordan’s adept) börjar med en dorsal graft på en penil striktur, där han poängterade att under tiden han syr in graftet har han ett konstant penissträck. Just för

imore vi

Det finns ett antal appar, ca 85 stycken inom urologin, om man söker på ”Urology” i sin smartphone, där jag har använt mig av en iPhone. Men vilka är bra och användbara? Fungerar någon som ett verktyg i vardagen?

Här kommer en liten överblick och kommentarer av de appar som skulle kunna vara av intresse för personer som arbetar i urologins värld.

De flesta har nog upptäckt EAUs och EAUNs mötesappar, som ger en relativt god dagsöversikt på alla föreläsningar och postersessions. Det finns en sökfunktion där man kan välja sitt intresseområde, vilket är bra om man inte vill gå igenom alla ses-sions. Det går även att ladda ner den poster man är intresserad av i exempelvis Dropbox.

European Urology har en app med ”Surgery in Motion” och heter ”EurUro SIM” där operationer presenteras i olika katego-

att förhindra chordee eller för kort penis. Han använder en 16 F kateter för de dorsala och 18 F kateter för de ventrala, för att få ett bättre stöd. Något som kom upp som ett tips från publiken var att man kan gå transuretralt och skära transluminalt kl 12 för att komma igenom dorsalt, då han tyckte att det var svårt att skära en rak linje på uretras dorsalsida.

Prof. Barabgli visade bland annat en inläggning av tissue enge-neering graft på en bulbär striktur. När han gjorde en asopa insci-sion använde han en Ophtalmic knife, som är mycket fin i bladet och gör ett snyggt snitt, vilken han rekommenderar att använda.Samtidigt opererade prof. Fisch en penil stiktur och använde sig av en cirkulär inscision runt glans, för att sedan kunna täcka öpp-ningen över uretra.

Dag tre innehöll framförallt barnurologi såsom Hypospadi op, Mitrofanoff op, Antireflux op och Pyeloplastik op, vilket var en mycket intressant och givande dag.

Det uppkom många små tips och trix, som man fick med sig under dessa tre fantastiskt innehållsrika dagar, med socialt umgänge och nätverk som skapades. Jag kände att jag kom hem med ett mycket större kunskapsbagage än när jag åkte. Denna kurs kan jag varmt rekommendera för de som har rekonstruktiv urologisk kirurgi som arbetsområde.

TereSa olSen eKerHulTLedamot utbildningsutskottet

rier, mestadels laparoskopiska och robot-assisterande operatio-ner, som man kan fördjupa sig i.

Även Urologidagarna, SIU och AUA har mötesappar, vilket blir mer vanligt i samband med konferenser.

Det finns diverse appar som är till för våra patienter såsom: ”Get Bladder fit”, ”iP Voiding Diary”, ”iDry” och ”Bladder Pal” för vattenkastningen. Samt ”UWPEN” för Peyronies sjukdom. ”Prostate Pal” och ”My Prostate” finns också, vilket kan vara bra att känna till då patienter nuförtiden är mycket data- och IT-kunniga. Jag har dock ingen erfarenhet av vad patienter tycker om ovan nämnda appar och har inte rekommenderat någon patient att använda sig av en app. Kanske något att tänka på och utveckla i framtiden?

några apptidningar som kan vara av intresse är ”Urology Times”, ”Renal & Urology News”, ”Nature” och ”BioOptics”. I den förstnämnda är man tvungen att ladda ner tidningen, vilket kan ta

urologiaPPar


en stund. Det är trevlig lektyr när man har tid, vanligtvis söker man ju något specifikt inom ett område. De appar som då ger en ständig närvaro till det senaste i forsknings-världen är ”ScopusAlerts”, ”Medline” samt ”PubMed Tap”, ”Science” och ”Medscape”. Alla sökmotorer är bra, men jag gillar mest ”Medline” och ”Medscape” p.g.a. deras enkelhet och att man inte behöver logga in på något sätt, som bland annat Scopus kräver. ”Medscape” är en högklassad (4,5/5 stjärnor) app som används av över 3,5 mil-joner registrerade användare över hela världen och ska innehålla allt vi behöver såsom relevanta nyheter, medicinska refe-renser, medicinska beräkningar, utbildning och interaktionsverktyg mellan mediciner, genvägar till guidelines m.m. Det var lätt att skaffa ett konto för att kunna börja använda appen och enligt min mening är det en användbar app i det vardagliga.

Sedan finns det riskberäkningsappar bland annat ”Prostate calc” och ”Nomo-gram” samt ”Practical URO”, varav den senaste är min favorit p.g.a. dess mångsidig-het. Den innehåller även ett ritprogram där man kan förklara för patienten vad som har hänt och vad som ska ske, ex. nervsparande prostatektomi (se nedan bild), samtidigt som man ritar på en färdig anatomisk bild av urinvägarna.

Appen ”Clin Calc” under Nephrology kan räkna ut det mesta som har med njuren att göra såsom anion gap, correct ca for albu-min, kreatinin clearence, protein excretion, urine output m.m.

Utbildningsdelen är ju med i samt-liga appar, men kanske lite mer i Oxford Urology-appen ”OHU2”, som är dyr (>350 kr). Men är man villig att betala, så är det en användbar app för snabb och relevant info, när man inte har en tillgänglig dator i närheten.

Sedan finns ”EAUs guidelines” att ladda ner till iBooks, det blir dock väldigt litet i iPhoneformat och passar bättre till en iPad. Man skulle önska att de kom ut med en app, ”EAU guidelines at a glance”, för våra ST-läkare.

Det har AUA gjort: ”AUA guidelines at a glance”. Vilken är en kortversion av originalet, som finns på deras hemsida. Den innehåller inte allt, men är dock bra för ST-läkare. Student curriculum enligt AUA för medicinstudenter finns även som en app och innehåller det mest basala inom urologin, som vilken doktor som helst skall kunna oavsett vilken inriktning. Läkeme-dels appen för förskrivare (FASS i litet format), är fantastiskt bra i alla lägen då man inte har tillgång till dator och snabbt vill veta något om ett läkemedel. Kostar endast lika mycket som en kaffe latte, löp och köp!

Två andra måsten enligt min mening är SUF-appen som hela tiden uppdateras med relevanta möten och utbildningar.

Den andra, Internetmedicinappen, har nästan all medicinsk info, finns som ett komplement till urologin.

Sammanfattningsvis blir min personliga sida av appar som bilden nedan.

Vilka appar tycker ni är bra? Vet ni några flera appar av intresse så är ni välkomna att höra av er till Svensk Urologisk Förening. Så ska vi föra ut informationen i etern, via vår hemsida och app.

TereSa olSen eKerHulTLedamot utbildningsutskottet

urologiappar

suf-appen (för installation – www.urologi.org/installera-webbapp).


Kursen arrangeras i samarbete med:

Svensk Urologisk Förening Svensk Förening för Urologisk Onkologi

The WHO Collaborating Center for Urologic Tumour

sk-kurs b-43 urologisk onkologi

Plats: Föreläsningssalen 4U solenAlfred Nobels Allé 8, plan 4 (Vid Karolinska Institutets bibliotek, Tandläkarhögskolan)

Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge

Måndag Grundläggande tumörlära

TisdagNjurtumörerPeniscancer

Onsdag Prostatacancer

Torsdag Urotelial cancer

Fredag Testikelcancer

sK-KUrs B-43 – övergriPande schema

Lars Henningsohn – CLINTEC, Karolinska Institutet

Jan Adolfsson – CLINTEC, Karolinska Institutet

Sten Nilsson – Department of Oncology, Karolinska University Hospital

Anders Ullén – Department of Oncology, Karolinska University Hospital

Olof Akre – Department of Urology, Karolinska University Hospital

KUrsledare

Svensk Förening för Urologisk Onkologi

SK-kurs B-43Urologisk Onkologi 2013

14–18 oktober


måndag 14 oKtoBer

tisdag 15 oKtoBer

11.00–13.00 REgISTRERINg

13.00–13.15g

rund

lägg

ande

tum

örlä

raVälkommen till kursen urologisk onkologi Inledning och moderator: Lars Henningsohn

TEMA: Grundläggande tumörlära

13.15–14.15 Cellcykeln Anders Zetterberg

14.15–14.45 KAFFE

14.45–15.45 grundläggande principer vid kemoterapi Johan Hansson

16.00–17.00 grundläggande principer vid radioterapi Sten Nilsson

TEMA: Njurtumörer/njurcancer

Moderator: Anders Ullén

08-30

Nju

rtum

örer

och

pen

isca

ncer

Inledning Ulrika Harmenberg

08.30–09.15 grundläggande njurtumörlära Börje Ljungberg

09.15–09.30 Bilddiagnostik vid njurtumörsjukdom Börje Ljungberg

09.30–10.00 KAFFE

10.00–10.55Kirurgiska principer vid njurtumörsjukdom Ramin ghaffarpour RF-behandling Amar Karalli

10.55-11.05 Bensträckare

11.05–12.00 Onkologiska/medicinska principer vid njurtumörsjukdom Ulrika Harmenberg

12.00–12.30

Debattämnen vid njurcancer Anders U/Ramin g/Ulrika H/ Organbevarande eller ej? Börje L Radikal tumörreducerandekirurgi vid metastaserad sjukdom? Får alla som skulle ha nytta av det onkologisk behandling?

12.30–13.30 LUNCH



onsdag 16 oKtoBer

forts. tisdag TEMA: Peniscancer

13.30 Inledning Peter Kirrander

13.50–14-30 Peniscancer Simon Horenblas Klassifikation, epidemiologi, symptom, diagnostik och utredning

14.30–15.00 KAFFE

15.00–16.00 Kirurgiska behandlingsprinciper vid peniscancer Peter Kirrander

16.00–17.00 Onkologiska behandlingsprinciper vid peniscancer Rene Blom

19.00–gEMENSAM AKTIVITET RESTAURANg PLATS

TEMA: Prostatacancer

Moderator: Jan Adolfsson

08.30–

Pros

tata

canc

er

Inledning Jan Adolfsson

08.45–09.30 grundläggande prostatacancerlära Jan-Erik Damber

09.30–10.00 KAFFE

10.00–10.40 Histopatologisk diagnostik och gradering Lars Egevad

10.40–11.00 Bilddiagnostik vid prostata cancer Fredrik Jäderling

11.15–12.00 Kirurgiska principer vid prostatacancer Peter Wiklund

12.00–13.00 LUNCH

13.00–13.45 Primär/sekundär hormonell behandling vid prostatacancer Jan-Erik Damber

13.45–13.50 Bensträckare

13.50–14.30 Aktiv monitorering Ola Bratt

14.30–15.00 KAFFE

15.15–16.15 Onkologiska behandlingsprinciper vid prostatacancer Sten Nilsson

16.15–16-20 KRAFT PAUS

16.20–17.00Uppföljning och fortsatta kontroller Ola Bratt Recidiv efter kurativt syftande behandlingLivskvalitet


TEMA: Urotelial cancer/Urinblåsecancer

Moderator: Anders Ullén och Lars Henningsohn

8.30

Uro

telia

l can

cer/

urin

blås

ecan

cer

Inledning Lars Henningsohn

08.30–09.30 grundläggande blåscancerlära Per-Uno Malmström

09.30–10.00 KAFFE

10.00–10.20 Bilddiagnostik vid urotelial cancer Fredrik Jäderling

10.20–11.10 Kirurgiska behandlingsprinciper vid NMIBC Sten Holmäng TURB, instillationsbehandlingar

11.10–11.15 Bensträckare

11.15–12.00 Urotelial cancer i övre urinvägarna Fredrik Liedberg

12.00–13.00 LUNCH

13.00–13.45Kirurgiska behandlingsprinc. vid muskelinvasiv blåscancer Fredik Liedberg Urindeviation Wiking Månsson Uppföljning och fortsatta kontroller Fredik Liedberg

13.45–13.50 KRAFT PAUS

13.50–14.45 Fortsättning urologisk kirurgi Liedberg/Månsson

14.45–15.15 KAFFE

15.15–16.15 Onkologiska beh-metoder vid muskelinvasiv blåscancer Karin Holmsten

16.15–16-20 KRAFT PAUS

16.20–17.00 Metastaserande urinblåsecancer Anders Ullén

TEMA: Testikelcancer

Moderator: Olof Akre

08.30

Test

ikel

canc

er

Inledning Olof Akre

08.30–08.50 grundläggande testikelcancerlära Olof Akre Klassifikation och epidemiologi

08.50–09.30 Omhändertagande vid misstänkt testikelcancer Ulf Håkansson

09.30–10.00 KAFFE MED FIKABRöD

10.00–12.00 Vad händer efter orkiektomin? gabriella Cohn-Cedermark Ulf Håkansson

12.00–13.00 ExAMINATION Henningsohn/Adolfsson/Nilsson/Akre/Ullén

torsdag 17 oKtoBer

Fredag 18 oKtoBer



5-α-reduktashämmare

inledningTvå randomiserade studier har visat att prostatacancer kan förebyggas med hjälp av 5-α-reduktashämmare (5-ARI). I Prostate Cancer Prevention Trial (PCPT) studerades finasteride och i Reduction by Dutasteride of Prostate Cancer Events (REDUCE) studerades effekten av dutasteride på risken för prostatacancer i biopsi efter 2–7 års behandling [1-2]. Båda dessa 5-ARI hämmar omvandlingen av testosteron till 5-DhT, det mest potenta androgenet i prostatan och därmed minskar androgenreceptor-aktiviteten [3].

Risken att få prostatacancer i dessa studier minskade med 23% res-pektive 25% för män som stod på

5-ARI jämfört med män som fick placebo. Men i båda studierna fanns en ökad risk för Gleasonsumma 8–10 cancer. Baserat på detta, utfärdade US Food and Drug Administration en varning för att ”5-alfa-reduktashämmare kan öka risken för en mer allvarlig form av prostatacancer”[4].

Det finns flera möjliga förklaringar till detektionen av lågt differentierad cancer[5-11]. Det kan finnas hormonella effekter av 5-ARI som påverka utveck-lingen av lågt differentierad cancer, men det kan också vara så att man lättare hittar små focus av lågt differentierad cancer i en prostata som har krympts med 5-ARI. Om förekomsten av Gleasonsumma 8–10 cancer på biopsi är förknippat med en ökad risk för progress och prostatacancerdöd har inte kunnat utvärderas i dessa studier. Med tanke på att 5-ARIs ofta används hos män med nedre urinvägssymptom (lower urinary tract symptoms; LUTS) på grund av godartad prostataförstoring, finns det ett behov av att ytterligare belysa samban-det mellan 5-ARI och lågt differentierad prostatacancer.

Syftet med denna studie var att under-söka sambandet mellan användningen av 5-ARI för behandling av LUTS på grund av prostataförstoring och risken för pro-statacancer, särskilt Gleasonsumma 8–10.

meToderStudiedesignVi genomförde en fall-kontroll studie i Pro-state Cancer data Base Sweden (PcBase) 2.0, som tidigare beskrivits [12-14].

Fallen identifierades i Nationella prosta-tacancerregistret (NPCR) som fångar mer än 97% av alla män med prostatacancer i Sverige i jämförelse med Cancerregistret [15].

I NPCR finns information om diagnos-datum, tumörens utbredning enligt TNM klassifikationen, Gleasonsumma, serum-nivåer av prostata-specifikt antigen (PSA) vid diagnos och primär behandling. I den aktuella studien inkluderades 94% av alla män som diagnosticerats med prostatacan-cer i Sverige mellan 2007–2009.

För varje fall valdes fem kontroller på så vis att kontrollmannen skulle vara fri från prostatacancer under samma år som index-fallet fick sin diagnos, bo i samma län och vara lika gammal. Totalt 133 671 matchade kontroller inkluderades i studien.

Exponering för 5-ARIUppgifter om exposition för finasteride och dutasteride hämtades från Läkeme-delsregistret, som omfattar alla recept expedierade sedan juli 2005.

Källor till variablerna i modellernaSamsjuklighet enligt Charlson comor-biditetsindex (CCI) inhämtades från Patientregistret och delades in i fyra kate-gorier[16-17] Från detta register inhämta-des uppgifterna om genomgången TUR-P och transrektalt ultraljud (TRUL) med biopsi.

Från Läkemedelsregistret hämtades all exposition för α-blockerare. Ur Longitu-dinell Integrationsdatabas för Sjukförsäk-rings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) inhämtades uppgifter om civilstånd och utbildningsnivå.

Statistisk analysFyra separata fall-kontroll studier gjordes, den första analysen innefattade alla fall och deras kontroller och sedan gjorde vi tre analyser av fallen med Gleasonsumma 2–6, 7, och 8–10 och deras kontroller. Risken för prostatacancer beräknades med betingad logistisk regressionsanalys. Sambandet mellan 5-ARI-exponering och prostata-cancerrisk justerades för kovariater som skulle kunna vara potentiella confounders indelade i:

1. Ökad diagnostisk aktivitet som använ-dandet av α-blockerare som en markör för LUTS eller genomgången TUR-P eller genomgångna biopsier.

2. Ökad diagnostisk aktivitet p.g.a. en kontakt med sjukvården på grund av samsjuklighet.

3. Ökad diagnostisk aktivitet p.g.a. socio-ekonomiska faktorer som t.ex. hög utbildningsnivå.

Risken för prostatacancer presenteras i oddskvoter (odds ratios; OR) med 95% konfidensintervall (95 % KI) [18]. Expone-ring för 5-ARI kvantifierades som antalet definierade dygnsdoser (DDD)[19].

I en första analys undersökte vi 5-ARI-användare kontra icke-användare och sedan uppdelat på duration av 5-ARI ; 0–1, 1–2 , 2–3 och mer än 3 års användning. Finasteride och dutasteride analyserades tillsammans då resultaten från de rando-miserade studierna varit lika [1-2].

5-α-reduktashämmare, LuTS och risk för prostatacancer: en nationell fall-kontroll studie


Tabe

ll 1.

Exp

ositi

on in

nan

pros

tata

canc

er d

iagn

os fö

r fal

l och

kon

trol

ler i

Pro

stat

e Ca

ncer

dat

a Ba

se S

wed

en (P

CBaS

e) 2

.0

alla

Gle

ason

sum

mor

Gle

ason

sum

ma

2–6

Gle

ason

sum

ma

7G

leas

onsu

mm

a 8–

10

Fall

(n=

26 7

35)

Kont

rolle

r(n

=13

3 67

1)

Fall

(n=

11 9

85)

Kont

rolle

r(n

=59

838

)Fa

ll(n

=9

285)

Kon

trol

ler

(n=

46 4

25)

Fall

(n=

5 48

2)Ko

ntro

ller

(n=

27 4

08)

Åld

er m

edel

(Sd

)69

.3(9

.1)

69.3

(9.1

)66

.6(8

.2)

66.6

(8.2

)70

.0(8

.9)

70.0

(8.9

)74

.0(9

.1)

74.0

(9.1

)

5-a

ri, n

(%)

Inge

n 5A

RI25

236

(94.

4)12

7355

(95.

3)11

357

(94.

9)57

619

(96.

3)88

09(9

4.9)

4415

6(9

5.1)

5070

(92.

5)25

580

(93.

3)

5-AR

I Exp

ositi

on#

1499

(5.6

)63

16(4

.7)

611

(5.1

)22

19(3

.7)

476

(5.1

)22

69(4

.9)

412

(7.5

)(1

828)

(6.7

)

0–1

år95

0(3

.6)

3548

(2.7

)44

7(3

.7)

1325

(2.2

)29

3(3

.2)

1249

(2.7

)21

0(3

.8)

974

(3.6

)

1–2

år30

4(1

.1)

1443

(1.1

)10

5(0

.9)

491

(0.8

)92

(1.0

)51

0(1

.1)

107

(2.0

)44

2(1

.6)

2–3

år15

1(0

.6)

791

(0.6

)47

(0.4

)23

3(0

.4)

52(0

.6)

304

(0.7

)52

(0.9

)25

4(0

.9)

3+ å

r94

(0.4

)53

4(0

.4)

12(0

.1)

170

(0.3

)39

(0.4

)20

6(0

.4)

43(0

.8)

158

(0.6

)

α-b

lock

are,

n (%

)

Inga

α-b

lock

er

2432

1(9

1.0)

1256

49(9

4.0)

1073

4(8

9.7)

5665

5(9

4.7)

8545

(92.

0)43

535

(93.

8)50

42(9

2.0)

2545

9(9

2.9)

α-b

lock

er

2414

(9.0

)80

22(6

.0)

1234

(10.

3)31

83(5

.3)

740

(8.0

)28

90(6

.2)

440

(8.0

)19

49(7

.1)

Tidi

gare

bio

psi,

n (%

)

Inge

n bi

opsi

2428

4(9

0.8)

1304

23(9

7.6)

1056

8(8

8.3)

5846

3(9

7.7)

8572

(92.

3)45

308

(97.

6)51

44(9

3.8)

2665

2(9

7.2)

1 bi

opsi

< 2

år

921

(3.4

)88

0(0

.7)

571

(4.8

)41

5(0

.7)

250

(2.7

)28

8(0

.6)

100

(1.8

)17

7(0

.6)

1 bi

opsi

2+

år

732

(2.7

)16

10(1

.2)

375

(3.1

)64

5(1

.1)

223

(2.4

)56

2(1

.2)

134

(2.4

)40

3(1

.5)

2 el

fler

bio

psi <

4 å

r49

7(1

.9)

370

(0.3

)29

7(2

.5)

167

(0.3

)14

2(1

.5)

121

(0.3

)58

(1.1

)82

(0.3

)

2 el

fler

bio

psi 4

+ å

r30

1(1

.1)

388

(0.3

)15

7(1

.3)

148

(0.2

)98

(1.1

)14

6(0

.3)

46(0

.8)

94(0

.3)

TUr-

P, n

(%)

Inge

n TU

R-P

2574

2(9

6.3)

1280

56(9

5.8)

1160

3(9

7.0)

5788

7(9

6.7)

8939

(96.

3)44

399

(95.

6)52

00(9

4.9)

2577

0(9

4.0)

TUR-

P99

3(3

.7)

5615

(4.2

)36

5(3

.0)

1951

(3.3

)34

6(3

.7)

2026

(4.4

)28

2(5

.1)

1638

(6.0

)

# a

lla e

xpo

siti

on

er s

amm

anla

gt.



Tabe

ll 2.

Soc

ioek

onom

i och

sam

sjuk

lighe

t för

pro

stat

acan

cer f

alle

n oc

h de

ras

mat

chad

e ko

ntro

ller i

Pro

stat

e Ca

ncer

dat

a Ba

se S

wed

en (P

CBaS

e) 2

.0.

alla

Gle

ason

sum

mor

Gle

ason

sum

ma

2–6

Gle

ason

sum

ma

7G

leas

onsu

mm

a 8–

10

Fall

(n=2

6 73

5)Ko

ntro

ller

(n=1

33 6

71)

Fall

(n=1

1 98

5)

Kont

rolle

r(n

=59

838)

Fall

(n=9

285

) K

ontr

olle

r (n

=46

425)

Fall

(n=5

482

)Ko

ntro

ller

(n=2

7 40

8)

Fam

ilj n

(%)

Gift

1859

6(6

9.6)

8839

9(6

6.1)

8620

(72.

0)40

232

(67.

2)63

73(6

8.6)

3067

2(6

6.1)

3603

(65.

7)17

495

(63.

8)En

sam

ståe

nde,

barn

5706

(21.

3)29

539

(22.

1)23

49(1

9.6)

1267

7(2

1.2)

2062

(22.

2)10

195

(22.

0)12

95(2

3.6)

6667

(24.

3)En

sam

ståe

nde,

utan

bar

n24

33(9

.1)

1573

3(1

1.8)

999

(8.3

)69

29(1

1.6)

850

(9.2

)55

58(1

2.0)

584

(10.

7)32

46(1

1.8)

Utbi

ldni

ng, n

(%)

Högs

kola

/uni

vers

itet

6189

(23.

1)28

189

(21.

1)31

01(2

5.9)

1370

2(2

2.9)

2105

(22.

7)96

26(2

0.7)

983

(17.

9)48

61(1

7.7)

Gym

nasiu

m10

097

(37.

8)49

846

(37.

3)47

56(3

9.7)

2312

8(3

8.7)

3470

(37.

4)17

157

(37.

0)18

71(3

4.1)

9561

(34.

9)Gr

unds

kola

/sak

nas

1044

9(3

9.1)

5563

6(4

1.6)

4111

(34.

3)23

008

(38.

5)37

10(4

0.0)

1964

2(4

2.3)

2628

(47.

9)12

986

(47.

4)

CCi,

n (%

)0

1792

9(6

7.1)

8761

6(6

5.5)

8542

(71.

4)41

830

(69.

9)62

35(6

7.2)

2985

2(6

4.3)

3152

(57.

5)15

934

(58.

1)1

4562

(17.

1)23

027

(17.

2)18

39(1

5.4)

9495

(15.

9)16

24(1

7.5)

8226

(17.

7)10

99(2

0.0)

5306

(19.

4)2

2471

(9.2

)12

496

(9.3

)98

7(8

.2)

4792

(8.0

)82

3(8

.9)

4481

(9.7

)66

1(1

2.1)

3223

(11.

8)3+

1773

(6.6

)10

532

(7.9

)60

0(5

.0)

3721

(6.2

)60

3(6

.5)

3866

(8.3

)57

0(1

0.4)

2945

(10.

7)

CCI:

Char

lson

com

orbi

dity

inde

x.



Tabell 3. Risk för prostatacancer i multivariabel analys, då exponerade jämförs mot oexponerade, justerat för alla faktorer i modellen.

alla Gleasonsummor

Gleason summa 2–6

Gleason summa 7

Gleason summa 8–10

OR 95% KI OR 95% KI OR 95% KI OR 95% KI

5-ari

Oexponerde för 5-ARI 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

Exponerade för 5-ARI # 0.89 ( 0.84-0.94 ) 0.88 ( 0.80-0.96 ) 0.85 ( 0.77-0.94 ) 1.01 ( 0.90-1.13 )

0–1 år 0.96 ( 0.90-1.03 ) 1.04 ( 0.93-1.15 ) 0.92 ( 0.81-1.04 ) 0.96 ( 0.83-1.11 )

1–2 år 0.81 ( 0.72-0.91 ) 0.70 ( 0.57-0.86 ) 0.76 ( 0.62-0.95 ) 1.07 ( 0.88-1.31 )

2–3 år 0.77 ( 0.65-0.90 ) 0.67 ( 0.50-0.90 ) 0.73 ( 0.55-0.97 ) 0.96 ( 0.72-1.27 )

3+ år 0.72 ( 0.59-0.89 ) 0.27 ( 0.15-0.48 ) 0.79 ( 0.57-1.10 ) 1.23 ( 0.90-1.68 )

ptrend <0.0001 <0.0001 0.0004 0.46

α-blockare

Inga α-blockare 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

α-blockare 1.33 ( 1.27-1.39 ) 1.60 ( 1.50-1.71 ) 1.19 ( 1.10-1.29 ) 1.06 ( 0.96-1.18 )

Tidigare biopsi

Ingen biopsi 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

1 biopsi < 2 år 4.01 ( 3.74-4.29 ) 4.71 ( 4.31-5.16 ) 3.65 ( 3.19-4.18 ) 2.69 ( 2.17-3.33 )

1 biopsi 2+ år 2.30 ( 2.13-2.48 ) 2.84 ( 2.55-3.17 ) 2.10 ( 1.83-2.42 ) 1.70 ( 1.42-2.04 )

≥2 biopsi < 4 år 4.76 ( 4.34-5.23 ) 5.75 ( 5.08-6.51 ) 4.51 ( 3.77-5.39 ) 3.11 ( 2.35-4.11 )

≥2 biopsi 4+ år 3.46 ( 3.07-3.89 ) 4.36 ( 3.69-5.16 ) 3.19 ( 2.59-3.94 ) 2.40 ( 1.76-3.28 )

TUr-P

Ingen TUR-P 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

TUR-P 0.75 ( 0.71-0.81 ) 0.72 ( 0.64-0.80 ) 0.76 ( 0.68-0.85 ) 0.80 ( 0.71-0.91 )

Familj

Gift 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

Ensam med barn 0.94 ( 0.91-0.97 ) 0.89 ( 0.85-0.93 ) 0.99 ( 0.94-1.04 ) 0.95 ( 0.89-1.01 )

Ensam utan barn 0.78 ( 0.74-0.81 ) 0.72 ( 0.68-0.77 ) 0.78 ( 0.72-0.83 ) 0.89 ( 0.81-0.97 )

Utbildning

Högskola/univesitet 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

Gymnasium 0.95 ( 0.92-0.98 ) 0.94 ( 0.8-0.98 ) 0.94 ( 0.89-1.00 ) 0.98 ( 0.91-1.07 )

Grundskola/saknas 0.89 ( 0.87-0.92 ) 0.84 ( 0.80-0.88 ) 0.89 ( 0.84-0.94 ) 1.02 ( 0.95-1.11 )

cci

0 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref. 1.00 Ref.

1 0.98 ( 0.94-1.01 ) 0.97 ( 0.92-1.02 ) 0.94 ( 0.89-1.00 ) 1.05 ( 0.98-1.13 )

2 0.98 ( 0.93-1.02 ) 1.02 ( 0.95-1.09 ) 0.89 ( 0.82-0.96 ) 1.05 ( 0.96-1.14 )

3+ 0.84 ( 0.80-0.89 ) 0.82 ( 0.76- 0.90 ) 0.76 ( 0.70-0.83 ) 0.99 ( 0.90-1.09 )

# Alla exponeringar sammanslagna



RestriktionstidMän med som söker med LUTS utreds med PSA och rektalpalpa-tion vilket kan leda till att prostatacancer diagnostiseras parallellt med initieringen av 5-ARI eller α-blockerare. För att undvika en potentiell selektionsbias använde vi en restriktionsperiod som definierades som den tid före prostatacancerdiagnos där expo-nering för 5-ARI, α-blockerare, TUR-P och prostatabiopsier ignorerades och denna begränsningsperiod användes även för kontroller. I alla analyser använde vi en begränsningsperiod på sex månader, men vi gjorde även känslighetsanalyser med res-triktionsperioder på en, tre, nio och tolv månader mellan start av 5-ARI eller α-blockerare och datum för cancerdiagnos.

Antalet och tidpunkten för prostatabiopsisessioner i förhål-lande till datum för diagnos delades in i fem kategorier:

1. Ingen biopsi.2. En biopsi session mindre än två år före diagnos.3. En biopsi session mer än två år före diagnos.4. Två eller flera sessioner, varav den första är mindre än fyra år

före diagnos.5. Två eller flera sessioner, den första sessionen mer än fyra år

före diagnos.

De statistiska analyserna utfördes med användning av R statistiska programpaket (version 2.7.2) [20]

reSulTaTMedelåldern vid inklusion för både de 26 735 fallen och 133 671 kontroller var 69 år. Män med Gleasonsumma 2–6 var yngre (medelålder 67 år) än män med Gleasonsumma 7 (70 år) och Gleasonsumma 8–10 (74 år). Behandling med 5-ARI före diagnos hade registrerats i 1 499 (5,6 %) av fallen och hos 6 316 (4,8 %) av kontrollerna, (tabell 1). Det var en något större andel av gifta män, män med hög utbildning och män utan samsjuklighet bland fallen jämfört med kontroller (tabell 2).

Risken för prostatacancer i multivariabelanalysDå exponering för 5-ARI jämfördes mot de oexponerade fann vi en minskad risk för prostatacancer hos de exponerade, OR 0,89 (95% KI 0,84–0,94) . Vid analys av grupper enligt Gleasonsumma fann vi OR 0,88 (95% KI 0,80–0,96) för Gleasonsumma 2–6 och OR på 0,85 (95% KI 0,77- 0,94) för Gleasonsumma 7 och för Gleasonsumma 8–10 fann vi en oförändrad risk, OR 1,01 (95% KI 0,90-1,13) (tabell 3).

Då expositionstidens längd studerades sågs att risken minskade med längden på exponeringen, OR på 0,72 (95% KI 0,59–0,89) för alla prostatacancrar vid exponering för 5-ARI längre än tre år (tabell 3) . Samma mönster sågs för Gleasonsumma 2–6 och Gleasonsumma 7. Dock minskade inte risken för Gleasonsumma 8–10 med ökande exponeringstid, OR 0,96 (95% KI 0,83-1,11) för 0–1 års exponering, OR 1,07 (95% KI 0,88-1,31) för 1–2 års exponering, OR 0,96 (95% KI 0,72–1,27) för 2–3 års exponering och OR 1,23 (95% KI 0,90–1,68) för mer än tre års exponering.

Män som medicinerade med α-blockerare hade en ökad risk för prostatacancer OR 1,33 (95% KI 1,27–1,39), denna risk var högst för Gleasonsumma 2-6, OR 1,60 (95% KI 1,50–1,71) och lägst för Gleasonsumma 8–10, OR 1,06 (95% KI 0,96–1,18).

När vi förlängde restriktionstiden sjönk risken under första året, men sambandet mellan en längre expositionstid för 5-ARI och risk påverkades inte (figur 1). Vid analys av α-blockerare var mönstret annorlunda, då fann vi en ökad risk för prostatacancer (alla Gleasonsummor), tydligast för Gleasonsumma 2–6, mindre uttalat för Gleasonsumma 7 och ingen ökad risk för Gleason-summa 8–10 (figur 2).

diSKuSSionI den här nationella populationsbaserad fall-kontrollstudien fann vi en minskad risk för prostatacancer för män som behandlats med 5-ARI. Risken för Gleasonsumma 2–6 och 7 cancer minskade med längre behandlingstidm men vi fann ingen minskad risk för Gleason 8–10 cancer.

Svagheter och styrkor i studienI den här registerbaserade observationsstudien känner vi inte till indikationen för prostatabiopsier, vi har inga uppgifter om serum nivåer av PSA, palpationsfynd eller prostatastorlek innan 5-ARI-behandlingen startade och uppföljningstiden var högst fyra år. Dessutom är ”confounding by indication for treatment” ett bekymmer då vi inte kan anta att männen var fria från prosta-tacancer när behandlingen med 5-ARI började, men med hjälp av en restriktionstid har vi minskat denna risk.

Styrkor med vår studiedesign är storleken, 412 män var expo-nerade för 5-ARI innan diagnosen av Gleason 8–10 cancer, i jämförelse fanns det 90 fall i PCPT och 29 fall i REDUCE som behandlats med 5-ARI innan diagnos av Gleasonsumma 8–10 cancer. En annan styrka är att vi hade fullständig information om uttag av recept för finasteride och dutasteride i Läkemedelsre-gistret samt att vi kunde justerade våra modeller för andra risk-faktorer för prostatacancer.

Jämförelse med tidigare studierVår observationsstudie skiljer sig från PCPT och REDUCE på flera sätt, i de studierna skulle alla deltagare biopseras i slutet av studien, om man inte biopserat på klinisk indikation, det vill säga p.g.a. PSA-stegring eller onormalt palpationsfynd. Detta ledde till att majoriteten av cancrarna upptäcks i slutet av studieperio-den (61% i PCPT och 88% i REDUCE). Dessa planerade biop-sier ledde till upptäckten av många små och sannolikt kliniskt obetydliga cancrar. Även om vi inte har någon registrering på biopsiindikation, så är det rimligt att anta att en mycket större andel av cancrarna var kliniskt signifikanta i vår studie jämfört med PCPT och REDUCE. Den höga andelen små cancrar i PCPT och REDUCE har lett till att man ifrågasatt generaliserbarheten av dessa studier [21].

Vår studie liknar CombAT-studien där män med måttlig till svår BPH randomiserades till dutasteride, tamsulosin, eller en


kombination av dessa och risken för prostatacancer undersöktes [22]. I CombAT togs biopsier på klinisk indikation. Enbart duta-steride eller i kombination med tamsulosin gav en 40% relativ riskminskning jämfört med enbart tamsulosin. Risken var lägre för alla Gleasonsummor, inklusive Gleasonsumma 8–10 i motsats till PCPT och REDUCE.

I en nyligen publicerad studie studerades om dutasteride jäm-fört med placebo kunde minska progressionen hos män med lågrisk cancer som följdes med aktiv monitorering (REDDEM) [23]. Efter tre år hade 54 (38%) av 144 män i dutasteride gruppen och 70 (48%) av de 145 kontroller progredierat, hazard ratio (HR) =0,62 (95 % KI 0,43–0,89), p = 0,009.

I en finsk kohortstudie sågs ingen skillnad i prostatacancer risk för finasteride exponerade män jämfört med oexponerade, HR= 0,87 (95 % KI 0,63–1,19)[24]. Vid subgruppering sågs dock att risken för Gleasonsumma 2–6 cancer minskade signifikant bland finasteride användare, H=0,59 (95% KI 0,38–0,91), medans risken för Gleasonsumma 7–10 cancer var icke-signifikant ökad HR =1,33 (95% KI 0,77–2,30). I motsats till våra observatio-ner, var risken för prostatacancer inte signifikant ökat bland α-blockerare användare i den finska studien. Vår tolkning av den ökade risken för prostatacancer hos män på α-blockerare är att män med LUTS har en högre sannolikhet att genomgå ett PSA-test och så småningom en prostata biopsi och därmed en ökad risk för en prostatacancer diagnos. Detta är beskrivet i en dansk rikstäckande kohort studie[25].

SlutsatsVår studie tillsammans med data från PCPT, REDUCE, CombAT, REDDEM och den finska studien visar att 5-ARI minskar risken för högt differentierad prostatacancer, men inte minskar risken för lågt differentierad cancer. I PCPT och REDUCE sågs en ökad risk för Gleasonsumma 8–10 cancer, medan i vår studie och i CombAT, båda studier av män som tar 5-ARI på grund av LUTS, sågs ingen ökning av Gleasonsumma 8–10 cancrar. Behandling med 5-ARI mot LUTS på grund av prostataförstoring ger sym-tomlindring och en minskad risk för kirurgisk intervention [26-27]. Baserat på resultaten från dessa studier anser vi att 5-ARI är en gott behandlingsalternativ för män med LUTS p.g.a. prosta-tataförstoring .

daVid roBinSon

alla Gleasonsummor Gleasonsumma 2–6

Gleasonsumma 8–10Gleasonsumma 7

längd på restriktionsperioden–– 1 mån –– 3 mån –– 6 mån –– 9 mån –– 12 mån

Modellen visar vad som händer med OR då restrik-tionsperiodens längd ändras och hur 5-ARI expositionens längd påverkar prosta-tacancer risken, justerat förα-blockad, TUR-P, tidigare prostata biopsier, socio- ekonomi och samsjuklighet.


Figur 1.


Artikeln baserar sig på ett originalarbete där följande författare har bidragit:

daVid roBinSonUrologi och andrologi, Umeå Universitet

Urologienheten, Jönköpings län

HanS garmoKing’s College London

Division of Cancer Studies Cancer Epidemiology Unit, London, UK

anna Bill-axelSonInstitutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet

LoRELEI MUCChIDepartment of Epidemiology

Harvard school of public health, Boston, USA

larS HolmBergInstitutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet

King’s College London, UK

Pär STaTTinUrologi och andrologi, Umeå Universitet

Urology Service, MSK, New York, USA

Originalartikel: http://bmj.com/cgi/content/full/bmj.f3406

Referenser:

1. Thompson IM, Goodman PJ, Tangen CM, Lucia MS, Miller GJ, Ford LG, Lieber MM, Cespedes RD, Atkins JN, Lippman SM, Carlin SM, Ryan A, et al. The influence of finasteridee on the development of pros-tate cancer. N Engl J Med 2003;349:215-24.

2. Andriole GL, Bostwick DG, Brawley OW, Gomella LG, Marberger M, Montorsi F, Pettaway CA, Tammela TL, Teloken C, Tindall DJ, Somer-ville MC, Wilson TH, et al. Effect of dutasteridee on the risk of prostate cancer. N Engl J Med 2010;362:1192-202.

3. Nacusi LP, Tindall DJ. Targeting 5alpha-reductase for prostate cancer prevention and treatment. Nat Rev Urol 2011;8:378-84.

4. The U.S. Food and Drug Administration. http://www.fda.gov/Drugs/DrugSafety/ucm258314.htm, 2011.

5. Cohen YC, Liu KS, Heyden NL, Carides AD, Anderson KM, Daifotis AG, Gann PH. Detection bias due to the effect of finasteridee on pros-tate volume: a modeling approach for analysis of the Prostate Cancer Prevention Trial. J Natl Cancer Inst 2007;99:1366-74.

6. Pinsky P, Parnes H, Ford L. Estimating rates of true high-grade dis-ease in the prostate cancer prevention trial. Cancer Prev Res (Phila) 2008;1:182-6.

7. Redman MW, Tangen CM, Goodman PJ, Lucia MS, Coltman CA, Jr., Thompson IM. Finasteridee does not increase the risk of high-grade prostate cancer: a bias-adjusted modeling approach. Cancer Prev Res (Phila) 2008;1:174-81.

8. Bostwick DG, Qian J, Civantos F, Roehrborn CG, Montironi R. Does finasteridee alter the pathology of the prostate and cancer grading? Clin Prostate Cancer 2004; 2:228-35.

alla Gleasonsummor Gleasonsumma 2–6

Gleasonsumma 8–10Gleasonsumma 7

längd på restriktionsperioden–– 1 mån –– 3 mån –– 6 mån –– 9 mån –– 12 mån

Modellen visar vad som händer med OR då restriktionsperiodens längd ändras och hur α-blockadens expositions längd påverkar prostata-cancer risken, justerat för 5-ARI, TUR-P, tidigare prostata biopsier, socio-ekonomi och samsjuklighet.

SVENSK UROLOGI 1 ✦ 2013 41

Figur 2.



9. Andriole GL, Bostwick D, Brawley OW, Gomella L, Marberger M, Montorsi F, Pettaway C, Tammela TL, Teloken C, Tindall D, Freedland SJ, Somerville MC, et al. The Effect of Dutasteridee on the Usefulness of Prostate Specific Antigen for the Diagnosis of High Grade and Clinically Relevant Prostate Cancer in Men With a Previous Negative Biopsy: Results From the REDUCE Study. J Urol 2011;185:126-31.

10. Thompson IM, Chi C, Ankerst DP, Goodman PJ, Tangen CM, Lippman SM, Lucia MS, Parnes HL, Coltman CA, Jr. Effect of finasteridee on the sensitivity of PSA for detecting prostate cancer. J Natl Cancer Inst 2006;98:1128-33.

11. Thompson IM, Klein EA, Lippman SM, Coltman CA, Djavan B. Pre-vention of prostate cancer with finasteridee: US/European perspective. Eur Urol 2003;44:650-5.

12. Van Hemelrijck M, Wigertz A, Sandin F, Garmo H, Hellstrom K, Frans-son P, Widmark A, Lambe M, Adolfsson J, Varenhorst E, Johansson JE, Stattin P. Cohort Profile: The National Prostate Cancer Register of Sweden and Prostate Cancer data Base Sweden 2.0. Int J Epidemiol 2012.

13. NPCR. http://www.cancercentrum.se/Global/RCCUppsalaOrebro/V%c3%a5rdprocesser/urologi/prostatacancer/rapporter/NPCR_Repport_ENG_120523.pdf, 2012.

14. Hagel E, Garmo H, Bill-Axelson A, Bratt O, Johansson JE, Adolfsson J, Lambe M, Stattin P. PCBaSe Sweden: A register-based resource for prostate cancer research. Scand J Urol Nephrol 2009:1-8.

15. Adolfsson J, Garmo H, Varenhorst E, Ahlgren G, Ahlstrand C, Andren O, Bill-Axelson A, Bratt O, Damber JE, Hellstrom K, Hellstrom M, Holmberg E, et al. Clinical characteristics and primary treatment of prostate cancer in Sweden between 1996 and 2005. Scand J Urol Neph-rol 2007;41:456-77.

16. Charlson ME, Pompei P, Ales KL, MacKenzie CR. A new method of classifying prognostic comorbidity in longitudinal studies: development and validation. J Chronic Dis 1987;40:373-83.

17. Socialstyrelsen. The National Patient Register. http://www.social-styrelsen.se/register/halsodataregister/patientregistret/inenglish.

18. Cox D, Oakes D. Analysis of survival dated: Chapman & Hall/CRC, 1984.

19. WHO. http://www.whocc.no/ddd/definition_and_general_considera/.

20. Ihaka R, Gentleman R. A language for data analysis and graphics. Jour-nal of computational and graphical statistics 1996;5(3):299-314.

21. Hamilton RJ, Freedland SJ. 5-alpha reductase inhibitors and prostate cancer prevention: where do we turn now? BMC Med 2011;9:105.

22. Roehrborn CG, Andriole GL, Wilson TH, Castro R, Rittmaster RS. Effect of dutasteridee on prostate biopsy rates and the diagnosis of prostate cancer in men with lower urinary tract symptoms and enlarged prostates in the Combination of Avodart and Tamsulosin trial. Eur Urol 2011;59:244-9.

23. Fleshner NE, Lucia MS, Egerdie B, Aaron L, Eure G, Nandy I, Black L, Rittmaster RS. Dutasteridee in localised prostate cancer management: the REDEEM randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2012;379:1103-11.

24. Murtola TJ, Tammela TL, Maattanen L, Ala-Opas M, Stenman UH, Auvinen A. Prostate cancer incidence among finasteridee and alpha-blocker users in the Finnish Prostate Cancer Screening Trial. Br J Cancer 2009;101:843-8.

25. Orsted DD, Bojesen SE, Nielsen SF, Nordestgaard BG. Association of clinical benign prostate hyperplasia with prostate cancer incidence and mortality revisited: a nationwide cohort study of 3,009,258 men. Eur Urol 2011;60:691-8.

26. McConnell JD, Bruskewitz R, Walsh P, Andriole G, Lieber M, Holt-grewe HL, Albertsen P, Roehrborn CG, Nickel JC, Wang DZ, Taylor AM, Waldstreicher J. The effect of finasteridee on the risk of acute urinary retention and the need for surgical treatment among men with benign prostatic hyperplasia. Finasteridee Long-Term Efficacy and Safety Study Group. N Engl J Med 1998;338:557-63.

27. McConnell JD, Roehrborn CG, Bautista OM, Andriole GL, Jr., Dixon CM, Kusek JW, Lepor H, McVary KT, Nyberg LM, Jr., Clarke HS, Crawford ED, Diokno A, et al. The long-term effect of doxazosin, finas-teridee, and combination therapy on the clinical progression of benign prostatic hyperplasia. N Engl J Med 2003;349:2387-98.



Terapiinriktad utbildning

Postgraduatekurs ProstatacancerSedan slutet av 1980-talet har AstraZeneca arrangerat en postgraduate kurs om prostata-cancer. Det har varit en mycket uppskattad kurs som av många betraktas självklar som ett led i fortbildningen för specialister inom urologi och onkologi. Vid årets utbildning är Amgen medarrangör.

Kursen kommer att hålllas på Steningeviks kursgård utanför Stockholm den 21-23 oktober 2013.

Kursledare och moderatorer är docent Ola Bratt, urolog, Helsingborg, samt överläkare Anna Laurell, onkolog, Uppsala.

Målsättningen är att täcka in hela fältet om handläggning av män med misstänkt eller bekräftad prostatacancer. Lärare för kursen är Jan-Erik Damber, professor i urologi i Göteborg, Sten Nilsson, professor i uro-onkologi vid Karolinska Institutet, Gunilla Chebil, överläkare patologi Unilabs samt Socionom, med.dr. Kurator Elisabet Skeppner, Urologi Örebro.

Sista svarsdatum är 2 september 2013 och antagning till kursen meddelas inom en vecka efter ansökningstidens slut.

För anmälan till kursen kontakta Astrid Torstensson via e-post [email protected]. Anmälningsformulär finns hos ansvarig huvudman.

Enligt överenskommelse mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska ditt deltagande vara godkänt av huvudman.

Tid 21-23 oktober 2013

Kostnad Pris för hotellrum är 2 300 SEK/natt exkl moms. Resa och logi (bokning samt kostnad) står deltagarna själva för. AstraZeneca/Amgen står för kurskostnader och förtäring.

Plats Steningeviks kursgård, norr om Stockholm

Kontaktperson Astrid TorstenssonAstraZeneca Nordic Terapiområde onkologi tel: 08 – 553 260 00 e-post: [email protected]

AstraZeneca AstraZeneca Sverige 151 85 Södertälje www.cancer.nu

AMGENAmgen ABGustav III:s Boulevard 54169 27 Solnawww.amgen.se A

1305

14T0

906-

4639

0-S

WE

-00

Några platser kvar– skynda att anmäla dig!

Annons


Cystoskopiutbildningen för sjuk-sköterskor vid icke-invasiv blås-cancer, utformades i uppdrag av Suf och drivs via lunds universitet i samarbete med Jönköpings läns landsting. Bakgrunden var att det på många håll i landet startar upp cystoskopimottagningar utan att det finns några egentliga riktlinjer.

Planeringen för utbildningen star-tade i början av 2011 med Karin Stenzelius, Wiking Månsson och

undertecknad. Det gjordes långa listor på vad en sådan kurs skall innehålla och rikt-linjer för liknande utbildningar i England granskades. Kursplanen, inspirerad av Ble-kinge högskola som gjort kurser för gastro- och coloskopister, godkändes direkt av universitets utbildningsnämnd i maj 2011.

Kursen omfattar 30 högskolepoäng, varav en stor del är verksamhetsförlagd utbildning. Den har tre träffar och där-emellan träning och studier på hemmap-lan och via nätet. Deltagarna skall ha minst en handledare på sin arbetsplats, som får tydliga instruktioner om utbildning och handledning. Under kursens gång skall kursdeltagarna göra flera uppgifter. Läsa och kritiskt granska vetenskapliga artiklar, för att kunna ta del av ny kunskap, arbeta med dokumentation och patientundervis-ning och presentera arbeten som kan vara till nytta i den kliniska vardagen.

Utbildningen startades i november 2012 och består av sju deltagare: Fredrik Björn-fot, Växjö; Charlott Björkheim, Halmstad; Charlotte Teijler, Falkenberg; Monica Eklund, Kristianstad; Eveline Pettersson, Visby samt Jenny Wanegård och Anna-Karin Lind, Malmö. Kursdeltagarna har

alla stor erfarenhet av urologiska patienter, mottagningsverksamhet och några arbe-tar som kontaktsjuksköterska för patien-ter med blåscancer. Erfarenheterna av att cystoskopera varierade. Vissa hade gjort drygt 100 cystoskopier, några hade gjort 15 stycken och resterande hade inte utfört någon cystoskopi inför kursstart. Första träffen hölls i Huddinge på KTC:s lokaler i samarbete med CAMST, som har Sveriges enda cystoskopisimulator. Först fick deltagarna en övergripande föreläs-ning om blåscancer och därefter låg fokus på praktisk träning i simulatorn, infor-mation om cystoskopets uppbyggnad, funktion och rengöring. Bilder från under-sökningar granskades och diskuterades.

I februari 2013 träffades gruppen i Malmö. Teorin handlade då om diatermi,

hematuriutredning, blåsinstallationer, in-fektioner och TUR-B. Det har varit många diskussioner om rutiner och hantering på mottagningarna.

Den tredje träffen var i maj i Eksjö. Uppgifter redovisades och teorin handlade bland annat om kulturella skillnader, cyto-logi och biobank. Elisabeth Gunnarsson-Blomqvist och Helen Johansson berättade om sina erfarenheter om att jobba som cys-toskoperande sjuksköterska.

Alla deltagare har tentat av teorin med godkänt resultat. Det som återstår för de flesta är den kliniska examinationen. Den följer den standard som används för att exa-minera grundutbildade sjuksköterskors kli-niska praktik och examineras av en urolog.

Det har varit olika upplägg på utbild-ningen på hemmakliniken, vilket resulterat i att deltagarna kommit olika långt i den praktiska träningen. Målet är ändå att den kliniska examinationen är utförd för alla i november. Det har varit en del motgångar och svårigheter under kursens gång, men roliga, intressanta och givande månader. Erfarenheterna från första kursen och utvärderingar från deltagarna, kommer att leda till vissa förändringar och förbättringar till nästa kurs. Den planeras starta i januari 2014 om det finns tillräckligt stort intresse. Information kommer att anslås på RSUs hemsida www.rsu.se

Medac, Olympus, Photocure och till viss del Storz, har varit med under resan och vi hoppas att det goda sammarbetet kvarstår.

maTilda fagerBergLeg. Sjuksköterska

UrologmottagningenHöglandsjukhuset Eksjö

Cystoskopiutbildning för sjuksköterskor vid icke-muskelinvasiv blåscancer

kursdeltagarna i diskussion med lars henningsohn i huddinge.

"Deltagarna skall ha minst en handledare på sin arbetsplats, som får tydliga instruktioner om utbildning och handledning.

cystoskopiutbildning

Annons


1.BEHANDLING, KOMORBIDITET OCH MORTALITET BLAND MÄN MED PROSTATACANCER SOM INTE ÄR REGISTRERADE I NPCR K. Tomic 1; A. Berglund 2; P. Stattin 1

1Urologi, Norrlands Universitetssjukhus Umeå; 2Akademiska sjukhuset Uppsala

Bakgrund: Cancerfall som inte är registrerade i ett kvalitetsregister kan tänkas ha mer avancerade tumörer, få sämre behandling och ha kortare över-levnad än registrerade fall. Syfte: Att jämföra män med prostatacancer som inte är registrerade i det Nationella prostatacancerregistret (NPCR) med registrerade män avseende behandling, komorbiditet och mortalitet. Material och metod: Mellan 1998–2009 identifierades 2 198 incidenta prosta-tacancerfall registrerade i Cancerregistret men inte i NPCR. Dessa icke-regist-rerade män jämfördes avseende behandling, komorbiditet och mortalitet med de 103 047 männen i NPCR. Cancerregistret länkades med Patientregist-ret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret. Resultat: Tolv procent av de icke-registrerade i NPCR genomgick prostatek-tomi i jämförelse med 23% i NPCR. Den postoperativa mortaliteten under 90 dagar var 0.4% för de icke-registrerade jämfört med 0.2% för de i NPCR (p=0.43). Primär hormonell behandling användes i 31% av de icke-registre-rade fallen och 37% i NPCR. Bilateral orkidektomi genomfördes i 3% av de icke registrerade och 7% i NPCR. Charlson Comorbidity Index var 0 för 74% av de icke-registrerade jämfört med 65% i NPCR. Den 10-åriga prostatacancer-mortaliteten var 23% (95% CI 20–25) av de icke-registrerade och 24% (24–25) i NPCR och annan mortalitet var 28% (26–31) respektive 30% (30–30). Regist-rering i NPCR varierade från 99.4% till 92.6% mellan de olika sjukvårdsregio-nerna. Konklusion: Skillnaden i behandling, komorbiditet och mortalitet var liten mellan registrerade och icke-registrerade män i NPCR vilket visar att data i NPCR är representativa för prostatacancer i Sverige.

2. PEROPERATIV PORTVAKTSKÖRTEL-DETEKTION GER FÖRBÄTTRAD LYMFKÖRTELSTAGING VID PROSTATACANCER H. Kjölhede 1; O. Bratt 2; S. Gudjonsson 3; P. Sundqvist 4; F. Liedberg 3

1Kirurgkliniken, Centrallasarettet i Växjö; 2Enhet Urologi, Helsingborgs lasarett; 3Urologiska kliniken, SUS Malmö; 4Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro

Bakgrund: För lymfkörtelstaging vid prostatacancer har icke-invasiva under-sökningsmetoder testats, men dessa har låg sensitivitet. Portvaktskörtel-detektion har däremot vid andra cancerformer visats ha en hög sensitivitet. Syftet med denna studie var att undersöka om portvaktskörtel-detektion ökar den diagnostiska säkerheten jämfört med en utvidgad iliakal lymfkörte-lutrymning. Metod: Patienter planerade för lymfkörtelutrymning, i samband med radikal prostatektomi eller inför kurativ strålbehandling, injicerades transrektalt med 1ml 99mTc-märkt Nanocoll (100 MBq) peritumoralt vid operationsstart. Efter lymfkörtelutrymning undersöktes operationsområdet med γ-prob för att detektera kvarvarande portvaktskörtel (PVK), både inom och utanför den standardiserade dissektionsmallen (iliaka interna, fossa obturatoria, iliaca externa upp till uretären, men ej presakrala lymfkörtlar). PVK i preparaten identifierades ex vivo. Samtliga PVK undersöktes med utvidgad seriesnitt-ning och immunhistokemi med cytokeratinantikroppar. Resultat: Hos 74 inkluderade patienter detekterades PVK hos 63 och lymf-körtelmetastaser hos 21. Man detekterade PVK utanför dissektionsmallen hos 12/63 patienter (19%). Hos 2 av dessa patienter innehöll PVK den enda lymkörtelmetastasen. Hos en patient förelåg en ytterligare metastas i en PVK som återfanns utanför dissektionsmallen. Hos 6 patienter hittades isolerade mikrometastaser (<2 mm) i PVK, och hos ytterligare 4 patienter hittades metastaser både > och <2 mm i PVK. Hos 1 patient var PVK falskt negativ, d.v.s. falskt negativ ratio var 0,05. Slutsatser: Portvaktskörtel-detektion vid prostatacancer ökade den diagnos-tiska säkerheten hos 22 av de 63 patienterna: de 12 som hade portvaktskörtlar utanför dissektionsmallen och de 10 som hade mikrometastaser. Metoden hade en falskt negativ ratio på 0,05, vilket motsvarar vad som föreligger vid andra cancerformer där portvaktskörtel-tekniken är standard idag.

3.LÅNGTIDSUPPFÖLJNING AV PATIENTER MED HÖGMALIGN PROSTATACANCER R. Klaff 1; J. Rosell 2; G. Sandblom 3 1Urologiska kliniken universitetssjukhuset i Linköping; 2Regional cancercentrum; 3Karolinska institutet

Prostatacancer (PCa) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med betydande variation i det kliniska förloppet. gleason score 8–10 karakterise-rar tumörer med hög mortalitet. Risk för död i PCa är i det individuella fallet ändå svårt att förutsäga. Enstaka patienter har av oklar anledning en lång överlevnad. För att belysa hela sjukdomsförloppet krävs därför en lång obser-vation. Syftet med denna studie är att utgående från befolkningsbaserade registerdata identifiera faktorer som signifikant påverkar långtidsprognosen. Metod: 1987–1999 diagnostiserades i Sydöstra Sjukvårdsregionen 2276 fall med gleason score 8–10 eller malignitetsgrad 3 och observerades till 2010-12-31. Medianåldern var 75 år (41–96 år). 30% hade lokaliserad primärtumör (< T3), 15% fixerad eller lokalt invaderande tumör (T4) PSA värdet var i 28% ≥20. Kurativt syftande terapi erhöll 9% (n=195), 385 (17%) primär exspektans, 1679 (74%) palliativ behandling. Cancerspecifik och total överlevnad kalkylerades. Med Cox multivariatanalys undersöktes hur ålder, TNM kategorier, PSA och primär terapi påverkar överlevnaden. Resultat: Median cancerspecifik överlevnad var 61,9 månader. Totalt över-levde 793 (35%) patienter >5 år, 313 (14%) >10 år och 80 (4%) >15 år. Åldern, N kategori och PSA värde vid diagnos påverkade den cancerspecifika överlev-naden inte signifikant. Fall med T4 tumörer (nr=325) hade signifikant ökad risk att dö i PCa, P <0,0021. Patienter med M1 (nr=681) hade mer än tre gånger ökad risk att dö i PCa, P <0.0001. Kurativt syftande behandling förlängde den cancerspecifike överlevnaden signifikant i jämförelse med palliativ behand-ling P< 0.0004. Konklusion: Trots dålig prognos p.g.a. högmalign primärtumör förekommer långtidsöverlevnad hos patienterna. Dessa utmärker sig genom avsaknad av fixerad eller invaderande primärtumör, avsaknad av fjärrmetastaser eller att de erhållit kurativt syftande terapi. Resultaten har betydelse gällande terapi-val och vid information som ges till patienten.

4.PSA-TESTNING ÄR VANLIGT OCH ÖKANDE I STOCKHOLMS LÄN TROTS AVSAKNAD AV REKOMMENDATIONER FÖR PSA-SCREENING T. Nordström 1; M. Aly 1; M.S. Clements 1; C.E. Weibull 2; J. Adolfsson 3; H. Grönberg 2 1Inst för kliniska vetenskaper vid Danderyd Sjukhus, Karolinska Institutet; 2Institu-tionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet; 3Institu-tionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet

Bakgrund: Användandet av PSA-testning har ökat i ett flertal länder. Det finns begränsad kunskap om utbredningen av PSA-testning i Sverige, och hur PSA används för upprepad provtagning. Vi har studerat prevalensen av PSA-prov-tagning samt utbredningen av re-testning med PSA i Stockholms län. Metod: Vi har genomfört en populations-baserad studie. genom register-samkörningar har STHLM0-databasen skapats innehållande data från så gott som samtliga PSA-provtagningar i Stockholms län 2003–2011 samt klinisk och demografisk information. Studiepopulationen definierades som män boende i Stockholms län 2011 (n=1,034,129), av vilka 229 872 genomgick PSA-provtag-ning 2003–2011. Vi studerade tids-bestämd punkt-prevalens av PSA-testning och genomförde överlevnadsanalys för re-testning med PSA för män i åldern 40–89 år. Resultat: Antalet PSA-test ökade från 54 239 (2003) till 124 613 (2011). Under den 9 år långa studieperioden PSA-testades 46%, 68% och 77% av männen utan föregående prostatacancer i åldersgrupperna 50–59 år, 60–69 år, and 70–79 år. Under 2010–2011 PSA-testades 25%, 40% och 46% av männen i åldersgrupperna 50–59 år, 60–69 år, and 70–79 år. Prevalensen av PSA-test-ning ökade från 2003 till 2011. Sannolikheten att genomgå ett andra PSA-test var ålders- och PSA-beroende, där den kumulativa incidensen för ett andra PSA-test var 0.337 (95% konfidensintervall, 0.333–0.341) om det första PSA-värdet var <1 ng/ml. Studiens främsta begränsningar var (1) att PSA data före 2003 inte var tillgängliga och (2) att studiekohorten var begränsad till män boende i Stockholms län 2011.

abstrakt Urologidagarna 20132–4 oktober på Linköping Konsert & Kongress


Slutsats: Trots att screening med PSA inte är rekommenderat i Sverige är PSA-testningen utbredd och ökande i Stockholms län. Upprepad PSA-test-ning är vanligt även bland män i hög ålder och bland män med låga PSA-värden. Dessa resultat kontrasterar kliniska rekommendationer och vi föreslår bättre organiserad prostatacancer-testning alternativt tydligare rekommen-dationer för PSA-provtagning.

5.EN GENETISK SCORE KAN IDENTIFIERA MÄN MED ÖKAD RISK FÖR PROSTATACANCER I PSA-INTERVALLET 1-3 NG/ML M. Aly 1; T. Nordström 1; M. Eklund 2; L. Egevad 3; H. Grönberg 2 1Institutionen för Kliniska Vetenskaper Danderyds Sjukhus; 2Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet; 3Institutionen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet

Bakgrund: En genetisk score baserad på genetiska polymorfismer (SNPs) har föreslagits som tillägg till existerande diagnostiska markörer för prostatacan-cer. Hur en sådan genetisk score presterar för män med låga PSA-värden är okänt. En ansenlig proportion av män med PSA i spannet 1–3 ng/ml har pro-statacancer, men biomarkörer saknas för kunna identifiera vilka av männen med låga PSA-värden som bör biopseras. Vår målsättning har varit att utvär-dera om en genetisk score kan identifiera män med hög risk för prostatacan-cer, trots PSA i nivån 1-3ng/ml. Metod: 2 696 ej tidigare biopserade män mellan 50–69 år med PSA 1-3ng/ml valdes ut från kohorten STHLM2. STHLM2 består av 26 462 män som lämnat prov för PSA-provtagning i Stockholms län 2010–2012, och då erbjudits lämna extra blodprov för studien. Männens blod genotypades avseende 49 SNPs och en genetisk risk-score beräknades. Utifrån den genetiska scoren strati-fierades männen i risk-kategorier och baserat på dessa bjöds 840 män in till biopsi och 172 män biopserades. Risk för cancer beräknades med uni- och multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Prostatacancer diagnosticerades hos 47/172 (27%) av detagarna. Av männen med prostatacancer hade 36/47 (77%) gleason 6 och 10/47 (21%) gleason ≥7, en person hade intraduktal cancer. Den genetiska scoren var en signifikant prediktor för positiv biopsi (p=0.0028), även när man justerat för PSA, f/t PSA, prostatavolym, ålder och hereditet. Odds-ration ökade med 1.60 (95% konfidensintervall 1.05–2.45) med ökande genetisk score. Den absoluta riskdifferensen var 19% mellan decilerna med högst och lägst genetisk score (37% jämfört med 18%). Risken för tumör med gleason-grad ≥7 var 2% (n=1) i lågrisk-gruppen, 5% (n=4) i intermediärrisk-gruppen och 12% (n=5) i högrisk-gruppen. Konklusion: En risk-score baserad på genetiska nukleotidpolymorfismer (SNPs) är associerad med cancer vid prostatabiopsi hos tidigare ej biopserade män med PSA 1-3ng/ml.

6. PENISCANCER: FÖLJSAMHET TILL RIKTLINJER AVSEENDE LYMFKÖRTEL-DIAGNOSTIK I SVERIGE 2007–2011P. Kirrander 1; A. Wigertz 2 1Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro; 2Regionalt Cancercentrum Uppsala–Örebro

Bakgrund: Det nationella kvalitetsregistret för peniscancer startade år 2000 i syfte att samla erfarenheter om denna ovanliga tumörform. Data i registret används som underlag för kvalitetssäkringsarbete genom att följa var och hur peniscancer behandlas i Sverige samt utvärdera följsamheten till riktlinjer. Tidig lymfkörtelutrymning hos män med kliniskt lymfkörtelnegativ (cN0) peniscancer medför förbättrad prognos. I en studie var den sjukdomsspeci-fika 3-års överlevnaden hos patienter med cN0 peniscancer som genomgick tidig lymfkörtelutrymning efter positivt utfall vid sentinel node diagnostik 84% jämfört med 35% hos de som lymfkörtelutrymdes först när lymfadeno-pati upptäcktes (Kroon BK et al, J Urol. 2005 Mar;173(3):816-9). Till följd av detta rekommenderas i såväl europeiska som svenska riktlinjer att patienter med ökad risk för lymfkörtelmetastaser (≥ pT1g2) genomgår lymfkörteldiagnostik. År 2006 var följsamheten till dessa riktlinjer i Sverige enbart 46,8% (22/47). Syfte: Att med utgångspunkt från data i nationella peniscancerregistret stu-dera följsamheten till riktlinjer avseende lymfkörteldiagnostik hos män med peniscancer och ökad risk för lymfkörtelmetastaser (≥ pT1g2). Resultat: Under perioden 2007-2011 diagnostiserades 220 män i Sverige med ≥ pT1g2 peniscancer. Det årliga antalet fall varierade mellan 35 och 62. Under hela studieperioden var följsamheten 62% (136/220), med en kontinuer-lig positiv trend år för år (55%-57%-58%-70%-74%). Hos patienter under 70 respektive 60 år var motsvarande följsamhet över hela perioden 78% (90/116) respektive 79% (41/52). Slutsats: Följsamheten av riktlinjerna i Sverige har avsevärt förbättrats under studieperioden, möjligen som ett resultat av arbetet med nationellt register och vårdprogram.

7.GLANS RESURFACING VID CARCINOMA IN SITU PÅ PENIS: TIDIGA ERFARENHETER FRÅN TVÅ REGIONALA CENTRA P. Kirrander 1; G. Baseckas 2; T. Jerlström 1; U. Håkansson 2 1Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro; 2Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus

Bakgrund: Ett flertal organbevarande metoder har utvärderats för behand-ling av carcinoma in situ på penis (Tis). Dessvärre uppbär samtliga metoder hög recidivfrekvens och negativ inverkan på kosmetik och funktion. Behovet av nya behandlingsmetoder är uppenbart. glans resurfacing (gR) introducerades initialt för behandling av terapiresis-tent lichen sclerosus. glansepitelet och den subepiteliala vävnaden fridis-sekeras och ersätts av ett delhudstransplantat från låret. På senare år har små material av gR vid Tis publicerats. Resultaten avseende onkologisk säkerhet, kosmetik och funktion är lovande. Syfte: Att utvärdera gR genom att ålder, PAD inklusive positiva marginaler, komplikationer, uppföljningstid, lokalrecidiv samt patientskattad funktion/kosmetik hos män som genomgått gR vid urologiska kliniken i örebro (USö) respektive Malmö (SUS) till följd av misstänkt eller bekräftad Tis analyseras. Resultat: Under perioden 2010–2013 utfördes 10 ingrepp (4 USö, 6 SUS) av två urologer (PK, UH). Medianuppföljningstiden var 14 (3–23) månader. I ett fall utfördes partiell gR (1/4 av glansepitelet), medan resterande nio ingrepp innefattade hela glans yta (så kallad total gR). Medelåldern var 67 (41-83) år. PAD bekräftade i samtliga fall Tis med negativa marginaler. Två patienter erfor komplikationer. En patient drabbades av graftinfektion och en annan av pneumoni. Bägge behandlades framgångsrikt med antibiotika. Inga lokal-recidiv har påträffats. Samtliga patienter förutom en är nöjda med det funk-tionella och kosmetiska resultatet. Den missnöjde patienten hade tidigare genomgått ett flertal lokala excisioner och laserbehandlingar vilket medfört mycket begränsad kvarvarande spongiös vävnad. Konklusioner: Studien begränsas av materialets litenhet och den korta upp-följningstiden. Dock framstår gR som ett lovande alternativ vid behandling av Tis. Sjukdomens sällsynthet generellt och gR i synnerhet stödjer centrali-sering av ingreppet.

8. ÄR RADIKAL NEFRECTOMI AV BENIGNA NJURTUMÖRER ASSOCIERAD TILL KORTARE TOTAL ÖVERLEVNAD ÄN DE PATIENTER MED NEFRONSPARANDE KIRURGI O. Hedin 1; B. Ljungberg 1; S. Lundstam 2 1Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Urologi och Andrologi, Umeå Universitet, Umeå; 2Urologiska kliniken, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg

Bakgrund: Expansiviteter I njure finner vi idag oftast incidentellt. Andelen benigna tumörer blir större ju mindre tumörer. Vi räknar med att ca 30% av tumörer ≥ 4 cm har ett benignt PAD. Det är oftast inte möjligt att radiologiskt bestämma om en tumör är malign. Ett alternativ är preoperativ biopsi men vanligast är att ett slutgiltigt PAD efter kirurgi ger definitive diagnos. Därför blir val av kirurgisk behandling för en patient med benign tumör samma som för de med njurcancer. Vi har därför studerat patienter som opererats med benigna tumörer avse-ende på njurfunktion, kirurgiskt resultat, komplikationer och överlevnad. Metod: Vi har retrospektivt undersökt patienter med histologiska benigna tumörer, opererade åren 2005–2012 med radikal eller partiell nefrectomi vid Sahlgrenska och Norrlands Universitetssjukhus. Totalt kunde vi inkludera 108 patients varav 25 var opererade med radikal nefrectomi och 83 med nefrons-parande teknik. Estimerad gFR mL/min/1.73 m (egFR) beräknades. Resultat: Patienterna som opererades med nefronsparande kirurgi hade en mindre reduction av egFR (6 vs 29) och en mindre proportion av dessa fick en postoperativ egfr < 60 (16% vs 52%) jämfört med de som behandlades med radikal nefrectomi. Vi finner ingen skillnad mellan teknikerna i andelen patienter med komplikationer, peroperativ blödning eller total överlevnad. Sammanfattningsvis visar vår genomgång av patienter med benigna tumö-rer att partiell nefrectomi signifikant minskar risken för njurfunktionsnedsätt-ning och att nefronsparande kirurgi i första hand bör rekommenderas för dessa patienter.

9. KROPPSLÄNGD OCH RISK FÖR CANCER I PROSTATA, NJURE, BLÅSA OCH TESTIKELS. Wirén 1; C. Häggström 1; G. Hallmans 2; H. Jonsson 3; T. Stocks 1; P. Stattin 1

1Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå Universitet; 2Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet; 3Strålningsvetenskaper, Umeå Universitet

Bakgrund: Kroppslängd påverkas av genetiska faktorer och nutritionsstatus under uppväxten, och kroppslängd kan betraktas som en effekt av kumu-


lerad exposition för IgF-1 under uppväxten. Kroppslängd är kopplat till en minskad risk för incidens och död i kardiovaskulär sjukdom, men en ökad risk för incidens och död i cancer. Material och metoder: Kroppslängd mättes i hälsoundersökningar i sju cohorter i Norge, Sverige och österrike som ingår i Me-Can – Metabola syndromet and cancerprojektet. Hazardkvoter (här kallad relativ risk; RR) och 95% konfidensintervall (KI) för incident och dödlig cancer beräknades med Cox proportionella hazardmodell. Resultat: Under uppföljningen, som i medeltal var 12.7 år (SD 7.2), diag-nostiserades 701 fall av njur- och blåscancer bland kvinnor och 8 567 fall av prostata- njur-, blås-, och testikelcancer bland män och 168 kvinnor och 1 389 män dog av cancern. Bland män var längd associerad med en ökad risk för prostatacancer, RR per 5 centimeters längdökning 1.05 (95% KI 1.03–1.07), njurcancer RR 1.11 (95% KI 1.05–1.18), och testikelcancer RR 1.11 (95% KI 1.01–1.21) men inte till blåscancer. Längd var också associerad med njurcancerdöd bland män, RR 1.18 (95% KI 1.07–1.30), men inte med cancerdöd bland kvinnor. Hos kvinnor var längd svagt associerat till ökad risk för njurcancer, RR per 5 centimeters längdökning 1.07 (95% KI 0.98–1.18) medan det inte fanns någon association till blåscancer, RR 1.01 (95% KI 0.93–1.11). Sammafattning: Ärftlighet, hormonell miljö och nutrition under uppväx-ten påverkar längdtillväxt och risk för canceruppkomst. Våra data indikerar, i enighet med tidigare studier, att längd är associerat med en ökad risk för cancer i prostata, njure, och testikel samt död i njurcancer hos män. Njurcan-cer är vanligare bland män än bland kvinnor. Beror den skillnaden på att män är längre än kvinnor?

10. PAPAVERIN INTRAKAVERNÖST – ETT ALTERNATIV TILL ALPROSTADIL VID PENIL SMÄRTA C. Danemalm Jägervall 1; C. Danemalm Jägervall 2

1Urologsektionen, Kirurgkliniken Växjö; 2Sexualmedicinska mottagningen Urologsektionen, Kirurgkliniken Växjö

Bakgrund: Intrakavernös behandling med alprostadil är en vanligt före-kommande behandling vid erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. Behandlingen kan orsaka penil smärta, och för vissa är smärtan så svår att sexuell aktivitet inte går att genomföra. I dagsläget saknas andra alternativ bland registrerade läkemedel för intrakavernös behandling. Syfte: Undersöka möjligheten att använda papaverin via licens samt skapa erfarenheter och rutiner för papaverinbehandling i den kliniska vardagen Material och metod: 10 radikal prostektomerade patienter med smärta efter intrakavernös alprostadilbehandling har provat papaverin intrakavernöst. Tre av patienterna var opererade med nervsparande kirurgi. Medianåldern var 62,5 år (49–68). Tid har avsatts för pedagogisk information och uppföljning. Subjektiv bedömning visade att 6 patienter var mycket nöjda/nöjda och 3 patienter var ej nöjda med behandlingen. Via licens har läkemedlet Paveron – N använts, 25 mg/ml, med doser mellan 1.5–2.5 ml. Resultat: Ingen av de 10 patienterna som provat Paveron-N erfor penil smärta. 6 patienter erhöll en erektion som motsvarade 3–4 på hårdhetsskalan (Erection Hardness Scale 1–4) och 3 patienter erhöll en erektion som motsva-rade 1–2. Durationen varierade mellan 5 minuter till 90 minuter. Ingen pria-pism uppkom under studieperioden. En patient har avbrutit behandlingen. Konklusion: Erfarenheterna av detta försök innebär att vi även fortsättnings-vis kommer att erbjuda papaverin till patienter med svår penil smärta vid alprostadilbehandling så länge det saknas andra alternativ.

11. FÖRSLAG TILL STANDARDISERAD NEDRE NJURPOLEN FRAGMENT ELIMINERING EFTER ESVL GENOM DIURES, INVERSION, VIBRATION OCH ELIMINATION C.R.E. Reus; S. Radmard; D. Stathoglou; H.G. Tiselius Karolinska Huddinge

Kvarvarande stenfragment efter ESVL-behandling ackumuleras oftast i en nedre kalyx. Inversionsbehandling, mekanisk percussion och diures, eller en combination av dessa åtgärder, har visat sig underlätta konkrement passage och bevisats vara riskfri. Det finns få artiklar om detta i litteraturen. Studier som finns använder olika regimer (t.ex. manuella eller mekaniska percussioner mot flanken eller brös-tet liksom olika inversionsvinklar). Detta gör det svårt att jämföra resultat och utvärdera teknikens effektivitet. I denna video föreslår vi ett standardiserat protokoll som vi benämner DIVE (Diures, Inversion, Vibration, Elimination). I videon beskrivs metodens olika moment.

Efter den avslutande ESVL-seansen, genomgår den för ändamålet lämpade patienten den första av 4 DIVE-procedurer. Den första behandlingen samma dag som ESVL och därefter en behandling per vecka i 3 veckor. Före varje behandling ges Furosemid 20 mg iv samt 1L Ringer Acetat alternativt 40 mg Furosemid och ca 1 liter vatten peroralt. Patienten placeras sedan på DIVE bordet i bukläge och 45 graders Trendelenburg position under 3–5 minuter. Vi använder en Storz Vibrator (R-SW, Masterpuls® MP 200, Energy II) för meka-nisk percussion given mot flanken över njuren med fragment. Inställningar: styrka 4, frekvens 5.0 Hz och totalt 1000 stötar. Behandlingen utförs av våra ESVL sjuksköterskor. Inga analgetika behövs. Patienten får åka hem efter 30 minuters sidoläge med den behandlade njuren uppåt. Med detta enkla, reproducerbara, patientsäkra och standardiserade protokoll hoppas vi kunna optimera resultaten av ESVL-behandling genom att minska andelen patienter med residualfragment

12.MORBIDITET HOS PATIENTER MED PYELOSTOMI – ETT DILEMMA H. Svensson; K. Lindqvist Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Introduktion: Tillfällig urindeviation med perkutan nefropyelostomi är indicerat hos patienter med hydronefros och symtom tydande på infek-tion, försämrad njurfunktion eller svår smärta. Orsaken till obstruktionen är vanligtvis uretärstenar eller malignitet. Den kliniska upplevelsen har varit att dessa patienter lider oväntat mycket, men det finns inga vetenskapliga rap-porter om detta. Syftet med denna retrospektiva journalstudie var att kartlägga morbiditet hos dessa patienter, samt hur länge de behöver gå med katetern. Material och metod: Via röntgenavdelningen på Sahlgrenska sjukhuset fick vi personnummer på alla patienter som remitterats för avlastning med pyel-ostomi under 2010 (n=231). Därefter gjordes en retrospektiv journalgransk-ning av dessa. Parametrar av intresse (ålder, kön, tid med kateter, akutbesök och inläggningar) registrerades i en databas. Patienter med ofullständiga journaler samt de som fick bilaterala katetrar exkluderades av praktiska skäl. Totalt 134 patienter inkluderades. 97 patienter exkluderades, framförallt bero-ende på dublettremisser. All journalgenomgång gjordes av samma person. Resultat: 44% av de inkluderade var kvinnor, medelåldern låg på 61 år. Den största gruppen var stenpatienter (n=72). De andra grupperna innehöll betydligt färre patienter. Patienter som fick pyelostomi p.g.a. sten hade sin kateter i genomsnitt 79 dagar. 41% av alla patienter var tvungna att uppsöka akutmottagningen för symtom relaterade till sin pyelostomi. 22% blev vid något tillfälle inlagda p.g.a. detta. Av stenpatienterna var motsvarande siffror 44% respektive 22%. Inga dödsfall noterades. Diskussion: Denna journalgranskning stödjer vår hypotes att det finns en betydande förekomst av komplikationer till perkutana pyelostomier. Den bekräftar även vår känsla att när patienter väl fått en pyelostomi, så bör vi vara fokuserade på en snar behandling och kateter-avveckling för att und-vika onödigt lidande. 13.THE ASSOCIATION BETWEEN LUTS AND SERUM LEVELS OF SEROTONIN, FASTING GLUCOSE, ADIPONECTIN AND BENIGN PROSTATIC ENLARGEMENTM.A. Haghsheno 1; D. Mellström 2; R. Peeker 1; J. Hammarsten 3; M. Lorentzon 4; V. Sundh 4; M. Karlssom 5; J.E. Damber 1

1Kliniska vetenskaper, urologiska kliniken, SU/S; 2Geriatrik, SU/M; 3Kirurgkliniken i Karlstad; 4Samhällsmedicin, geriatriska kliniken, SU/M; 5Kliniska vetenskaper, ortopediska kliniken, Malmö

Bakgrund: Etiologin till LUTS (Lower Urinary Tract Symptoms) är i många avse-enden okänd. Under de senaste åren har en debatt pågått huruvida LUTS är en aspekt av det Metabola Syndromet (MetS). I detta arbete testar vi denna hypo-tes genom att studera antropometriska, endokrina, metaboliska och inflamma-toriska riskfaktorer för LUTS och relaterar dessa till det MetS. Därutöver testar vi om godartad prostataförstoring (BPE) är en av faktorerna som orsakar LUTS. Metod: Representativa riskfaktorer för LUTS, mätt som IPSS (International Prostate Symptom Score), och för urininkontinens (UI), mätt från frågeformu-lär, analyserades i en tvärsnittsstudie bland 950 svenska män i åldersgrup-pen 69–81 år vilka deltog i den svenska armen av MrOs-studiepopulationen. Sambandet mellan atropometriska, endokrina, metabola och inflammato-riska faktorer och LUTS och UI analyserades. Vidare studerade vi sambandet mellan prostatavolym, mätt via TRUL hos 155 individer, och LUTS.


Resultat: I multivariat analys hade serumserotonin en oberoende negativ korrelation med LUTS medan faste blodglukos, serum adiponectin och pro-statavolym visade sig ha en positiv korrelation med LUTS. I univariate analys hade serum fritt testosteron en negativ korrelation med LUTS. Vid multivariat analys visade sig serum serotonin vara en oberoende negativ riskfaktor för urinläckage. Konklusion: Studien antyder att det klassiska metabola syndromet är svagt associerat till LUTS. Resultaten visar snarare att en modifierad form av det metabola syndromet, vilken är karakteriserad av depression och av kronisk stress, som är relaterad till LUTS. I överrensstämmelse med tidigare kunskap så är godartad prostataförstoring en bidragande faktor till LUTS.

14. MAKROFAG/T-CELLSINFILTRATIONSRATION ÄR EN PROGNOSTISK FAKTOR VID MUSKELINVASIV UROTELIAL CANCER I URINBLÅSANG. Sjödahl 1; K. Lövgren 1; M. Lauss 1; O. Patschan 2; S. Gudjonsson 2; W. Månsson 2; M. Fernö 1; K. Leandersson 3; D. Lindgren 3; F. Liedberg 2; M. Höglund 1 1Onkologkliniken, IKVL, Lund; 2Urologkliniken, SUS, Malmö; 3Avd för Molekylär-patologi, IKVM

Tumöregenskaper bestäms av molekylära karakteristika, som vid urotelial cancer utgörs av de molekylära subtyperna urobasala, genomiskt instabila och SCC-lika. Tumören påverkas också av värdens reaktion på tumörcellerna, vilken grovt kan indelas i tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL) och tumöras-socierade makrofager (TAM). Denna studie gjordes för att karaktärisera det immunologiska svaret i relation till molekylära subtyper och undersöka even-tuell prognostisk betydelse av värdens immunologiska svar. Tumörer från transuretrala resektionspreparat från 296 blåstumörer använ-des för att göra en vävnadsmikroarray. Immunhistokemisk färgning avseende CCNB1, CCND1, KRT5 och α-SMA för molekylär subtypning och CD3, CD8, FOxP3, CD68 och CD163 för att monitorera tumörinfiltrerande immunolo-giska celler utfördes. Med univariat och bi-variat Cox regression och Kaplan-Meier analys undersöktes progressionsfri och sjukdomsfri överlevnad. Resultat: Olika molekylära subtyper av urotelial cancer inducerar immuno-logiska svar med olika omfattning; urobasala tumörer uppvisar en sparsam immunologisk reaktion, medan genomiskt instabila tumörer inducerar en måttlig reaktion jämfört med den kraftiga immunologiska reaktion SCC-lika tumörer uppvisar. Den immunologiska reaktionen innefattar både TIL och TAM, och är oberoende av kliniskt tumörstadium. CD3+ celler är associerat med bättre progressionsfri överlevnad (p<0.01). Effekten av CD3+ infiltre-rande celler påverkas av förekomsten av CD63+ infiltrerande celler. Bäst prog-nos uppvisar patienter med tumörer med hög kvot CD3+/CD63+ infiltration, och sämst prognos har de patienter med låg CD3+/CD63+. Hos patienter med muskelinvasiv tumör behandlad med radikal cystektomi (n=52) identi-fierade hög CD63+/CD3+ kvot gruppen med sämst prognos (p=7x10-5). Konklusioner: Molekylära subtyper av urotelial cancer inducerar olika omfattande immunologiskt svar. En hög CD63+/CD3+ ratio identifierar en grupp patienter med dålig prognos efter radikal cystektomi.

15.CT JÄMFÖRBAR MED PET-CT VID LYMFKÖRTEL-STAGING AV INVASIV BLÅSCANCER I RELATION TILL HISTOPATHOLOGI F.A.J. Abdul-Sattar Aljabery 1; S.J.N. Staffan Jahnson 1; G.L. Gunnar Lindblom 2

1Urologiska kliniken i Linköping US; 2Röntgen kliniken; US Linköping

Bakgrund: Lymfkörtelmetastaser är en viktig prognostisk faktor vid blås-cancer. Med standard DT kan man missa 10–30% av lymfkörtelmetastaserna varför det är angeläget med nya radiologiska metoder för lymfkörtel-staging. I denna retrospektiva analys evalueras rutinmässig preoperativ PET-CT med 18 flourodeoxyglukos i samband med radikal cystektomi för blåscancer. Material och metod: Samtliga patienter som genomgått PET-CT 1–2 veckor preoperativt inför radikal cystektomi med lymfkörtelutrymning. Fynden jäm-fördes med patologiska resultaten av körtelutrymning. Resultat: I analysen inkluderades 54 patienter varav man-47 (87%) och kvinna-7 (13%). Preoperativ kliniska T stadier var: cT2- 18(33,4%). Postoperativa patologiska T stadier var: pT2- 30(55,7%). Lymfkörtelmetastaser identiferades hos 17(31,5%) och pN fördelningen var: pN 0-37(68,5%), pN1-4(7,4%), pN2-13(24,1%) patienter. PET-CT var positiv hos 8(15%) patienter CT var positiv hos 8 (15%) patienter. Sensitivitet för PET-CT var 70% och specificitet var 30%. Sensitivitet för CT var 89% och specificitet var 11%. Konklusion: 18F-FDg/ PET-CT som preoperative undersökning inför cystek-tomi är jämförbar med CT som båda hade låg sensitivitet och specificitet för positiva lymfkörtlar. Användande av andra radioaktiva isotoper skulle möjli-gen kunna öka sensitivitet och specificitet för PET-CT.

16. CYSTEKTOMIREGISTRERINGEN MED ETT FÖRSTA ÅR AV FÖR LÅG TÄCKNINGSGRADT. Jerlström 1; T. Gårdmark 2; M. Carringer 1; S. Holmäng 3; F. Liedberg 4; A. Hosseini 5; P.U. Malmström 6; B. Ljungberg 7; S. Jahnson 8

1Urologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro; 2Kirurg- och urologkliniken, Danderyds sjukhus; 3Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; 4Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus; 5Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset; 6Urologiska kliniken, Akademiska Sjukhuset; 7Urologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus; 8Urologiska kliniken, Universitetssjuk-huset, Linköping

Bakgrund: Cystektomi är en operation behäftad med hög morbiditet och en inte negligerbar mortalitet. Inom ramen för Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer har det sedan 2011 pågått en registrering av patienter som opererats med cystektomi. Registreringen har skett på frivillig basis med starka rekommendationer att samtliga som bedriver denna operation bör ansluta sig till registreringen. Vi redovisar här täckningsgrad och ytterligare data för första årets registrering. Metod: Samtliga data för cystektomiregistreringen har bearbetats och ana-lyserats. Jämförelse har gjorts mellan inrapporterade siffror till cystektomire-gistreringen och rapporterade cystektomier i Socialstyrelsens patientregister. Komplikationer har registrerats enligt Clavien 90 dagar postoperativt. Resultat: I cystektomiregistret finns 283 patienter registrerade motsvarande 65% av 435 patienter i Socialstyrelsens patientregister. Regionvis var täck-ningsgraden; Stockholm/gotland 96%, Uppsala/örebro 81%, Södra regionen 50%, Västra regionen 70%, Sydöstra regionen 48%, samt Norra regionen 36%. generellt rapporterar Universitetssjukhusen bäst med 85–100% täcknings-grad i de flesta fall medan motsvande siffra för icke-universitetssjukhus var 38/167 (23%). Median blödningen var 1000ml (600–1600 interkvartilt avstånd), operationstiden 318 minuter (260–390) och vårdtid 15 dygn (12–18). Komplika-tioner noterades i 34% av fallen (19% Clavien grad 1–2 samt 15% grad 3–5) och 13% behövde reopereras. Konklusion: Under det första året av den landsomfattande men frivilliga registreringen av cystektomier i landet nåddes en täckningsgrad på 65%. Ambitionen är att nå minst 90% täckningsgrad i år 2013.

17. OPTIMERING AV PROVTAGNING AV UROTELIAL CANCER I ÖVRE URINVÄGARNA C. Malm; M. Brehmer Institutionen för onkologi-patologi KI

Introduktion: Provtagning i övre urinvägarna är tekniskt utmanande och urotelial cancer är svår att gradera cytologiskt. I studier har droppcytologi låg sensitivitet för g1/g2 cancer (10–40%). Biopsiernas litenhet försvårar histologi. Vi har undersökt vilka prover som tillför något diagnostiskt och hur proverna bör tas. Metod: Prover från patient som genomgått uretäropyeloskopi (URS) med provtagning och därefter NU analyserades. Vid URS togs sköljvätskor för cytologi: fr blåsan före och efter manipulation av övre urinvägar och fr njur-bäcken. Celler fr uretärtumör kan samlas upp i sköljvätska fr blåsa efter mani-pulation av övre urinvägarna, då blåskatetern tidvis hålls stängd. Sköljvätska fr njurbäcken togs via arbetskanal i flexibelt uretäroskop genom långsam instillation och aspiration av koksalt. Biopsi togs med tång. Resultaten jämfördes med PAD från NU: noggrannhet hos sköljvätskor och biopsi beräknades. Resultat: 40 pat genomgick NU efter URS. Totalt identifierades 36/40 cancrar med cytologi av sköljvätska. Cancerdiagnos ställdes i 70%, då PAD från NU visade g1. Samtliga fall av g2 bedömdes som cancer i sköljvätska. 94% av g3 hittades i sköljvätska. Biopsi identifierade stor andel cancer oavsett grad (32/34) men biopsering var inte alltid möjlig. Cancrar som i PAD från NU visade g1 hade i 8/8 fall som biopserats bedömts som cancer. Två g1 biopse-rades inte vid URS. 10/11 g2 bedömdes som cancer i biopsi. I ett fall av g2 togs ingen biopsi. 14/15 g3 hittades med biopsi. I tre fall av g3 tog ingen biopsi. Noggrannhet (accuracy) av cytologi av sköljvätskor resp histologi av biopsi var för g1 30 resp 60%, för g2 67 resp 25% och för g3 44 resp 47%. Totalt 48 resp 53%. Slutsats: Större andel låggradig cancer hittades i sköljvätskorna jfr med material på droppcytologi. Noggrannheten är rel. låg, spec. vid låg grad. Vid g1 gav biopsi korrektare diagnos än sköljvätska. Vid g2 var accuracy högre för sköljvätska än biopsi. Både biopsi och sköljvätskor behövs för korrekt gradering.


18.CANCER IN SITU ÄR INTE EN RISK FAKTOR FÖR DÅLIGT RESULTAT – FEMÅRS RAPPORT FRÅN NORDISK T1G2-3, EN BLÅSCANCERSTUDIE SOM JÄMFÖR BCG MED EPIRUBICIN OCH INTERFERON α 2B T.H. Hemdan T 1; R.J. Johansson R 2; S.J. Jahnson S 3; P.H. Hellström P 4; I.T. Tasdemir I 5; P.U.M. Malmström PU 1

1Urologiska kliniken, kirurgiska vetenskaper, Akademiska sjukhuset Uppsala, Sverige; 2Oncological Center, Umeå Universitetssjukhus, Umeå, Sverige; 3Uro-logiska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping, Sverige; 4Urologiska kliniken universitetscentralsjukhus, Oulu, Finland; 5Urologiska kliniken, Centrallasarettet i Rogaland, Stavanger, Norge

Inledning: Den nordiska T1g2-3 studien jämförde två typer av adjuvant instil-lationsbehandling av patienter med urinblåsecancer stadium T1. Resultaten efter två år visade att för recidiv profylax BCg var effektivare än en kombina-tion av epirubicin och interferon α 2b. Målet var nu att analysera resultaten efter femårigs uppföljning. Patienter och metoder: Nydiagnostiserade patienter randomiserades efter en initial transuretral resektion följt av en sekundär resektion inklusive mapping. Båda behandlingarna gavs som induktionsbehandling följt av underhållsbehandling under två år. Analys gjordes visavi recidiv, terapisvikt, progression, och cancer specifik död. En multivariat analys utfördes beträf-fande dessa resultatmått. Resultat: Efter fem år var andelen recidiv fria 38% i kombinationsarmen jämfört med 59% i BCg-armen (p = 0,001). I en subgruppsanalys var över-lägsenheten signifikant endast i de med associerad cancer in situ (p <0,001). Motsvarande resultatför de andra effektmåtten skilde sig inte signifikant (progression 78 och 77%, behandlingssvikt 75 och 75% och cancer specifik överlevnad 90 och 92%). I multivariat analys var typ av intravesikal behand-ling och tumörstatus vid sekundärresektionen oberoende variabler associe-rade med återfall. Oberoende faktor för behandlingssvikt och progression var kvarvarande T1 tumör vid sekundär resektion. Samtidig cancer in situ var inte prediktivt för behandlingsvikt vid BCg behandling. Slutsats: BCg terapi var mer effektiv än kombinationen för att förhindra recidiv. Den nuvarande rekommendationen för behandling av patienter med stadium T1 med sekundär resektion och underhållsterapi med BCg medför en låg risk för cancer specifik död. Mer aggressiv behandling hos patienter med infiltrativa tumörer vid andra resektionen bör kunna förbättra dessa resultat. Patienter med konkomittant cancer in situ har lika bra prognos som övriga efter BCg-behandling.

19. VALIDERING AV T1 TUMÖRER I SÖDRA REGIONEN – GUIDELINES FÖLJS I ALLTFÖR LITEN UTSTRÄCKNING S. Jahnson 1; A. Hosseini Aliabad 2; M. Carringer 3; T. Gårdmark 4; S. Holmäng 5; F. Liedberg 6; B. Ljungberg 7; P.U. Malmström 8 1Urologiska kliniken , Universitetssjukhuset, Linköping; 2Urologiska kliniken, Karo-linska Univeristetssjukhuset, Stockholm; 3Urologiska kliniken, Universitetssjuk-huset, Örebro; 4Urologiska kliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm; 5Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg; 6Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, Malmö; 7Urologiska kliniken, Norrlands Universitets-sjukhus, Umeå; 8Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bakgrund: Nationellt Kvalitetsregiser för Urinblåsecancer har haft heltäck-ande registrering sedan 1997. Några valideringsstudier har tidigare gjorts som visar god överensstämmelse mellan inrapporterade data och data fram-tagna vid valideringen. Nu planerar vi en mer rutinmässigt återkommande valideringsprocess för att höja kvaliteten på data i registret. Som en första del i denna process har vi undersökt T1 tumörer registrerade 2008–2009. Vi redo-visar här resultaten av valideringen i södra regionen och relaterar data till det nationella vårdprogrammet. Metod: Nya formulär för anmälan och behandling har fyllts i av en van forskningssköterska som inte fyllt i formulär för dessa patienter tidigare. Valideringen gäller patienter registrerade med T1 tumörer 2008–2009 i södra regionen. Resultat: Totalt har anmälan och behandling för 255 patienter validerats medianålder 73 år (28–96 år). Vid valideringen fann man att 240 (94%) patien-ter hade T1 tumör. Re-resektion utfördes i 143 fall (56%). Vid re-resektion var tumörfördelning: T0- 61 pat. (43%), TIS 6 pat. (4%), Tag1-g2- 8 pat. (6%), Tag3-2 pat (1%), T1g2-10 pat. (7%), T1g3-24 pat. (17%) och T2-5 pat. (4%) medan uppgift saknas i 27 fall (19%) Intravesikal instillation flera gånger gavs till 106 pat. (42%) varav 99 pat. (39%) fick BCg och 7 pat. (3%) fick intravesikal flergångs cytostatika. Konklusion: Vid validering av T1 tumörer i södra regionen fann man att T-kategori stämde vid validering i 94% av fallen vilket i sammanhanget är

en bra siffra. guidelines och vårdprogram rekommenderar re-resektion och intravesikal BCg behandling åtgärder som bara genomförs hos hälften av dessa patienter.

20. INFEKTIONER EFTER PROSTATABIOPSI – ETT ST PROJEKT OCH OBSERVA-TIONSSTUDIE I VÄSTMANLAND A. Samuelsson; F. Alamdari Urologkliniken Västerås

Infektionsrelaterade komplikationer efter TRUL-biopsi (mellannålsbiopsi från prostata via transrektalt ultraljud) rapporteras i internationella studier till mellan 0,1-11%. Vi har studerat infektionsrelaterade komplikationer efter TRUL-biopsi i Västmanland. Metod: Observationsstudie av 2 677 män som genomgått TRUL-biopsi mellan åren 2009–2012. Alla män som vårdades inneliggande sekundärt till infektion efter TRUL-biopsi dokumenterades fortlöpande i en databas som upprät-tades i Excel. 2013 genomfördes även en sökning i journalsystemet Cosmic på kod för åtgärden prostatabiopsi TKE00 och denna kod kontrollerades mot förekommande vårdtillfällen efter genomförd prostatabiopsi. Ur patientjour-nalen inhämtades uppgifter om riskfaktorer för infektion, typ av antibiotika-profylax, kliniska data vid inläggning och under vårdtillfället, typ av infektion, bakteriellt spektrum och resistensmönster i odlingar. Resultat: Totalt vårdades 89 patienter (3,3%) inneliggande sekundärt till infek-tionsrelaterad komplikation efter TRUL-biopsi. Av dessa var 39 sepsis (44%), 5 svår sepsis (5,5%) och 1 septisk chock (1,1%). 44 patienter (49,5%) hade symp-tomgivande febril urinvägsinfektion med eller utan prostatit. Det har även rapporterats ett dödsfall. Av de 89 patienterna hade 71 (80%) fått antibiotika-profylax med Ciprofloxacin 750mg som engångsdos. Endast 20 av 89 patienter saknade känd riskfaktor för infektion. Den vanligaste bakterien i blod och urinodlingar var E.coli (84%) och i 65% av odlingarna var den resistent mot Ciprofloxacin och i 50% av odlingarna resistent mot trimetoprim-sulfa. Slutsats: Slutenvårds krävande infektioner efter TRUL-biopsi och andelen resistenta bakterier överensstämmer med data rapporterad i andra liknande studier. Resistenta bakterier mot våra vanligaste förebyggande antibiotika är hög men våra data ger inget tydligt stöd för att förändra nuvarande antibio-tika profylax vid TRUL-biopsi i Västmanland.

21. CYTOLOGI JÄMFÖRT MED PATOLOGI FÖR NYUPPTÄCKT BLÅSCANCERJ. Khorsheed 1; H. Hamberg 2; B. Hawas 1; T. Granfors 1 1Urologiska kliniken, Västerås; 2Laboratoriet för klinisk patologi, Västerås

Målet med denna studie var att undersöka hur väl den cytologiska bedöm-ningen stämmer överens med den histopatologiska tumörgraderingen för nyupptäckta fall av blåscancer. Cytologi av blåssköljvätska från 36 patienter med nyupptäckt blåscancer jämfördes med det histopatologiska fyndet. Resultatet presenteras separat för låggradiga och höggradiga tumörer. Hos låggradiga tumörer sågs inga säkert maligna celler i cytologin, men hos 63% av patienterna kunde man konstatera olika grader av atypi tydande på att det kan finnas en eller flera bakomliggande blåstumörer. Som förväntat är sensitiviteten högre för höggradiga tumörer. I detta material sågs klart maligna celler hos 79% av patienterna med höggradig tumör. Ett bildma-terial beskriver de cytologiska och histopatologiska fynden med speciell tonvikt på de fall av höggradig tumör, där det förekom diskrepans mellan de cytologiska och de histopatologiska fynden. Summa summarum var det en god överensstämmelse mellan den cytologiska och den histologiska bedömningen av preparat från patienter med nyupptäckt blåscancer. Den cytologiska undersökningen av blåssköljvätska har en pålitlig sensitivitet och specificitet, speciellt för höggradiga tumörer, och spelar fortfarande en stor roll vid diagnostik av blåscancer.

22. LAPAROSKOPISK NJURKIRURGI RETROPERITONEALT, ETT BRA ALTERNATIV? G. Anghel; C. Comsa; J. Geijer; E. Myllykoski Urologkliniken, Hudiksvall Sjukhus

Introduktion: Laparoskopisk njurkirurgi utförs vanligtvis transperitonealt. Vid vår klinik föredrar vi ett retroperitoneoskopisk tillvägagångssätt. Opera-tioner vi utfört retroperitoneoskopisk är: enkel nefrektomi, radikal nefrek-tomi, nefroureterektomi, pyeloplasti. Material och Metoder: För operation retroperitonealt laparoskopiskt används 3 troakarer ( en 10 mm optic troakar, och 2 arbetstroakarer en 10mm och en 5mm) ,5mm ligasure, Hem-o-lock, endobag). I Hudiksvall, mellan


januari 2012 och maj 2013, har vi opererat totalt 32 patienter (både laparosko-piskt och öppet): 17 radikal nefrektomier, 8 nefroureterektomier, 4 njurresek-tioner, 3 pyeloplastiker. 20 st av dessa patienter opererades laparoskopiskt: 16 st retroperitonealt ( 7 nefroureterektomi, 7 radikal nefrektomi, 1 njurresektion, 1 pyeloplasti) och 4 st transperitonealt( 1 radikal nefrektomi, 1 nefroureterek-tomi, 1 pyeloplasti, 1 njurresektion ). Resultat: Av njurkirurgin i Hudiksvall som utförs är 63,3% laparoskopisk och 36,7 öppen kirurgi. 78,9% av den laparoskopiska kirurgi vi utfört är retroperi-tonealt och alla dessa är utan både intra- och postoperativa komplikationer och ingen konvertering till öppenkirurgi har behövts. Operationstiden är jämförbar med öppen kirurgi, blödningen har varit minimal och det har varit bra onkologisk radikalitet. Konklusion: Retroperitoneal laparoskopisk njurkirurgi är en tillförlitlig och effektv teknik. Vid vår institution har denna metod blivit förstahands alter-nativet för de patienter med T1-T2N0M0 njurtumörer. Detta gäller också för nefroureterektomi och pyeloplasti utan crossing vessels UPJ syndrom.

23.PROSTATAVOLYMEN MINSKADE MED 47 PROCENT MED LCHF-DIET (LOW CARBOHYDRATE - HIGH FAT) – EN FALLRAPPORT J. Hammarsten 1; J.E. Damber 2; M. Haghsheno 2; R. Peeker 2; D. Mellström 3 1Kirurgiska Kliniken, Urologiska sektionen, Centralsjukhuset, Karlstad; 2Urologkli-niken, Sahlgrenska Universitetssjukhus, Göteborg; 3Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus Göteborg

Bakgrund: I 20 år har vår grupp undersökt möjligheten av en länk mellan det metabola syndromet (MetS) och benign prostata hyperplasi (BPH). I våra stu-dier har 28 av 28 aspekter av det metabola syndromet varit kopplade till BPH, mätt som prostatavolym. Nyligen konkluderas i en översiktsartikel i European Urology att BPH är en domän i det MetS. LCHF diet är en etablerad behand-ling av diabetes och övervikt, som är två viktiga aspekter avi det MetS. Mot den bakgrunden skulle LCHF diet teoretiskt kunna användas för att behandla BPH, mätt som prostataförstoring, eftersom prostatavolym också är en aspekt av det MetS. Fall: 76-årig man, som tidigare varit frisk. Patienten startade en LCHF diet 2007-05-22. Patienten sökte senare primärvården, som ett led i en oppor-tunistisk screening. PSA utvecklingen föranledde senare 2011-08 remiss till urolog. Vid två biopsiförfaranden har man funnit en mm stor prostatacancer i vä loben. Patienten står på aktiv expektans vad gäller prostatacancern. Vid besöken hos erfarna urologer under pågående LCHF diet har följande svit av prostatavolymer uppmätts under en 20 månadersperiod: 43, 36, 32 och 23 ml. d.v.s. en reduktion av prostatavolymen med 47 procent. Diskussion: Om det fanns ett samband mellan LCHF diet och reduktionen av prostatavolymen hos den aktuelle patienten, finns det flera biokemiska mekanismer som kan förklara reduktionen av prostatavolymen. Det är väl etablerat att LCHF diet leder till sänkt insulin och blodsockernivå, sänkt blodtryck, reducerad kroppsvikt, reducerad triglycerider och förhöjda nivåer av HDL-kolesterol. Samtliga dessa faktorer är friskfaktorer för prostataförsto-ring. Det starkaste sambandet finns mellan insulinnivåer och prostatavolym. Fasteinsulin har i flera studier visat sig vara oberoende riskfaktorer för prosta-taförstoring. Fasteinsulinnivåer sänks med LCHF diet. Konklusion: Fallrapporten pekar på behovet av en interventionsstudie.

24. RECIDIVERANDE URINVÄGSINFEKTIONER EFTER RYGGMÄRGSSKADA – DELRAPPORT FRÅN SPINALIS URO-STUDIEE. Farrelly 1; H. Wijkström 2; Å. Seiger 3 1Urologiska klinken, Södersjukhuset; 2Urologiska kliniken, Karolinska Huddinge; 3Rehab Station Stockholm

Spinalis Uro-studie är en inventering av urinvägarnas funktion och kompli-kationer efter ryggmärgsskada. Vi har samlat objektiva data om neurologi, SCI-specifika komplikationer, blodprover, urinodling, residualurin, ultraljud, urodynamik och patientrapporterade data om symtom och livskvalitet. Här rapporteras data kring urinvägsinfektioner. Resultat: 412 patienter deltog, män/kvinnor = 78%/ 22%. Medelålder 49 år(18-88). Medeltid efter skada 16 år(1–51). Skadenivåer C 46%, T 34%, L 19%, S 1%. UVI var vanligaste komplikation och rapporterades av 40%. 17% hade >3 UVI/ år . övriga komplikationer från urinvägarna: blåssten (11 pat), njursten (8), epididymit (5), prostatit (3), övre UVI (5), sjukhusvård p.g.a. febril UVI (21). Van-ligaste symtom vid UVI var illaluktande, grumlig urin(90%), urinläckage(62%), sjukdomskänsla(63%), subfebrilitet(54%), ökad spasticitet(48%). Symtomen medför hygieniska problem, sjukskrivningar, ökat hjälpbehov, isolering och ekonomiska påfrestningar.

25% använde antiseptika eller lågdos antibiotika. 75% rapporterade ”god effekt” av profylax. Andel pat. med 1–3 UVI var lägre hos dem som använde antibiotika/antiseptika, men för >4 infektioner/ år fanns ingen skillnad med/utan profylax. 31% använde andra metoder: vitamin C, tranbär, äppelcidervin-äger, aloe vera. 37% upplevde ”god effekt”, men här sågs en större andel med 1–3 UVI/ år (37% med/26% utan profylax). För >3 UVI/år fanns ingen skillnad. 99 pat. (24%) hade påverkad njurfunktion. Hos patienter med UVI senaste året fanns nära hälften (42%). De hade fler UVI/ år än hela gruppen (>3 UVI=64%, >4 UVI=24%). 70 pat. (17%) använde antikolinergika, 23 pat. (6%) botulinumtoxin. Bland dessa fanns en överrepresentation av >4 UVI/ år. Konklusion:I en patientgrupp med tillgång till specialiserad vård är UVI van-ligaste urinvägskomplikation. UVI-symtom har stor betydelse för livskvalitet. Påverkad njurfunktion är kopplad till recidiverande UVI. Profylax mot UVI ger måttlig effekt.

25.HEMOSTICK - I DET DAGLIGA OMVÅRDNADSARBETETN. Hageman Urplogiska kliniken

Hemostick är ett enkelt mätinstrument som används för att kommunicera makroskopisk hematuri på ett standardiserat och vetenskapligt sätt. Hemo-stick kan användas mellan vårdgivare på sjukhem, vårdcentraler, postope-rativa avdelningar eller andra kliniker på sjukhus som har patienter med hematuri. Med hjälp av hemostick skapar man en trygghet hos vårdgivare, men även hos patienter som inte är vana att kommunicera hematuri genom att använda denna standardiserade metod. I journalsystemet take care finns även särskilda mätvärden anpassade för att dokumentera makrohematuri med hjälp av hemostick.

26. KNOUSSE-FÖR PATIENTEN, MED PATIENTENN. Hageman; H. Eng Urologiska Kliniken/SÖS

Bakgrund: I en patientenkät från 2005 efterfrågade patienterna ökad konti-nuitet mellan läkare och patient. Mot denna bakgrund startade vi projektet Knousse. Projektet pågick i ett år. Syftet med projektet var nöjdare patienter med fokus på kontinuitet, snabbare vårdprocess och patientsäkerhet. Metod: granskning av den befintliga vårdprocessen genom retrospek-tiv journalgranskning och kartläggning av befintliga riktlinjer och rutiner. Behovsanalys och ramsättning för att uppnå syfte och mål i enlighet med SöS värdegrund och klinikens balanserade verksamhetsstyrning. Resultat: Kontinuiteten mellan patient och läkare ökade från i snitt 28% till 66%. Nöjdare patienter genom ökad delaktighet och kontinuitet. Onlineinskrivningar ökade (231 färre planerad förbesök inför operation). Utbildningsplan för ST- läkare, snabbare vårdprocess. Säkerhet genom opera-tionskonferens, kontinuitet, läkemedelsblankett. Kostnadsbesparing på ca 1,2 miljoner kronor. Knousse är nu en implementerad arbetsmetod på kliniken. Hur sprids de goda resultaten: På Urologiska kliniken ingår numera Knousse-metoden i klinikens bvs, balanserande verksamhets mål. Knousse hålls också levande genom att kontinuerligt granska, utvärdera och förbättra verksamheten. Vi har också haft förmånen att få visa vår Knousse-poster på Nationella Patientsäkerhetskonferensen och på Urologidagarna i Uppsala. Slutsatser: I enlighet med patientsäkerhetslagen och kravet på vårdgaranti anser vi att Knousse-metoden har, genom tydliga intentioner och gränsöver-skridande samarbete, visat sig vara en framgångsrik arbetsmetod. Metoden skulle med all sannolikhet kunna implementeras på andra kliniker med elektiv verksamhet.

27. DORSAL MEATUSPLASTIK - EN NY TEKNIKK. Lindqvist; T. Ekerhult; L. Grenabo Verksamhet Urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

VIDEO Stenosering av externa urethrameatus hos man ger patienten stora miktionS-problem, ibland total obliteration. Traditionellt har tillståndet behandlats med dilatationer, RID (ren intermittent dilation) av patienten själv alternativt metatomier med meatussax eller ventrala meatusplastiker. Meatusplastik innebär en definitiv lösning med gott funktionellt resultat. Kosmetisk är resultatet sämre och tekniken innebär att patienten får en hypospadi med urethrameatus mynnade på ventralsidan av distala penis. Vi vill med denna video visa en ny teknik med dorsal metausplastik med mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Urethrametaus mynnar fort-satt längst ut på glans penis.


Tekniken lämpar sig på striktur upp till en längd på 1 cm. Patienterna opereras polikliniskt i penisblockad, ofta kombinerad med lätt sedering. Oftast behövs ej postoperativ KAD.

28.FÖRBÄTTRAT OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED NEUROGEN BLÅSFUNKTIONSSTÖRNING L. Höxbroe Hansson; L. Malmberg Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus

En betydande andel av patienter med sjukdom eller skador i nervsystemet har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion. Vanligast är täta och tvingande trängningar till miktion och ofrivilliga urinläckage. En del patienter har en försämrad koordination mellan blåsa och urinrör vilket medför inkomplett blåstömning med risk för återkommande urinvägs-infektioner. Behandlingen är oftast enkel och effektiv. Det är därför rimligt att patienter med besvärande symptom erbjuds utredning och behandling. Vi har utvecklat uroterapeutens roll i utredning och behandling i syfte att erbjuda en bättre och mer tillgänglig vård för denna patientgrupp. Idén är hämtad från brittiska riktlinjer för omhändertagande av patienter med MS (Fowler, C J et al, J Neurol Neurosurg Psychiatry 2009; 80; 470). En specialkompetent uroterapeut utför initial utredning och behandling i dialog med urolog. Patientens besvär värderas på ett strukturerat vis (anam-nes, miktionsprotokoll, blöjvägningstest, residualurinbestämning, urintest och fysikalisk undersökning). Uroterapeuten genomför sedan behandling, inkluderande information och rådgivning till patienten för att skapa förståelse för sammanhanget mellan orsak och symtom och hur patienten kan förbättra sin situation genom livs-stilsändringar. Behandlingarna innefattar: • Bäckenbottenträning • Blåsträning • Tarmreglering • Renintermittentkateterisering(RIK) • TENS/Akupunktur • Hjälpmedelutprovning,förskrivning • Farmakabehandling • KADI uroterapeutens roll ingår kontakt med och utbildning av anhöriga och vård-personal i patientens närhet. Resultatet har blivit en förbättrad vård med förenklat vårdflöde, minskade väntetider, färre läkarbesök och ökad patienttillfredsställelse

29. HEMATURITELEFONEN – SNABB HANDLÄGGNING VID HEMATURI M.L. Larsson; A.H. Olofsson; M. Fehrling Urologmottagningen, SU/Sahlgrenska, Göteborg

Bakgrund: Makroskopisk hematuri är ett symtom som alltid ska utredas. Hos var femte patient är orsaken en blåstumör. Att kissa blod är oroande för patienten, varför snar diagnos och behandling är önskvärt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som mål att korta ledtiden på akuten. I 2009 års Nationella kvalitetsregister för blåscancer noterades en negativ utveckling i handläggningstiden för blåscancerpatienter. Klinikerna uppmanades att göra kraftiga ansträngningar för att bryta den utvecklingen. Därför startades hematuritelefonen 2009. Syfte: Förkorta ledtiden på akutmottagningen för hematuripatienter. För-korta tiden från symtom till diagnos för blåscancerpatienter. Metod: Patienter som söker för makrohematuri på akuten genomgår en första bedömning av sjuksköterskan i triagen. Om patienten har makrohe-maturi som enda symtom ringer sjuksköterskan till urologmottagningens hematuritelefon. Urologsjuksköterskan bedömer om patienten uppfyller kriterierna och urolog tillfrågas om möjligheten att ta in en extra patient. Vi tar emot patienter som är triagebedömda mellan kl. 8.00–15.00 vardagar. Resultat: Vi redovisar 101 samtal från akuten till hematuritelefonen under tiden 09-11-03 t.o.m. 12-08-07. 34 patienter hade påbörjat cystoskopi inom 1 timma. 12 patienter hade påbörjat cystoskopi inom 2 timmar. 7 patienter hade påbörjat cystoskopi inom 5 timmar. 13 patienter fick tid för cystoskopi inom 1dygn. 3 patienter fick tid för cystoskopi inom 2–5 dygn. 5 patienter kom till urologmottagningen och fick träffa urolog men blev inte cystoskoperade. 27 patienter var inte aktuella för cystoskopi. 2009 hade vi en medianväntetid från remiss till diagnos på 20 dagar. I september 2012 låg den siffran på 12 dagar. Slutsats: Patienten slipper lång väntan på akuten. Minskad väntetid för cystoskopi. Minskad oro och ångest hos patienterna. Snabbare diagnostik.

Vi hittar orsaken till blödningen och kan eventuellt åtgärda den direkt. Frigör tider framåt på schemat. Frigör tid för akutens läkare.

30. KAN MASSAGE AV BULBÄRA URETRA MINSKA EFTERDROPP HOS UNGA MÄN? RESULTAT AV EN PILOTSTUDIEJ. Östling,; E. Johansson Urologikliniken, Institutionen för kirurgiska vetenskaper i Uppsala

Bakgrund: Studier angående förekomst av efterdropp, post micturation dribble (PMD), hos män har varit sparsamma, särskilt när det gäller unga män. Vi presenterar resultat om förekomsten av PMD hos unga män och effekten av att massera bulbära uretra för att minska efterdroppet, samt i vilken utsträckning detta symtom ger upphov till stress. Metoder: Trettiosex svenska män i åldern 18–32 från Uppsala och Luleå ingick i denna interventionsstudie. Deltagarna svarade på två webbaserade stu-diespecifika enkäter om förekomst av PMD före och efter intervention, samt skattade hur mycket stress detta orsakade. Interventionen, som pågick under sex veckor, innebar massage av bulbära uretra efter miktion. Instruktioner gavs både muntligen och via text med en illustrativ bild. Resultat: Trettio män 30/36 (83%) besvarade båda enkäterna. Medianåldern var 24 år (18–32). PMD en gång i veckan eller oftare rapporterades av 21/30 (70%). Lätt till måttlig stress till följd av PMD rapporterades av 15/30 (50%), men 27/30 (90%) upplevde att det inte påverkade deras självkänsla negativt. I andra enkäten hade 20/30 (67%) masserat bulbära uretra efter miktion. Av dessa 20 män rapporterade 14 (70%) en måttlig till stor minskning av PMD. Ingen stu-diedeltagare var måttligt till mycket stressad av PMD efter interventionen. Slutsats: PMD är vanligt förekommande och stressar unga män. Massage av bulbära uretra efter miktion minimerar PMD.

31. LIVET EFTER EN PROSTATEKTOMI; MÄNS UPPLEVELSERA. Jönsson 1; K. Stenzelius 2 1Urologiska avdelningen, Helsingborgs Lasarett; 2Urologiska Kliniken, Skånes Universitetssjukhus/Malmö Högskola

Radikal prostatektomi (RP) är en behandling av prostatacancer med biverk-ningar som urininkontinens och erektil dysfunktion. Flera studier visar att dessa biverkningar har olika inverkan på yngre män jämfört med män i högre åldrar. Syftet med studien var att undersöka yngre mäns upplevelser av RP ett år efter behandlingen med fokus på komplikationer. 18 män i åldern 65 år eller yngre deltog i studien, som är en kvalitativ intervju-studie, och utfördes på sjukhuset i Helsingborg. Intervjuerna spelades in på band och författarna läste de transkriberade intervjuerna, analyserade data och innehåll latent enligt innehållsanalys (Burnard, 1991). Enheter och koder kategoriserades som kondenserades till teman. Författarna kom tillsammans fram till den slutliga versionen. Studien är godkänd av etiska kommittén för vårdvetenskap vid Lunds universitet. Resultatet visade på följande fem teman: 1. Ett pris betalas för att vinna livet», här ingick tacksamhet att leva, bitterhet och förlorade viktiga sidor av livet. 2. Frukta för läckage», visade känslor som ilska, trötthet och tycka att det trots allt var ok. 3. Kärlek ändrades till vänskap», inkluderade känslor av förlorad kärlek som fick ett annat perspektiv i form av kompensation med andra aktiviteter. 4. Sexuella livet förlorat», känslan att bli gammal i förväg, en del av livet gick förlorat, förlorad manlighet. 5. Sexliv en kostnadsfråga» erfarenheter av dyra mediciner, ett val mellan sexualliv eller andra behov i en familj. I ett längre perspektiv efter en RP verkade det som att problem med sexualli-vet påverkade livet mer än männen förväntade sig även om vissa hade hittat strategier för att klara av det. Urinvägsproblem verkade hanteras bättre även om vissa fortfarande behövde använda skyddande hjälpmedel. Denna studie fokuserade på patienter där ytterligare stöd i hur man hanterar relationer och ett förändrat sexliv kan vara ett behov.

32. BLÅSCANCER – FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS, ETT FÖRBÄTTRINGS-ARBETE J. Wanegård 1; A.K. Lind 2

1Urologiska kliniken SUS Malmö; 2Urologiska kliniken

Bakgrund: Urologiska kliniken SUS Malmö tar hand om 1 200 patienter med blåscancer. Diagnosgruppen kräver lång utredning, behandling och uppfölj-ning med överlämningar mellan olika vårdgivare. Många vårdkontakter ger ökad påverkan på miljön.


Syfte: Förkorta ledtider, förbättra och förenkla individens väg genom klini-ken i syfte att ge en bättre vårdkvalitet för patienter med blåscancer. Metod: Med hjälp av en arbetsprocess s.k. Leanmodell kartlades 2012 års patientflöde. Kartläggningen utgjorde grunden för vårt drömflöde. Utifrån det har olika förändringsprocesser initierats. Arbetsgruppen består av dr, ssk, usk, sekr samt Lean support. Resultat: • Blåscancerteam,tvärprofessionellt • PrimärTUR-Bsatsning • Kontaktsjuksköterskefunktion • Hematuritelefon • Miljöeffekter I teamet finns tydliga roller vilket ger korta beslutsvägar. Pulsmöten 1g/v leder till snabb identifiering om flödet inte fungerar, var vi måste sätta in punktinsatser, inkludering av patienter i studier och diskutera omvårdnads-aspekter. Primär TUR-B satsningen ger ett standardiserat sätt att utreda, operera, dokumentera, behandla, följa upp nydiagnosticerade blåscancerpa-tienter. Kontaktsjuksköterskan har en betydande roll i blåscancerteamet, de är tillgängliga för patienterna, står för aktiva överlämningar, bevakar ledtider, utarbetar informationsmaterial och ansvarar för hematuritelefonen. Nätverk för blåscancersjuksköterskor i Södra regionen har bildats. Positiva miljö-aspekter: minskad materialanvändning, minskat antal transporter och ökad miljömedvetenhet har noterats, vilket leder till minskade CO2 utsläpp. Slutsats: I ett välfungerande team kan vi korta ner ledtiden från symtom till diagnos med 40 dagar. Vi har identifierat positiva resultat: ökad tillgänglig-het, välinformerade och delaktiga patienter, ett positivt och utvecklande arbetsklimat med engagerade medarbetare, ett utökat samarbete och bättre dialog med andra kliniker.

33. PREOPERATIV GRUPPINFORMATION INFÖR RADIKAL PROSTAEKTOMI FÖRBÄTTRAR EFFEKTIVITETEN I VÅRDPROCESSEN MED BIBEHÅLLEN KVALITETD. Musa; I. Helen; C. Ljunggren; P. Ströberg Urologsektionen Länssjukhuset Ryhov

Syfte: Att utvärdera värdet av preoperativt informationsmöte i grupp inför radikal prostatektomi Bakgrund: Fram till 2010 fick patienter vid Länsjukhuset Ryhov inför radikal prostatektomi enskild preoperativ information med separata besök hos avdelnings/inskrivningssjuksköterska, uroterapeut, narkosläkare och klinisk sexolog med en avsatt tid/patient på 2 timmar. Sedan 2010 sker den pre-operativa informationen i form av ett 2 timmar långt gruppsamtal (”URA-samtalet”) där upp till 6 patientpar informeras samtidigt. Informationen följer en strukturerad modell och informerande personal är samma som vid det tidigare enskilda samtalet. gruppsamtal sker minst 2 ggr/mån och vanligtvis 4-6v före operation. Möjlighet till enskild eller kompletterande information erbjuds. Metod och material: En enkät med specifika och öppna frågor rörande handläggningen framtill operation, utsändes till samtliga 66 patienter som 1:a halvåret 2012 deltog i URA-samtalet. Tidsåtgång/patient beräknades och jämfördes med tidigare handläggning. Resultat: Det genomfördes 12 ”URA-samtal ”under observationstiden. Tids-besparingen för informationen är 108 timmar! (66x2 tim -12x2 tim =108tim). I snitt deltog 5,5 patienter/samtal. Merparten (85%) hade med sin partner. Av de 71% (47/66)som svarade på enkäten upplevde 88% gruppinfor-mationen positivt 7% negativt och 5% hade ingen åsikt .Ingen begärde kompletterande eller enskilt samtal. Merparten var nöjda med informations-innehållet(91%) och tidsåtgången (93%) endast 7% tyckte det var svårt att förstå och 2% att tiden var för kort. Sammanfattning: Det preoperativa informationssamtalet i grupp inför radikal prostatektomi, innebär en betydande effektivisering av vårdomsorgsarbetet, med bibehållen, sannolikt förbättrad kvalitet på informationen. Hela 90% var nöjda med gruppsamtalets utformning och innehåll. Arbetsmetoden torde kunna tillämpas inför andra standardiserade högvolyms ingrepp t.ex. TURP.

34. FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT, FaR®, MED SYFTE ATT OPTIMERA FYSISK AKTIVITETSNIVÅ EFTER RADIKAL CYSTEKTOMI PÅ GRUND AV URINBLÅ-SECANCER – BESKRIVNING AV ETT NYTT ARBETSSÄTTA. Porserud Sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar funktionell fysisk förmåga, liksom olika fysiologiska och psykologiska aspekter hos patienter med cancer, både under och efter behandling. Patienter som genomgår radikal cystektomi på grund

av urinblåsecancer har ofta redan före operation nedsatt allmäntillstånd varför fysisk aktivitet är en viktig del av deras behandling och rehabilitering. Före 2012 erhöll dessa patienter på Karolinska Universitetssjukhuset generell information om vikten av att komma igång med promenader efter hemgång. Sjukgymnasterna upplevde dock att patienterna hade svårt att ta till sig information. FaR®, fysisk aktivitet på recept är en evidensbaserad metod för att främja fysisk aktivitet med individuell rådgivning. Syfte: Att patienter som genomgått cystektomi får evidensbaserad informa-tion om fysisk aktivitet, genom individuell ordination av fysisk aktivitet på recept, FaR®. Patienterna ska även förstå vikten av fysisk aktivitet och uppnå optimal nivå av fysisk aktivitet. Material och metod: Patienter som genomgått cystektomi på Karolinska Universitetssjukhuset under perioden 12-03-01–13-04-30 har ordinerats FaR®. Ett beteendemedicinskt förhållningssätt har eftersträvats med syfte att få patienten delaktig i målsättning och planering. De flesta patienterna har ordinerats promenader, med individuellt anpassad intensitet och duration. Av resursskäl har ansvaret för uppföljning legat på patienterna, som uppma-nats ta telefonkontakt efter tre månader. Resultat: 98 FaR® har ordinerats. Få patienter har hört av sig för uppföljning varför det inte går att dra några slutsatser om deras aktivitetsnivå. Konklusion: FaR®-metoden har visat sig användbar för patientgruppen. Många recept har ordinerats och patienterna har upplevts förstå vikten av fysisk aktivitet bättre än tidigare. Få patienter har dock hört av sig och resurser skulle behöva avsättas för strukturerad uppföljning. Under 2013 har gruppverksamhet för uppföljning efter FaR®-ordination påbörjats.

35. LESS RADIKAL NEFREKTOMIS. Shabo Kliniken för kirurgi och urologi, urologsektionen Mälarsjukhuset Eskilstuna

Introduktion: Användning av LESS i urologiska operationer är under utveckling. I flera centra har man startat LESS radikal nefrektomi. Hittills har man inte funnit några skillnader i kirurgiska resultat när LESS jämförts med konventionell laparoskopi. Därför, kan LESS vara av värde vid urinvägsopera-tioner framför allt med kirurgens ökade erfarenhet i att utföra laparoskopiska ingrepp. Metod: Sedan ett år tillbaka har vi På Mälarsjukhuset utfört LESS radikal nefrektomi. Resultat: Fyra patienter har hittills genomgått LESS radikal nefrektomi. Indikationen för nefrektomi hos alla patienter var centralt växande tumör, som inte var fall för nefrosparande kirurgi. Patienterna hade ett åldersspann på 32–67 år, body mass index varierade mellan 22.6–31.6 kg/m2. Blödning var som mest 130 ml. Operationstiden sjönk från 293 minuter vid första ingreppet till 178 minuter under fjärde operationen. Ingen operation blev konverterad och det fanns inget behov av någon extra port. Vårdtiden hos 3 av 4 patienter var 2 dagar. En patient vårdades 4 dagar p.g.a. postoperativt utvecklat lung-emboli, innan hemgång. Alla patienter var radikalt opererade. Sammanfattning: LESS är ett bra alternativ till laparoskopisk radikal nefrek-tomi vid behandling av njurtumörer. Ingreppet ger snabb konvalescens, bättre kosmetik och operationstiderna kan minskas med kirurgens ökade erfarenhet av ingreppet.

36.INVENTERING AV URINKATETERVERKSAMHET: VAD GÖR VI–NÄR GÖR VI–HUR GÖR VI–VEM GÖR? H. Thulin; M. Lauritzen; O. Akre Karolinska Universitetssjukhuset

Hur urinkatetrar används är en nyckelfråga i arbetet att minska vårdrelate-rade urinvägsinfektioner. På Karolinska Universitetssjukhuset köps årligen mer än 27 000 urinkatetrar för kvarliggande bruk, hanteringen är spridd på många enheter och det är en stor utmaning att implementera goda rutiner kring handhavandet. En kateterbehandling medför en ökad risk för patienten att drabbas av en vårdrelaterad urinvägsinfektion vilket påverkar patienten negativt. En kateterorsakad urinvägsinfektion medför också en ökad sjuk-vårdskostnad genom antibiotika, odlingar och förlängd vårdtid. Vi har många goda skäl att reducera risken för en kateterrelaterad urinvägsinfektion. För att undersöka kunskapsläget och rutinerna kring katetrar och kateteran-vändning vid Karolinska och för att skapa förutsättningar för att utarbeta och sprida vårdprogram samt för att ge en grund för vidare analytiska studier har en kartläggande studie genomförts. I kartläggningen fick Karolinska Univer-sitetssjukhusets personal som vårdar patienter med urinkateter besvara ett frågeformulär rörande rutiner, handhavande och ansvarsfördelning.


I undersökningen kan vi notera otydlig vårdkedja, att dokumentation kan ske i flera journalsystem, oklarhet med aseptisk teknik och okunskap om biofilm. Sammantaget har detta resulterat i ett åtgärdsförslag som även kan ligga till grund för fortsatta studier. Åtgärdsförslaget inkluderar direktiv för ansvarsför-delning, utbildningsinsatser, patientinformation, blåsscanningsschema och en rekommendation om sterilt förfarande vid kateterisering. Vi verkar också för en generisk standardiserad märkning av katetermaterial, en journaldokumentationsmodul där all information om kateterbehand-lingen samlas, patientinformation via modernt media tillgänglig på flera språk samt fortsatta studier där olika katetermaterial utvärderas.

37.CYSTOSKOPIUTBIL FÖR SJUKSKÖTERSKOR – EN UTMANING I ORGANISATION OCH EXAMINATION K. Stenzelius 1; M. Fagerberg 2

1urol.klin Skånes universitetsssjukhus; 2kir. klin Eksjö lasarett

Bakgrund: Flera sjuksköterskor på olika håll i landet har övertagit läkares arbetsuppgifter och fått träning i att genomföra kontroller på selekterade patientgrupper inom icke-invasiv blåscancer. På de platser det genom-förts har erfarenheterna varit mycket positiva. Ett nätverk bildades och det uttrycktes en önskan, som också bifölls från SUF, att om denna verksamhet skall utökas bör en strukturerad utbildning etableras. Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus fick uppdraget tillsammans med Jönköpings läns landsting, som hade längst erfarenhet av cystoskoperande sjuksköterske-verksamhet. Syftet var att etablera en högskolekurs som kombinerade teori och praktik på ett strukturerat sätt så att den praktiska träningen blev homogen och även kunde examineras. En kvalitetsstämpel bör kunna sättas på de sjuksköterskor som har genomgått utbildningen. Resultatet visar exempel på hur struktur kan byggas så att den kliniska träningen blev någorlunda homogen, men även hur den kliniska examina-tionen faktiskt kan ge en garanti att de som gått kursen har fått en gedigen både kunskap och erfarenhet. Dessutom visar vi på sidoeffekter som uppnås i de arbetsuppgifter som ingår, där värdet av att diskutera olika rutiner från olika sjukhus väcker nya frågetecken och behovet av likriktning verkar vara stort. Det visar också att det finns ett mervärde att gå en kurs tillsammans med andra och inte bara lära på hemmaplan, även om många cystoskopis-ter har gjort det. Ambitionen är att fler sjuksköterskor vill gå kursen och att arbetsgivare ska se mervärdet av detta. Slutsats: Även om viss klinisk träning kan ske på hemmaplan visar denna kurs att dialogerna och diskussionerna från samlad erfarenhet ger ett mer-värde som den interna utbildningen inte kan ge. Denna kunskap kan genere-ras även till andra yrkeskategorier och andra områden inom urologin.

38. INTRAVESIKAL BEHANDLING AV URINBLÅSECANCER MED BCG – EN KARTLÄGGNING AV RUTINER OCH BEHANDLINGSSTRATEGIER PÅ 15 SVENSKA SJUKHUS G. Danielsson; H. Wijkström; H. Thulin Karolinska Universitetssjukhuset

Vid vissa ytliga tumörer i urinblåsan rekommenderas instillationsbehand-ling med BCg (Bacillus Calmette-guérin), som minskar risken för recidiv. Behandlingen har funnits i över 40 år, den exakta verkningsmekanismen är inte känd och olika behandlingsstrategier finns. Detta är en tvärsnittstudie för att kartlägga hur vi går tillväga i Sverige. Som stöd för studien användes PDSA- modellen. Kartläggningen gjordes genom att en sjuksköterska intervjuade 15 kliniker under mars och april månad 2013. En intervjuguide utarbetades inför inter-vjuerna för att frågorna skulle ställas på ett likvärdigt sätt och vara ett stöd vid dokumentation. Klinikerna som deltog gav mellan 1–15 behandlingar per vecka. Sex enheter hade riktlinjer kring hur instillationen skulle gesKartläggningen visar på flera skillnader när det gäller behandlingsstrategi och tillvägagångssätt. På vissa enheter får patienten en instillation per vecka under sex veckor, medan man på andra kliniker fortsätter att ge underhålls-behandling under ett år. På vissa kliniker använder den som ger instillationen densamma skyddsutrusning som vid cytostatika, på andra håll endast plast-förkläde och handskar. För att vi skall få en mer likvärdig vård i behövs klarare riktlinjer och det nationella blåscancerregistret bör kompletteras med fler uppgifter kring BCg behandlingen. Idag registreras endast om patienten fått behandling eller inte.

39. HUR KAN PATIENTENKÄTER VARA TILL HJÄLP I FÖRBÄTTRINGSARBETENM. Thunberg; C. Anild Nilsson Karolinska Universitetssjukhuset

Hur vet vi om den vård vi ger motsvarar det som patienten önskar av oss? För att få svar på detta genomförs enkätundersökningar vid Karolinska Univer-sitetssjukhuset där patienternas upplevelser av vården utvärderas. I en mer omfattande enkät, Indikator®, efterforskas vart annat år patientens upple-velser av kommunikation, bemötande, tillgänglighet, trygg och säker vård, delaktighet och patientens värdering. Efter sammanställning av resultaten från denna undersökning identifieras fokusområden för förbättringar inom vården. En mindre undersökning med så kallad minienkät genomförs varje månad till 10 patienter vid utskrivning från vårdavdelningen. Denna enkät inkluderar de fokusområden som identifierats för förbättringar. På urologiska vårdavdelningen K66 vid Karolinska Universitetssjukhuset har frågan om någon i personalen berättat för patienten om vilka eventuella var-ningssignaler (besvär eller symtom) som patenten skulle vara uppmärksam på urskilts som ett förbättringsområde via Indikator®. Resultatet diskutera-des vid arbetsplatsträffar där resultatet analyserades och en handlingsplan togs fram. Kompletterande information för att fånga fokusområdet har samlats in via minienkäter. Det framkom att patienterna önskar mer skriftlig och muntlig information inför hemgång. Informationsbroschyrer för de vanligaste behandlingar/operationer har utformats och rutiner för hur de ska distribueras har tagits fram. Dessutom får patienterna en informations-broschyr för att förbereda sig och använda vid utskrivningssamtalet (vad patienten bör känna till, fråga om och vara observant på hemma). Resultatet har följts upp med minienkäter. Den första mätningen (december 2008) som var utgångsmätningen visade att ingen patient fått skriftlig information. Efter att åtgärder sattes in hade 94% (2012) av patienterna fått skriftlig information om varningssignaler (besvär eller symtom).

40.TUMÖRLOKALISATION NÄRA URETÄROSTIUM VID PRIMÄR Ta/T1 URIN-BLÅSECANCER ÄR PREDIKTIV FÖR RECIDIV G. Jancke 1; J. Rosell 2; S. Jahnson 1

1Urologiska Kliniken, US Linköping; 2Onkologisk Centrum, US Linköping

Bakgrund: Tumörlokalisation nära ostium är vanligast vid nydiagnostiserade Ta/T1 urinblåsecancer och motsvarar 51% enlig litteraturen. Konstant exposi-tion av urinbundna karcinogener i området verkar vara en bidragande orsak och en lägre aktivitet av thymidin kinase i området, ett enzym associerad med DNA syntes och reparation, har beskrivits. Det är dock inte kartlagd om tumörfynd i området är prediktiv för recidiv och progression. Metod: Alla patienter med nydiagnostiserad urinblåsecancer i sjukhusen Linköping och Norrköping mellan 1992 och 2007 ingår i undersökningen. Tumörlokalisation inom 1 cm från uretärostiet registrerades och relaterades till senare recidiv- och progressionsutveckling. Den statistiska utvärderingen genomfördes med univariat och multivariat Cox regressions analys. Resultat: Det ingår 768 patienter (medianålder 72 år) i undersökningen med en median uppföljningstid av 60 månader. Recidiv och progression utveckla-des i 478 (62%) respektive 71 (9%) patienter. I 373 (49%) av fallen var tumören lokaliserad nära ostiet. Recidivutvecklingen var vanligare vid tumörlokali-sation nära ostiet jämförd med lokalisation ej ostienära (66% versus 58%). Detta var inte fallet för progression (9% versus 9%). Cox proportional hazards analys visade att tumör nära ostiet, stor tumörstorlek, T1 tumör, multipla tumörer, positiv initial blåssköljvätska och operation utförd av icke-specialist var associerade med ökande recidivbenägenhet. Slutsats: Tumörlokalisation vid nydiagnostiserad urinblåsecancer är associe-rad med recidivutveckling. Tumörlokalisation i urinblåsan bör ingå som en del i prognostiska faktorer av betydelse för recidiv efter transuretral resektion av blåstumör. Tidig re-resektion, tidig konrollcystoskopi och/eller intravesikal cytostatika bör övervägas vid en eller flera negativa prognostiska faktorer.

41. OMDEVIATION EFTER URINAVLEDNING: ERFARENHETER FRÅN ETT UNIVERSITETSSJUKHUSF. Liedberg 1; S. Colleen 1; T. Davidsson 2; W. Månsson 1

1Urologkliniken, SUS, Malmö; 2Sektionen för urologi, Kirurgkliniken, Haukelands Universitetssjukhus, Bergen, Norge

Bakgrund: Omdeviation efter urinavledning är ovanlig kirurgi. Långtidsre-sultat efter omdeviation är mycket sparsamt redovisade i litteraturen. Material och metoder: Mellan 1985 och 2009 genomgick 28 patienter omde-viation efter urinavledning vid Urologkliniken i Lund. Uppföljningen efter


kirurgi var 7–300 månader (median 147 månader, IQR 63–214). Följande omde-viationer utfördes: Brickerkonduktor, kutan uretärostomi, uretärosigmoide-ostomi till kontinent kutan urinavledning (grupp I, n = 17); kutan uretärostomi till blåssubstitut (grupp II, n = 1); Brickerkonduktor och kutan uretärostomi till ventrikelkonduktor (grupp III, n = 2); kontinent kutan urinavledning och blåssubstitut till Brickerkonduktor (grupp IV, n = 8). Resultat: I grupp I genomfördes reoperationer hos nio av de sjutton patien-terna och med goda funktionella resultat hos fjorton patienter. Två patienter, bägge med Kock-reservoarer, genomgick multipla reoperationer och omdevierades slutligen till Brickerkonduktor. Den ende patienten i grupp II genomgick reimplantation p.g.a. uretärointestinal striktur, är kontinent men genomför ren intermittent kateterisering av blåssubstitutet. Båda patien-terna i grupp III genomgick reoperationer för uretärointestinala strikturer och njursten. I grupp IV drabbades en patient av uretärointestinal striktur och en patient dog efter komplikationer relaterade till senare kirurgi p.g.a. tunntarmsileus. Konklusion: Komplikationer är vanliga efter omdeviation, och många av de redovisade patienterna fodrade reoperationer efter omdeviation. Moderna tekniker för kontinent kutan urinavledning medförde goda funktionella resultat hos de flesta patienterna. Patienter som inte accepterar Brickerkon-duktor måste erhålla omfattande information och rådgivning före eventuell omdeviation.

42.MOLEKYLÄR SUB-KLASSIFICERING AV UROTELIAL CANCER STADIUM T1 IDENTIFIERAR HÖG-RISK SUBTYPERO. Patschan 1; G. Sjödahl 2; G. Chebil 3; K. Lövgren 2; S. Gudjonsson 1; P. Kollberg 4; P. Eriksson 2; M. Aine 2; W. Månsson 1; M. Fernö 2; F. Liedberg 1

1Urologiska kliniken, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Malmö, Skånes Uni-versitetssjukhus Malmö; 2Onkologiska kliniken, Institutionen för Kliniska Veten-skaper Lund, Skånes Universitetssjukhus Lund; 3UniLabs, Helsingborg; 4Urologiska kliniken, Helsingborgs Lasarett

Bakgrund: Urotelial cancer i urinblåsa (UCB) stadium T1 utgör ett kliniskt dilemma. Många av patienterna kommer att progrediera till muskelinvasiva tumörer på lång sikt och fodra radikal kirurgi. Andra patienter kommer att recidivera utan att progrediera och kan behandlas med transuretrala resek-tioner enbart. Syfte: Att identifiera kliniskt relevanta molekylära subtyper enligt ny moleky-lär taxonomi för T1 UCB och undersöka progressionsrisken för dessa subtyper. Metoder: 167 patienter med primär T1 UCB karakteriserades med immu-nohistokemi (IHC). Dessa kunde ge information om de uroteliala moleky-lära subtyperna Urobasal (Uro), genomiskt instabil (gU) och SCC-liknande (SCCL). Subtyperna korrelerades till kliniska faktorer som BCg-behandling, multifokalitet, tumörstorlek, konkomitant CIS, invasionsdjup, lymfovaskulär invasion, tumörinfiltrerande CD3+ celler med progression till muskelinvasion eller metastas som endpoint. Uppföljningstiden var 78 månader. Resultat: T1 tumörer klassificerades som Uro (32%), gU (58%) och SCCL (10%) med hjälp av en tidigare använd taxonomi. Progressionsfri överlevnad var högre för Urobasala tumörer och lägre för gU/SCCL fallen som hade en hög risk för progression. Multifokalitet, konkomittant CIS, invasionsdjup, lymfo-vaskulär invasion och CD3+ infiltrerande lymfocyter var associerade med gU/SCCL tumörer. gU/SCCL, högt EORTC-score och infiltration av CD3+ celler var associerat med tidig progression inom 3 år. Högt EORTC score och högt antal infiltrerande CD3+ celler var associerat med tidig progression i multivariat analys, och detta sågs nästan uteslutande bland gU/SCCL fallen. Konklusion: UCB stadium T1 kan klassificeras i tre olika molekylära subtyper med typiska kliniska och patologiska egenskaper, varav den viktigaste var gU/SCCL tumörers benägenhet till progression. gU/SCCL tumörer med kort tid till progression representerades oftast av fallen med hög EORTC score och högt antal infiltrerande CD3+ celler.

43.RESULTAT AV ROBOTASSISTERAD RADIKAL CYSTEKTOMI MED INTRA-KORPOREAL URINAVLEDNING VID KAROLINSKAO. Laurin; C. Adding; M. Jonsson; A. Hosseini; A. Miyakawa; P. Wiklund Urologiska kliniken Karolinska Solna

Radikal cystektomi är fortfarande “gold standard” för behandling av muskel-invasiv blåscancer. Cystektomi är en omfattande operation med hög andel komplikationer (40–70%) och lång vårdtid. Minimalinvasiv kirurgi kan minska komplikationer och robotassisterad laparoskopisk radikal cystektomi (RARC) har kunnat reproducera öppna cystektomiseriers resultat.

Vid de flesta centra där RARC utförs genomförs urinavledningen med öppen extrakorporeal teknik. Karolinska är en av få kliniker i världen som genomför hela operationen intrakorporealt. Vi rapporterar onkologiskt resultat, komplikationer och överlevnad för patienter som genomgått RARC med intrakorporeal urindeviation vid Karolinska sjukhuset. Mellan december 2003 och januari 2013 genomgick 127 patienter (100 män och 27 kvinnor) RARC med total intrakorporeal teknik – ortotopt blåssubstitut eller Brickeravledning. Komplikationer och onkolo-giskt resultat redovisas inklusive total- och cancerspecifik överlevnad. 127 patienter genomgick RARC. Medelålder var 64 (37 till 87) år. Femtiotvå patienter erhöll en Brickeravledning och 75 patienter ett ortotopt blåssubsti-tut. Postoperativ patologi: pT0 25,6%, pTa/CIS/pT1 20,8%, pT2 27,2%, pT3 15,2% och pT4 11,2%. Antalet bortopererade lymfkörtlar var i medeltal 21(0-57)st och 23% av patienterna hade positiva lymfkörtlar. Kirurgiskt positiv resektionsrand påvisades i 6 fall. Uppföljningstiden var i median 24 månader (3–114 månader). 74 tidiga komplikationer (0–30 dagar) upptäcktes hos 60 patienter (47%). 30 patienter (23,6%) hade Clavien grad 3 eller högre. 36 sena komplikationer (>30 dagar) upptäcktes hos 32 patienter (25,2%). 14 patienter hade (11%) Clavien grad 3 eller högre. En patient (0,1%) dog till följd av lungemboli. Cancerspecifik överlevnad var 81% vid 3 år och 67% vid 5 år. Robotassisterad radikal cystektomi med total intrakorporeal teknik är genomförbart och våra onkologiska resultat samt komplikationer är jämförbara med öppna cystektomiserier.

44. ONKOLOGISKA OCH FUNKTIONELLA RESULTAT SAMT KOMPLIKATIONER EFTER ROBOTASSISTERAD RADIKAL CYSTEKTOMI MED TOTAL INTRA-CORPOREAL URINAVLEDNING MED ORTOTOPT BLÅSSUBSTITUTO. Laurin; C. Adding; M. Jonsson; A. Miyakawa; A. Hosseini; P. Wiklund Urologiska kliniken Karolinska

Robotassisterad radikal cystektomi (RARC) med total intrakorporeal urinde-viation är en avancerad operation där goda resultat har presenterats i mindre serier. Här redogör vi våra onkologiska och funktionella resultat samt kirur-giska komplikationer för RARC med ortotopt blåssubstitut. Mellan 2003 och 2012 opererades 70 patienter av två erfarna robotkirurger på Urologkliniken, Karolinska. Data insamlades prospektivt för RARC med total intrakorporeal urinavledning med ortotopt blåssubstitut. Resultaten presenterades genom att analysera (1) kirurgisk marginal, (2) recidiv eller cancerspecifik mortalitet vid 24 månader, (3) komplikationer vid 30 resp. 90 dagar enligt Clavien-Dindo skalan, (4) kontinens (inget eller ett droppskydd) dagtid och nattetid vid 6 och 12 månader. överlevnadssiffror uppskattades med hjälp av Kaplan-Meierdiagram. Uppföljningstiden var i median 30,3 månader (1,2–107,8). Negativa kirurgisk marginal uppnåddes i 69 av 70 fall (98,6%). Clavien 3–5 komplikationer inträf-fade hos 22 av 70 patienter (31,4%) vid 30 dagar postoperativ och 13 av 70 (18,6%) vid >30 dagar. Vid 90 dagar var andelen komplikationer 58,5%. Kom-plikationer med Clavien <3 sågs hos 15 av 70 patienter (21,4%) och Clavien ≥3 hos 26 av 70 (37,1%). Kaplan-Meier analys visade recidivfrihet, cancerfrihet och total överlevnad vid 24 månader till 80,7%, 88,9% respektive 88,9%. Kon-tinens dagtid och tillfredsställande sexuell funktion eller potens varierade mellan 70% och 90% hos både män och kvinnor.

45.TRANSURETHRAL RESEKTION AV BLÅSTUMÖR (TURBT) ORSAKAR "SEEDING" AV CANCERCELLER IN I PATIENTENS BLODBANAH. Engilbertsson 1; O. Patschan 1; S. Björnsson 2; T. Kristmundsson 3; L. Rydén 4; K. Aaltonen 5; S. Gudjonsson 1

1Urologkliniken, SUS Malmö; 2Kärlkliniken, Helsingborgs lasarett; 3Kärlkliniken, SUS Malmö; 4Kirurgkliniken, SUS Lund; 5Onkologkliniken, SUS Lund

Bakgrund: Muskelinvasiv blåscancer (MIBC) är en sjukdom med hög dödlighet. Även för patienter med kliniskt lokaliserad MIBC är tidig fjärr-metastasering efter cystektomi inte ovanligt, talande för odiagnostiserat mikrometastatisk sjukdom vid cystektomitilfället. Behandling med TURBT innebär att man skär tumören i små bitar och använder sköljvätska under operationen som kan orsaka förhöjt tryck i blåsan. Detta kan teoretiskt leda till ”seeding” av blåsvätska innehållande cancerceller i det venösa systemet. Syfte: Att undersöka om TURBT kan orsaka seeding av blåscancerceller in i blodbanan. Material och metoder: Studien inkluderade patienter med nyupptäckt, för ögat höggradig/invasiv blåscancer som var planerade för TURBT. Patienter med andra kända cancerdiagnoser exkluderades. Innan TURBT påbörjades fick patienten en central-venkateter (CVK) av en kärlkirurg inlagd via vena femoralis upp till vena cava inferior (IVC). Blodprov (7.5 ml) togs preoperativt


och under TURBT från både perifer ven (PV) och IVC. Antal cirkulerande tumör celler (CTC) in blodet analyserades med CellserchTM systemet. Antal CTC i pre- och intraoperativa prover jämfördes. Resultat: 17 patienter undersöktes. CTC detekterades preoperativt hos 4 patienter (antal CTCs: 3,5,9,1). Hos 6 av 16 patienter upptäcktes ökning av antal CTC i IVC under operation jamfört med preoperativt (9-28, 0-28, 5-28, 0-3, 0-4, 0-1). Liknande trend, dock mindre uttalad noterades även i PV prover hos samma patienter (13-16, 0-4, 7-10, 0-1, 0-0, 0-0). 7 patienter hade inga CTC pre- eller intraoperativt. PAD visade att 10 patienter hade MIBC och 6 hade NMBIC. 1 patient exkluderades p.g.a. benign prostatahyperplasi i PAD. Slutsatser: Denna studie visar att TURBT kan orsaka seeding av cancerceller in i patientens blodcirkulation. Teoretiskt kan denna seeding orsaka mikro-metastatisk sjukdom. Det är viktigt att urologer är medvetna om denna risk när de genomför TURBT. Forskning av nya operationstekniker för blåscancer uppmuntras.

46. ROBOTASSISTERAD LAPAROSKOPISK RADIKAL CYSTEKTOMI (RARC) MED EXTRAKORPOREAL URINAVLEDNINGS. Gudjonsson; R. Hilmarsson; O. Hultman; F. Liedberg Urologiska kliniken SUS, Malmö

Ingång: Radikal cystektomi (RC) med urinavledning är förknippat med hög komplikationsfrekvens. Hög morbiditet har drivit utveckling av minimal-inva-siv operationsteknik. Vi rapporterar våra initiala erfarenheter av robotassiste-rad laparoskopisk radikal cystektomi (RARC).

Material och metoder: Från april 2011 har 19 RARC genomförts i Malmö. Uri-navledning gjordes extrakorporealt via ett litet medellinjesnitt. Medianålder är 69 år (IQR 64–72) och median BMI är 26,3 (IQR 24,2-28,7). 18 har fått Bricker konduktor och 1 har fått kontinent kutan urinavledning. 7 (37%) patienter erhöll neo-adjuvant cellgiftsbehandling. Komplikationer registrerades och graderades enligt Clavien-Dindo klassifikationssystemet. Resultat: Operation och postoperativ vård: Median op-tid för hela ingrep-pet var 490 min (IQR 467-512). OP-blödning var i median 150ml (IQR 100-200). Ingen konversion gjordes. 1 patient fick blodtransfusion. Registrerad vårdtid var 11 dagar i median (IQR 11-14). 44% av patienterna hade ett par dagars permission under vårdtiden. Mortalitet och komplikationer: Inget dödsfall förekom inom 90 dagar. Totalt drabbades 7 (41%) av någon komplikation inom 90 dagar, varav 5 (27%) var av grad 1–2. Två (13%) fick grad 3 kompli-kation varav en av ett drän som krävde narkos för extraktion och en av en hydronefros som avlastades med nefrostomi. Onkologiska resultat: Alla patienter var radikalt opererade. Patologiskt tumörstadium var: T0-24%, Tis-12%, T1-12%, T2-18%, T3/T4-36%. I median bortopererades 31 (IQR 20-37) körtlar. Hos 24% förelåg körtelmetastas. Under den totala uppföljningstiden (median 333 dagar) dog 3 patienter av blåscancer och en patient har progredierat till metastaserad sjukdom. Konklusion: Införande av RARC med extrakorporeal urinavledning hos utvalda patienter har inte medfört ökat komplikationsrisk och det onkolo-giska utfallet har varit acceptabelt. Fortsatt utveckling av minimal invasiv kirurgi för blåscancerpatienter är försvarbart.

Annons

Astellas Pharma AB | Box 21046 | 200 21 MalmöTelefon 040-650 15 00 | Fax 040-650 15 01 | [email protected] | www.astellas.se

Prof. Jack Schalken föreläser tillsammans med prof. Jan-Erik Damber i Göteborg och prof. Sten Nilsson i Stockholm

Välkommen till Vetenskaplig Sammankomst kvällstid i Göteborg 16/10 eller i Stockholm 17/10

NYTT PERSPEKTIV Föreläsarna kommer prata om bland annat androgenreceptorns roll när prostata-cancern övergår i en kastrationsresistent fas. På grund av androgenreceptorns centrala roll för tumörtillväxt utgör den ett naturligt mål för forskning kring nya behandlingsalternativ mot kastrationsresistent prostatacancer.

Nya behandlingsmöjligheter vid kastrationsresistent prostatacancer

Arrangemangen är kostnadsfria, men behöver godkännas av huvudman. För inbjudan kontakta: Therese Lenander på 076-723 29 28 alt. [email protected] Du kan även lämna in din anmälan under Urologidagarna i Astellas monter.

The mechanisms behind androgen receptor signalling

ONC-130420-1

Föreläsare: Prof. Jan-Erik Damber, Urologkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Moderator: Prof. Johan Stranne, Urologkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Föreläsare: Prof. Sten Nilsson, Radiumhemmet Onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Moderator: Prof. Peter Wiklund, Urologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Föreläsare: Prof. Jack Schalken, PhD, Experimental Urology, Radboud University, The Netherlands

I Göteborg 16/10

I Stockholm 17/10


Praktisk kurs i endourologi

KursledningRobert Swartz, Universitetssjukhuset Örebro

Helena Walfridsson, Universitetssjukhuset Örebro

KursseKreterareIréne Pettersson, [email protected]

KursbesKrivning

Vi inbjuder till en tvådagarskurs i endourologisk instrumente-ring i de övre urinvägarna. Kursen innehåller praktisk träning av semirigid ureteroskopi, uppläggning av dubbel pig-tail kate-ter samt endoskopisk behandling av distala uretärkonkrement.

All instrumentering sker på modeller, men i riktig operations-miljö på Universitetssjukhusets operationssalar i O-huset 3:e våningen.

Deltagarna tränar under handledning av en endourolog samt en endourologsjuksköterska. Träningen sker i grupper med tre deltagare i varje grupp.

Kursen vänder sig i första hand till blivande urologer (ST-läkare), med viss vana av transurethral instrumentering, samt nyblivna urologspecialister.

Alla deltagare bor på ett förbokat hotell: Elite Stora Hotellet. Vi börjar 09:00 fredagen den 15 november 2013 och slutar ca 16:00 lördagen den 16 november 2013. Middag, fredag 15 november ingår i kursen. Hotellkostnaden står deltagaren själv för.

Kursavgift: 3 000 SEK exkl. moms.

Pris hotell: 14–15 november 1 12 5 : - .

15–16 november 825: - inkl. moms SEK/natt.

Sista anmälningsdag 13 september 2013.

Kursen är granskad och godkänd av Svensk Urologisk Förening.

anmälan

Namn: ..................................................................................................

Arbetsplats: .......................................................................................

..............................................................................................................

..............................................................................................................

E-post: ................................................................................................

OBS! Kursen är fredag till lördag

TEXTA TYDLIGT!

Antalet deltagare är begränsat till 6.Anmälan är bindande och sändes per brev till:

Dr. Robert SwartzUrologiska klinikenÖrebro Universitetssjukhus701 85 Örebro

E-post: [email protected]

Bekräftelse om antagning kommer via e-post.

UniversitetssjukhusetÖrebro

15–16 november 2013


aktuellt

Stipendier och forskningsanslag att söka!Fonden mot prostatacancer har som syfte att stödja svensk prostatacancerforskning, utveckla kompetensen hos vårdpersonal inom svensk prostatacancervård och olika patientföreträdare samt genomföra opinionsbildande insatser i kampen mot prostatacancer.

Stipendier för kompetensutveckling avseende våren 2014 kan sökas senast 15 oktober 2013.

Forskningsanslag för 2014 kan sökas fram till 15 november 2013.

www.prostatacancerforbundet.se

▲

Den kirurgiska utbildningen är på väg att ta ett stort steg framåt inom urologin. Med kampanjen "Ge Kniven Vidare" kommer vi att bli bättre på att ta till oss och dela med oss av operativa färdigheter.

diskussionsunderlag och lathundar för hur vi drar nytta av varje enskild operation ligger upptryckta och väntar på att få komma ut i bussarongfickor och fika-rum. våra grannar på kirurgen och gynekologen är redan igång, de till och med twittrar på #geknivenvidare.

inte nog med att vi kommer att bli duktigare opera-törer allihop (även den erfarnaste kollega kan lära sig något), jag tror att vi kommer ha roligare på jobbet när kunskaper delas och diskuteras.

Steg 1: fyll i enkäten på www.urologi.org snarast, senast innan urologidagarna, så kan vi prata om hur det verkligen är, istället för hur vi tror att det är.

Steg 2: utse en eller två representanter på kliniken som informerar, stimulerar diskussioner och delar ut material. detta är ett utmärkt kvalitetsarbete för en st-läkare med stöd av en erfaren kollega.

mer information och material kommer att delas ut på urologidagarna. hör av er till mig om ingen från kliniken har möjlighet att delta, så ordnar vi informa-tion och material på annat sätt.

anna roSSanderST-läkare

Kungsbacka Sjukhus Region HallandVice ordf. i BUS

[email protected]

Delad kunskapär dubbelkunskap!

svensk urologisk förening söker en it-intresserad kollega som med entusiasm och kreativitet vill ansvara för och driva våra hemsidor.

kontakta styrelsen i suf för mer information om detta uppdrag eller [email protected], 070-775 95 55.

WebbanSvarigSökeS!


Kalendarium20132–4 oktober urologidagarna Linköping

9 oktober kvalitetsregisterkonferensen 2013 SKL, Stockholm

14–18 oktober Sk-kurs b-43, Urologisk Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

21–23 oktober Postgraduatekurs Prostatacancer Steningeviks kursgård utanför Stockholm

31 okt – 1 nov 2nd nordic Master Class on implant Surgery Oslo universitetssjukhus, Norge

15–16 november Praktisk kurs i endourologi Universitetssjukhuset, Örebro

15–17 november eMuC 2013,´5th European Multidisciplinary Meeting on urological Cancers Marseille, Frankrike

21–22 november uroq – nätverk för kvinnliga urologer i Sverige, ( även för er som gör ST-utbildning i urologi). Krägga herrgård i närheten av Stockholm

22 november Siu uk Section Meeting “Stones, Shocks and Scopes” St Bartholomew’s Hospital , London, UK

5–6 december Medicinska riksstämman Stockholm Waterfront Congress Centre

201429 jan. – 1 feb. 16th Congress of the european Society for sexual medicin Istanbul, Turkiet

1– 4 februari european urology forum 2014, Challenge the experts Davos Schweiz

11–15 april eau, 29th Annual EAU Congress Stockholm

7–9 maj 5th Scandinavian Course on urinary Stone Disease Bergen, Norge

16–21 maj aua Orlando, USA

12–16 oktober Siu, 34th SIU Congress Glasgow, Skottland

Regionalt 201310 oktober Södra Regionmöte, Malmö


ordFörAndelars henningsohn Urologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 141 86 Huddinge 08-585 800 00 vx [email protected]

kAssörelin axénVerksamhet UrologiSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Göteborg031-342 90 [email protected]

vetenskAPLig sekreterAreOlof akreUrologiska klinikenKarolinska Universitetssjukhuset141 86 [email protected]

ordFörAndesekreterAremarie lygdmanUrologiska klinikenKarolinska Universitetssjukhuset141 86 Huddinge08-585 877 6708-585 800 00 (vx)[email protected]

vice ordFörAndeann-helen Scherman-PlogellUrologiska klinikenSödersjukhuset [email protected]

FAckLig sekreterAreBenny holmströmUrologklinikenAkademiska Sjukhuset751 85 Uppsala018-611 00 00 (vx)[email protected]

LedAMot utbiLdningsutskottetmartin OdmarkUrologiska klinikenSundsvalls [email protected]

LedAMot utbiLdningsutskottetmats BläckbergUrologiska klinikenHelsingborgs lasarett251 87 [email protected]

sPuFlennart WagrellUrologcentrum,117 94 Stockholm0708-16 57 [email protected]

LedAMot utbiLdningutskottetTeresa Olsen ekerhultVerksamhet UrologiSahlgrenska Universitetssjukhuset413 45 Gö[email protected]

rePresentAnt busYlva hugeUrologiska klinikenVrinnevisjukhuset, Norrkö[email protected]

sufs styrelse

NY TIDNING! - Urologi...utgivningsPLAn 2013 Manusstopp Utgivningsdag Nr. 4 30 oktober 11 december...

Documents

Transcript of NY TIDNING! - Urologi...utgivningsPLAn 2013 Manusstopp Utgivningsdag Nr. 4 30 oktober 11 december...