RR\1116015SV.docx PE589.295v02-00

SV Förenade i mångfalden SV

Europaparlamentet 2014-2019

Plenarhandling

A8-0014/2017

1.2.2017

BETÄNKANDE

om ansvarsfullhet vid ägande och skötsel av hästdjur

(2016/2078(ΙΝΙ))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Julie Girling

PE589.295v02-00 2/20 RR\1116015SV.docx

SV

PR_INI

INNEHÅLL

Sida

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ............................................. 3

MOTIVERING ......................................................................................................................... 14

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET ................ 20

RR\1116015SV.docx 3/20 PE589.295v02-00

SV

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ansvarsfullhet vid ägande och skötsel av hästdjur

(2016/2078(ΙΝΙ))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 39, 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens

funktionssätt (EUF-fördraget) avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och den

gemensamma fiskeripolitiken,

– med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget om den inre marknadens upprättande och

funktion,

– med beaktande av protokoll nr 2 till EUF-fördraget om tillämpning av subsidiaritets-

och proportionalitetsprinciperna,

– med beaktande av artikel 168.4 b i EUF-fördraget om sådana åtgärder på veterinär- och

växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan,

– med beaktande av artikel 13 i EUF-fördraget, enligt vilket unionen och

medlemsstaterna, vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om

jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt

rymden, fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser, samtidigt

som de ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor,

särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv.

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den

9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa

akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)1,

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om

skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om

ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/972,

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om

skydd av djur vid tidpunkten för avlivning3,

– med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av

animalieproduktionens djur4,

– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den

17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv

90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur

1 EUT L 84, 31.3.2016, s. 1. 2 EUT L 3, 5.1.2005, s. 1. 3 EUT L 303, 18.11.2009, s. 1. 4 EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.

PE589.295v02-00 4/20 RR\1116015SV.docx

SV

(förordning om pass för hästdjur)1,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8

juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel

till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om

ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG

och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om

djuravel),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den

17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden

för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

1698/20052,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den

17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr

165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/20083,

– med beaktande av EU-domstolens dom av den 23 april 2015 i mål C-424/13, Zuchtvieh-

Export GmbH mot Stadt Kempten,

– med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och

hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning nr 1337/2013 om

tillämpningsföreskrifter för förordning (EU) nr 1169/2011 vad gäller angivande av

ursprungsland eller härkomstplats för kött,

– med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet,

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europa,

världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

– med beaktande av slutsatserna i kommissionens Educawel-undersökning4,

– med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

– med beaktande av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur,

– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

(A8-0014/2017), och av följande skäl:

1 EUT L 59, 3.3.2015, s. 1. 2 EUT L 347, 20.12.2013, s. 487. 3 EUT L 347, 20.12.2013, s. 549. 4 Se http://ec.europa.eu/food/animals/docs/aw_eu-strategy_study_edu-info-activ.pdf, senast konsulterad

6.9.2016.

RR\1116015SV.docx 5/20 PE589.295v02-00

SV

A. Värdet på EU:s hästdjurssektor uppgår till över 100 miljarder euro per år1 och sektorn

uppvisade dessutom en total omsättning på 27,3 miljarder euro inom vadslagning bara

under 2013. Av detta belopp erhöll medlemsstaternas regeringar 1,1 miljarder euro2.

B. Ca 900 000 arbetstillfällen skapas enbart av hästsportindustrin. Fem till sju hästdjur

generar ett heltidsjobb, och dessa jobb, som inte kan utlokaliseras, finns på

landsbygden, där den ekonomiska situationen i dagsläget är svår.

C. Hästdjurssektorn uppfyller kriterierna för målen i den europeiska politiken för

landsbygdsutveckling, som bygger på bärkraft inom jordbruket, hållbar förvaltning av

naturresurser och främjande av social integrering på landsbygden. Hästdjur används

fortfarande i stor omfattning i jordbruket, och nya användningsområden tillkommer,

såsom produktion av åsnemjölk, liksom nya möjligheter och fördelar för att ytterligare

utveckla dessa produkter för producenter och konsumenter.

D. Hästdjurssektorn spelar en aktiv roll för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin

om att skapa hållbar utveckling på grundval dels av en miljövänligare ekonomi, dels av

tillväxt som omfattar alla. Hästdjurssektorn är viktig, eftersom den i hög grad bidrar till

den miljömässiga, ekonomiska och sociala utvecklingen i landsbygdsområden.

E. Europeiska unionen är hästsportsindustrins största marknad globalt3.

F. Uppskattningsvis 7 miljoner hästdjur inom EU utnyttjas på många olika sätt, med ett

djupt rotat förhållande till människan, från tävlingsdjur och sällskapsdjur till arbetsdjur

inom transport, turism, terapier för beteende, rehabilitering och pedagogiska ändamål,

sport, utbildning, jord- och skogsbruk, källa till mjölk och kött samt försöksdjur, och

förekommer även som vilda och halvvilda djur. Hästdjuren bidrar också till

bibehållandet av den biologiska mångfalden och hållbarheten på landsbygden och kan

under sin livstid användas för flera av dessa ändamål.

G. För ett ansvarsfullt ägande och en ansvarsfull skötsel av hästdjur krävs att villkoren för

djurs hälsa och välbefinnande ägnas tillräcklig uppmärksamhet, och djurens

välbefinnande måste därför vara centralt i all verksamhet som involverar dem.

Regelverket på EU-nivå varierar mellan medlemsstaterna, och befintlig lagstiftning

genomförs på olika sätt inom EU, vilket leder till snedvriden konkurrens och ett sämre

djurskydd.

H. Hästdjur är de djur som transporteras mest i Europa i förhållande till deras antal4, och

transporttider för djur är en viktig fråga för EU:s medborgare, som begär kortare

transporttider, eftersom hästdjur ibland transporteras i och från EU i fordon som är

olämpliga för transport av hästdjur över långa avstånd på väg, till sjöss och med flyg

innan de är framme vid sin slutliga destination.

I. Uppgifterna om förflyttningar av hästdjur för kommersiella ändamål registreras via det

integrerade veterinärdatasystemet (Traces), men dessa uppgifter offentliggörs endast en

1 Fédération Equestre Internationale (FEI), FAQs on High Health, High Performance Horse (HHP), koncept

som antogs vid OIE:s plenarmöte i maj 2014. 2 Årsrapport från International Federation of Horseracing Authorities. 3 FEI:s databas, senast konsulterad 22.9.2014. 4 Databasen Traces 2012.

PE589.295v02-00 6/20 RR\1116015SV.docx

SV

gång per år och med en eftersläpning på två år.

J. Direkt tillgängliga uppgifter skulle kunna hjälpa de behöriga myndigheterna och andra

organisationer att bättre övervaka effekter på djurens hälsa, och i detta sammanhang

undersöka tecken på bristfällig biosäkerhet.

K. Det finns inte tillräckligt med uppgifter tillgängliga för att man direkt ska kunna

kvantifiera hur många arbetshästdjur som används på små och delvis självhushållande

jordbruk, av vilka en stor andel är belägna i de nyare medlemsstaterna, samt inom

turism.

L. Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) antog riktlinjer för arbetshästdjur i maj 20161

vad gäller respekt för djurens fem grundläggande friheter, nämligen frihet från hunger,

törst och undernäring, frihet från rädsla och lidande, frihet från fysiskt och termiskt

obehag och frihet från smärta samt möjlighet att uttrycka de flesta formerna av

arttypiskt beteende.

M. Hästdjuren bidrar till värdefull sysselsättning och viktiga inkomster för lokalsamhällen

och landsbygdsområden inom jordbruk, hästdjursverksamhet och turism som inte kan

omlokaliseras, men djurskyddet äventyras i vissa fall och turister är alltför ofta själva

otillräckligt informerade för att upptäcka och åtgärda djurskyddsproblem2.

N. Djurskyddsmärkning som industrin själv har tagit initiativ till kan bidra till att

säkerställa att verksamheterna genomförs ordentligt och att allmänheten ges nödvändig

information.

O. Obegränsad, omdömeslös och ansvarslös uppfödning av hästdjur kan leda till djur som

förlorat sitt ekonomiska värde och som ofta har allvarliga problem när det gäller hälsa

och välbefinnande, i synnerhet under ekonomisk lågkonjunktur. Parlamentet och rådet

antog nyligen lagstiftning för harmonisering av bestämmelserna om avelstekniska och

genealogiska villkor för avel av renrasiga avelsdjur, däribland hästdjur, som syftar till

att stärka konkurrenskraften och organisationen inom den europeiska avelsbranschen

samt förbättra kvaliteten på tillgänglig information om avel och identifiering av

renrasiga avelsdjur, särskilt hästdjur.

P. Sedan 2008 har antalet övergivna hästdjur ökat i de västra medlemsstaterna, i synnerhet

när de har blivit en dyr lyx och utgör en stor ekonomisk börda snarare än en

inkomstkälla. Kommissionen och medlemsstaterna har inte vidtagit adekvata och

tillfredsställande åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Q. De flesta av dessa fall kan tillskrivas privata ägare och är inte representativa för den

största delen av den professionella hästsektorn i Europa.

R. Hästdjur är sociala djur med kognitiv förmåga och starka sociala kopplingar, och de

används inom många pedagogiska aktiviteter och utbildningsprogram, såväl som i

terapi- och rehabiliteringsprogram, inbegripet för diagnoser inom autismspektrumet och

för cerebral pares, cerebrovaskulära incidenter, inlärnings- eller språkhandikapp och

1 World Organisation for Animal Health – Terrestrial Animal Health Code (2016), kapitel 7.12. 2 Santorini Donkey and Mule Taxis – en oberoende djurskyddsrapport för Donkey Sanctuary, 2013.

RR\1116015SV.docx 7/20 PE589.295v02-00

SV

inlärnings- eller språksvårigheter, rehabilitering av gärningsmän, psykoterapi,

posttraumatiska stressyndrom och avvänjningsprogram.

S. Ägare ställs inför svåra beslut när de inte längre kan ta hand om sina hästdjur på ett bra

sätt, delvis till följd av höga veterinärkostnader, och i vissa medlemsstater är avlivning

alltför ofta den första utvägen, och en dyr sådan, för ägare som inte längre kan betala

veterinärkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose djurets behov vad gäller hälsa

och välbefinnande. I andra medlemsstater kan hästdjur avlivas endast om det finns ett

tydligt och omedelbart veterinärmedicinskt behov, oberoende av det berörda djurets

långsiktiga hälsa och välbefinnande.

T. Hästar anses inte vara livsmedelsproducerande djur i många tredjeländer, och hästkött

importeras rutinmässigt från dessa länder för försäljning och utsläppande på EU-

marknaden. Denna situation ger upphov till frågor om hästdjurs hälsa och välbefinnande

och snedvrider konkurrensen, eftersom EU för närvarande inte tillåter att kött från

europeiska hästar som ursprungligen inte var avsedda för köttproduktion förs in i

livsmedelskedjan, medan mer flexibilitet ges för kött som importeras från tredjeland.

1. Europaparlamentet inser att hästdjurens ekonomiska, miljömässiga och sociala bidrag

inom hela EU är avsevärt, inklusive grundläggande kulturella och pedagogiska värden

som har en direkt koppling, t.ex. respekt för djur och natur.

2. Europaparlamentet påpekar att hästdjur i allt större omfattning används i utbildnings-,

sport-, terapi- och fritidsändamål inom jordbruksföretag där jordbrukarna försöker

diversifiera sin verksamhet och bredda sin inkomstbas, och betonar att närvaron av

hästdjur gör det lättare att uppnå ett multifunktionellt jordbruksföretag, vilket gynnar

sysselsättningen i landsbygdsområden och bidrar till utvecklingen av förbindelser

mellan städerna och landsbygden samt av lokal hållbarhet och sammanhållning.

3. Europaparlamentet anser att hästdjurssektorn och dess fördelar för

landsbygdsekonomin, som ger ett betydande bidrag till EU:s allmänna och strategiska

mål, bör ges ett större erkännande på EU-nivå, och att den bör integreras bättre i de

olika delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet direktstöd inom den

första pelaren och inom den andra pelaren.

4. Europaparlamentet konstaterar att hästdjurens goda hälsa och välbefinnande främjar

jordbrukens och andra företags resultat och gynnar landsbygdens ekonomi i stort, och

tillgodoser samtidigt EU-medborgarnas växande krav på högre standarder för djurs

hälsa och välbefinnande.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att hästdjur i egenskap av

arbetsdjur är ett viktigt verktyg i jordbruksverksamheter i Europas landsbygdsområden,

särskilt i bergsområden och svårtillgängliga områden.

6. Europaparlamentet betonar att hästdjursägare bör ha minimikunskaper om skötsel av

hästdjur, och att ägarskapet är förknippat med ett personligt ansvar för standarder för

hälsa och välbefinnande för de djur som man har hand om.

7. Europaparlamentet betonar att kunskapsutbyte mellan hästdjursägare, men också mellan

medlemsstater, bör vara ett viktigt verktyg för att bemöta dessa behovs, och noterar att

PE589.295v02-00 8/20 RR\1116015SV.docx

SV

yrkesverksamma inom hästdjurssektorn har förbättrat sina arbetsmetoder för att

förbättra hälsa och välbefinnande för hästdjuren, samtidigt som vetenskapen har gått

framåt, lagstiftningen har utvecklats och nya utbildningsmetoder har framkommit.

8. Europaparlamentet noterar att de flesta hästägare och personer som hanterar hästar

uppför sig ansvarsfullt. Parlamentet framhåller att ett större främjande av djurens

välbefinnande har störst chans att lyckas om det sker inom ramen för ekonomiskt

hållbara produktionssystem.

9. Europaparlamentet noterar att yrkesutövarna behöver fortsätta att vara ekonomiskt

livskraftiga, samtidigt som de effektivt bemöter nya utmaningar såsom begränsade

naturresurser, effekterna av klimatförändringarna och uppkomsten och spridningen av

nya sjukdomar.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en miljö där

jordbruksföretagen är ekonomiskt lönsamma.

11. Europaparlamentet understryker att de planerade referenscentrumen för djurskydd, i

enlighet med vad som fastställs i OIE:s 10 principer, är mycket viktiga för att säkra en

förbättrad efterlevnad och ett konsekvent genomförande av lagstiftningen, vid sidan av

spridning av information om bästa praxis när det gäller djurskyddet.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa en Eurostat-undersökning för

att analysera de ekonomiska, miljömässiga och sociala följderna av alla aspekter av

hästdjurssektorn, samt att regelbundet tillhandahålla statistiska uppgifter om användning

av tjänster, transport och slakt av hästdjur.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma europeiska riktlinjer för god

praxis i hästdjurssektorn för olika användare och specialister. Dessa riktlinjer bör

utarbetas i samråd med intressenter och organisationer i hästdjurssektorn, och baseras

på befintliga vägledningar, genom att bland annat inriktas på artspecifikt välbefinnande

och beteendemässig vård, såväl som skötsel i livets slutskede.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s riktlinjer tillämpas

lika överallt och att frigöra resurser för översättning av dem.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till och samla in utbyte av

god praxis och utbildningsprogram från olika medlemsstater i fråga om djurs

välbefinnande och att stödja produktion och spridning av denna information om hur

man bäst kan tillgodose hästdjurens behov, oavsett deras roll, på basis av de ”fem

friheterna” och så att djurets hela livscykel inbegrips.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av sina europeiska

riktlinjer för god praxis i hästdjurssektorn, beakta hästdjurens multifunktionella roll

genom att inbegripa vägledning om ansvarsfull avel, djurs hälsa och välbefinnande och

fördelarna med sterilisering av hästdjur, arbete inom turism, jordbruk och skogsbruk,

artanpassade transporter och artanpassad slakt och skydd mot bedräglig verksamhet,

t.ex. doping, och rekommenderar att sådan vägledning sprids, i samarbete med EU-

erkända representativa jordbruksorganisationer, till uppfödare, hästdjursföreningar,

jordbruk, stall, djurskyddshem, transportörer och slakterier, och att den görs tillgänglig i

olika format och språk.

RR\1116015SV.docx 9/20 PE589.295v02-00

SV

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja det arbete

som European Horse Network och European State Stud Association utför, eftersom de

spelar en viktig roll i utvecklingen av den europeiska hästsektorn genom att fungera

som en plattform för utbyte av bästa praxis och genom att bevara traditioner, kunskaper,

gamla hästraser och effekten av sektorn.

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utöka sina resurser för

utbildning om djurskydd på gårdarna, både för specialister som är i direktkontakt med

hästdjur, såsom veterinärer, djuruppfödare och hästägare, och för en bredare publik, i

syfte att omfatta hälsa och välbefinnande för och avel av hästdjur, samtidigt som vikten

av utbildning och information betonas, via systemet för jordbruksrådgivning.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också använda

system för kunskapsöverföring för utbyte av god praxis och företagsmodeller, att öka

medvetenheten om olika frågor och att främja innovation och nya idéer. Parlamentet

noterar att vissa medlemsstater redan har infört system för kunskapsöverföring i

hästdjurssektorn.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya sitt åtagande att utarbeta en

europeisk stadga för hållbar och ansvarsfull turism, som bidrar till spridning av tydlig

information för att hjälpa turister och intressenter att göra goda val grundade på ett

fullgott djurskydd när de beslutar huruvida de ska anlita tjänster som utförs med

hästdjur. Parlamentet betonar att denna stadga bör utgå ifrån redan befintliga

kvalitetsstadgor som har inrättats av erkända representativa jordbruksorganisationer,

och noterar att vissa medlemsstater har strikta riktlinjer för arbetsförhållanden och

arbetstid, medan det i andra medlemsstater saknas ett sådant skydd.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning till medlemsstaterna

om djurvänliga turismmodeller i fråga om arbetande hästdjur.

22. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införa frivilliga

arbetsriktlinjer, inklusive daglig arbetstid och viloperioder för att skydda arbetshästdjur

från överansträngning och ekonomiskt utnyttjande.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra uppgifter från Traces

betydligt snabbare än vad som för närvarande är fallet.

24. Europaparlamentet betonar att befintlig EU-lagstiftning om skydd av djur under

transport och därmed sammanhängande förfaranden är avsedd att förebygga skador och

lidande hos djuren, och att säkerställa att djuren transporteras under lämpliga

förhållanden och tidsperioder, och är oroat över de allvarliga problemen med

myndigheternas verkställande av EU-lagstiftningen om djurs välbefinnande vid

transporter i många medlemsstater.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en korrekt tillämpning och ett

effektivt och enhetligt genomförande av befintlig EU-lagstiftning om djurtransporter

och rättsligt bindande rapportering i alla medlemsstater.

26. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som exporterar hästdjur att finna

lösningar för att främja slakt inom sina egna territorier i syfte att, när detta är möjligt,

PE589.295v02-00 10/20 RR\1116015SV.docx

SV

undvika transport av levande hästar, och uppmanar kommissionen att inrätta en

mekanism för effektiv kontroll av efterlevnaden av lagar och andra författningar i såväl

den framtida som den gällande rättsliga ramen.

27. Parlamentet begär att kommissionen ska föreslå en lägre maximal längd för alla

transporter av hästar som förs till slakt, på basis av resultaten från Europeiska

livsmedelsbyråns undersökningar och av riktlinjerna för transport av hästdjur,

utarbetade av yrkesverksamma inom sektorn, med beaktande av hästdjursindustrins

särdrag i olika länder.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta riktlinjer,

underlätta och utöka vetenskaplig forskning och genomföra befintlig forskning om

hästdjurs välbefinnande i samband med slakt i syfte att utarbeta humana metoder för

slakt som är mer anpassade till hästdjur, samt att sprida dessa vägledningsdokument till

behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo och på

ett korrekt sätt förbinda sig att på sina territorier inspektera och genomföra regelbundna

granskningar av slakterier som har tillstånd att ta emot hästdjur, för att säkerställa att de

har möjlighet att tillgodose hästdjurens särskilda behov vad gäller hälsa och

välbefinnande, särskilt i fråga om anläggningar och kompetent personal.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att ta fram erkända

djurskyddsindikatorer, som bör användas för att bedöma hästdjurens hälsa och

välbefinnande, identifiera befintliga problem och bidra till att åstadkomma förbättringar,

samt säkerställa det praktiska genomförandet och fördelarna för sektorn, och anser att

det är viktigt att inkludera intressenter som har genomfört liknande verktyg i hela EU,

samt att föra ett nära samarbete med företrädare för sådana yrkesorganisationer inom

hästdjurssektorn som håller på att ta fram djurskyddsindikatorer.

31. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att

uppmuntra hästägare att bilda föreningar.

32. Europaparlamentet betonar vikten av att hästdjur behandlas humant och mår bra, och

principen att grym och kränkande behandling från ägare, tränare, skötare och andra

personer inte kan tolereras någonstans under några omständigheter.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa striktare lagstiftning för

vanvård och övergivande av djur, inklusive extra åtgärder för att förhindra att hästdjur

överges, och att fullständigt och noggrant undersöka rapporter om inhumana metoder

och djurskyddsbrott mot hästdjur.

34. Europaparlamentet noterar att det finns skillnader mellan hästdjursarter, och att sådana

skillnader innebär olika behov i fråga om hälsa och välbefinnande, inklusive behoven

vid livets slutskede och i samband med slakt.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en studie och dokumentera dessa

skillnader, och att utfärda artspecifika riktlinjer för att säkerställa att standarderna för

djurens hälsa och välbefinnande upprätthålls.

RR\1116015SV.docx 11/20 PE589.295v02-00

SV

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning

om och utveckling av artanpassade uppfödningssystem i hästdjurssektorn där hänsyn tas

till hästdjurens naturliga beteende som flockdjur med en benägenhet att fly.

37 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ett pilotprojekt för att

undersöka utnyttjandet av nya och befintliga finansieringsprogram för att belöna goda

resultat på djurskyddsområdet för arbetshästdjur, inklusive på små och delvis

självhushållande jordbruk.

38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2015/262 (förordning om pass för hästdjur) genomförs

på ett fullständigt och korrekt sätt.

39. Europaparlamentet konstaterar att priset på veterinärmedicinska läkemedel, kostnaden

för destruktion av slaktdjurskroppar och kostnaden för avlivning, när sådant tillåts, i sig

kan utgöra ett hinder för att avsluta ett djurs liv, vilket orsakar ett förlängt lidande.

40. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka rapporter om inhumana

metoder vid avlivning och djurskyddsbrott såsom olämplig användning av läkemedel,

och att rapportera brott till kommissionen.

41. Europaparlamentet känner till ökningen i åsne- och hästmjölkproduktion, och uppmanar

kommissionen att utfärda riktlinjer för produktion av häst- och åsnemjölk.

42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med yrkesmässiga,

representativa och erkända jordbruksorganisationer åta sig att öka antalet inspektioner

på anläggningar som producerar åsne- och hästmjölk.

43. Europaparlamentet uttrycker oro över importen och användningen av

veterinärmedicinska produkter som innehåller ”Pregnant Mare Serum Gonadotropin”

(PMSG).

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel:

revision och analys att genom revisioner kontrollera att de företag som är certifierade

för produktion av PMSG-hormonet efterlever gällande djurskyddsbestämmelser vid

produktionen och att utreda och utarbeta en rapport om välbefinnandet och

behandlingen av ston som används för insamling av hormoner för användning i

läkemedelsindustrin.

45. Europaparlamentet understryker att det ännu inte finns något rättvist skattesystem som

är anpassat till medlemsstaternas olika behov, och som gör det möjligt för professionella

hästuppfödare att generera den inkomst som krävs för att hålla igång den ekonomiska

verksamheten på de europeiska hästgårdarna.

46. Europaparlamentet konstaterar att ett rättvisare skattesystem för hästdjurssektorn skulle

ge sektorn samma villkor för alla, öka insynen i hästdjursrelaterad verksamhet och

därigenom bekämpa bedrägerier och ta itu med problem med grå ekonomi och göra det

möjligt för yrkesmässiga hästuppfödare att genera den inkomst som behövs för att hålla

igång en ekonomisk verksamhet.

PE589.295v02-00 12/20 RR\1116015SV.docx

SV

47. Europaparlamentet anser att man måste reda ut de rättsliga bestämmelserna om vilken

moms som ska tillämpas inom hästdjurssektorn i samband med nästa översyn av

momsdirektivet för att främja en utveckling av hästsektorn som gynnar tillväxten och

sysselsättningen.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera för att erbjuda medlemsstaterna

större flexibilitet vad gäller införande av lägre momssatser för all verksamhet i sektorn,

och anser att ett sådant klargörande bör resultera i inrättandet av en enhetlig, säker och

anpassad ram för lägre momssatser som ger medlemsstaterna tillräckligt

handlingsutrymme att införa sin egen skattepolitik.

49. Europaparlamentet understryker att de sanitära kraven på hästkött är olika för kött som

produceras i Europa och kött som importeras från tredjeländer.

50. Europaparlamentet påminner om att man bör se till att hästkött kan spåras, och betonar

att det är önskvärt att ha likvärdiga hälso- och livsmedelssäkerhetskrav och

överensstämmelse av importer för de europeiska konsumenterna oavsett hästköttets

ursprung.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att återupprätta

jämvikten mellan nivån på de krav som ställs inom EU och nivån för kontroller vid

gränserna, och samtidigt värna konsumenters hälsa.

52. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att göra angivande av ursprungsland

för alla beredda hästköttsprodukter obligatoriskt.

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet granskningar av slakterier

utanför EU som är godkända för export av hästkött till EU, och att villkorligt stoppa

importen av hästkött från tredjeländer som inte uppfyller EU:s spårbarhets- och

livsmedelssäkerhetskrav.

54. Europaparlamentet betonar att man måste bryta det tabu som omgärdar frågan om livets

slutskede för hästdjur. Parlamentet anser inte att förbättrade villkor i livets slutskede för

hästar utesluter dem ur livsmedelskedjan.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt

skötseln av hästdjur i livets slutskede, inklusive fastställandet av gränsvärden för högsta

tillåtna restvärden av vanligen använda veterinärmedicinska läkemedel, såsom

Fenylbutazon, för att säkerställa säkerhet i livsmedelskedjan.

56. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett återinförande i

livsmedelskedjan genom ett system med karenstider som är baserat på vetenskaplig

forskning och som gör det möjligt att återinföra ett djur i livsmedelskedjan efter det att

den sista dosen läkemedel har getts, samtidigt som man skyddar konsumenternas hälsa.

57. Europaparlamentet konstaterar att hästdjur som inte är avsedda att slaktas för

livsmedelsproduktion (hästdjur registrerade som ”ej för livsmedelsproduktion”) i vissa

medlemsstater inte omfattas av krav på registrering av läkemedelsintag, och man kan

föreställa sig att dessa djur kommer in i slaktkedjan på olaglig väg, vilket innebär

allvarliga risker för folkhälsan. Kommissionen uppmanas därför att täppa till denna

RR\1116015SV.docx 13/20 PE589.295v02-00

SV

lucka i regelverket.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med federationen för

europeiska sammanslutningar av hästdjursveterinärer (FEEVA) överväga en

harmonisering av tillgång till behandling och läkemedel i hela EU.

59. Europaparlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till att man kan

undvika snedvridning av konkurrensen, underlätta mer omfattande behandling av

hästdjurssjukdomar och mer effektivt lindra djurens lidande.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis för att

möjliggöra rimlig användning av läkemedel för hästdjur.

61. Europaparlamentet noterar att även om terapi och veterinärmedicinska läkemedel ibland

är nödvändiga och lämpliga så behövs större insatser för att ta itu med de låga

investeringsnivåerna och bristen på tillgängliga läkemedel, inklusive vacciner, för

behandling av hästdjur.

62. Europaparlamentet påminner dessutom om behovet av ökad forskning och innovation

vad gäller läkemedelsanvändning för hästdjur, eftersom det råder allvarlig brist på

läkemedel anpassade för hästdjurs ämnesomsättning.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera ytterligare forskning om

vilka eventuella effekter olika läkemedel har på hästdjur.

64. Europaparlamentet noterar att några av de hästdjursraser som avlas i medlemsstaterna är

lokala raser som är en del av vissa befolkningsgruppers livsstil och kultur, och att vissa

medlemsstater i sina landsbygdsutvecklingsprogram har inkluderat åtgärder för att

skydda och ytterligare sprida dessa raser.

65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera sig för program för

ekonomiskt stöd för bevarande och skydd av inhemska raser i EU som lever vilt eller

som riskerar att utrotas.

66. Europaparlamentet är medvetet om det stora ekologiska värde och naturvärde som

bestånd av vilda hästdjur har, i och med att de bidrar till renhållning och gödsling av de

områden som de lever i, samt det turistrelaterade värdet av bestånd av vilda hästar, och

efterlyser mer forskning om de problem som dessa bestånd har.

67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och

kommissionen.

PE589.295v02-00 14/20 RR\1116015SV.docx

SV

MOTIVERING

Hästdjurssektorns omfattning i Europeiska unionen

Hästdjuren spelar en unik roll i den Europeiska historien och samhällsutvecklingen. De är

mycket mångsidiga djur som inte endast producerar mjölk och kött, utan även används inom

hästsporten, som sällskapsdjur, arbetsdjur inom transport, turism, jord- och skogsbruk, som

terapidjur och försöksdjur, och förekommer även som vilda och halvvilda djur.

Figur 1. Hästdjurspopulationer per capita

Enligt Internationella ridsportförbundet (FEI – Fédération Equestre Internationale) uppgår

värdet på hästsektorn till 100 miljarder euro per år. EU har uppskattat ett antal på 7 miljoner

hästdjur. Dessa använder minst 2,6 miljoner hektar mark1 och minst 900 0002 arbetstillfällen

är helt beroende av hästsportssektorn inom EU.

Det är uppenbart att denna sektor har en stor inverkan på de lokala ekonomierna, i synnerhet i

landsbygdsområden. En rapport om den franska hästdjurssektorn har också visat att den

sysselsätter ett stort antal deltidsarbetande kvinnor3.

I vissa medlemsstater spelar denna sektor en roll inom den lokala ekonomin som är svårare att

kvantifiera, dvs. rollen som arbetsdjur på små och delvis självhushållande jordbruk samt inom

turismen. Det saknas uppgifter för en korrekt kvantifiering av antalet djur som används på

delvis självhushållande jordbruk. Det finns emellertid mellan 600 000 och 800 000

1 Se http://faostat3.fao.org/browse/Q/QA/E, senast konsulterad 11.2.2015

2 Föredragning av Ali Küçük, generalsekreterare för European Equestrian Federation, vid förbundets årsmöte

den 21 oktober 2014. 3 Advances in Animal Biosciences, oktober 2013. The French Horse Industry: Scenarios 20130, Cambridge

University Press (2013), s. 55

RR\1116015SV.docx 15/20 PE589.295v02-00

SV

rapporterade hästdjur i Rumänien, av vilka ca 80 % används för arbetsverksamhet, såsom

transport av varor och personer, och inom jord- och skogsbruket1.

Marknaden för den hästrelaterade sport- och fritidsverksamheten i Europa är den största i

världen. 21 % av alla fullblod i världen föds upp i någon av de 28 medlemsstaterna. 93 % av

alla hopptävlingar i världen 2013 ägde rum inom unionen, vid sidan av

21 000 galopptävlingar och över 43 000 travtävlingar. Största delen av FEI-evenemangen

(såsom hoppning, dressyr, fälttävlan och paradressyr) anordnades inom EU under 2014.

Hästdjurssektorn erbjuder även möjligheter för entreprenörer i hela Europa, och särskilt för

entreprenörer i landsbygdsområden. Produktion av åsnemjölk sker traditionellt i vissa delar av

Italien och det finns även anläggningar i Belgien, Nederländerna, Frankrike, Cypern och

Rumänien. Åsnemjölk anses faktiskt vara nyttigt på många lika sätt, och denna mjölk anses

vara den bästa modersmjölksersättningen2 för spädbarn och sjuka barn. Priset på åsnemjölk

varierar, men den säljs vanligtvis i detaljhandeln för ett pris på mellan 8 och 15 euro per liter.

Hästdjur används även i stor utsträckning inom terapi och rehabilitering, och erbjuder på detta

sätt ytterligare ekonomiska möjligheter och sociala fördelar. Hästterapi utnyttjas av

föreningarna Riding for the Disabled Association och The Donkey Sanctuary i Storbritannien

för att hjälpa människor med många olika typer av handikapp, inbegripet sjukdomar inom

autismspektrumet, cerebral pares, stroke och språkinlärningshandikapp3. Inom hela Europa

har 21 medlemsstater en eller två organisationer eller enskilda personer som är medlemmar av

hästterapiförbundet Federation of Horses in Education and Therapy International AISBL

(HETI)4.

Hästarna inom EU utgör även en källa till kött, och i mindre utsträckning en källa till

hästläder. Antalet djur som slaktas är svårt att uppskatta eftersom det varierar från år till år.

Många medlemsstater uppvisade en ökning av slakten 2011–2012, med siffror som åter sjönk

under 2013.

Djurskyddsproblem och deras orsaker med negativa följder för hästdjurssektorn

Den forskning som utförts av World Horse Welfare and Eurogroup for Animals och som

presenteras i rapporten Removing the Blinkers: The Health and Welfare of European Equidae

in 2015, visar att djurskyddsproblemen för Europas 7 miljoner hästdjur, trots sektorns

omfattning, är anmärkningsvärt likartade.

Behandlingen av arbetsdjur är särskilt problematisk i ett antal medlemsstater, i synnerhet där

det finns stora populationer och där de används på delvis självhushållande jordbruk. Eftersom

många av dessa djur kan leva på lättillgängligt foder, såsom gräs och hö, kan de uppfattas som

1 Popescu, S. Duigan, E-A. 2012. The relationship between behavioural and other welfare indicators of working

horses. Journal of Equine Veterinary Science 33, s. 1. 2

http://www.foodsmatter.com/allergy_intollerance/goat_sheep_milks/research/mares_milk.htm

l senast konsulterad 20.8.2014 3 http://www.rda.org.uk/assets/understanding-hippotherapy7.pdf senast konsulterad 2.9.2014

4 http://www.frdi.net/membership_list.html senast konsulterad 2.9.2014

PE589.295v02-00 16/20 RR\1116015SV.docx

SV

djur som kräver mycket lite specialiserad tillsyn. Djurskyddsproblem orsakade av

oprofessionella amatörhovslagare eller olämpliga seldon ger dock inte endast upphov till

problem och lidande för det enskilda djuret, utan äventyrar även djurets förmåga att arbeta

effektivt och dess livslängd, vilket sålunda även inverkar negativt på jordbruksanläggningen

eller affärsverksamheten.

Många av dessa problem förekommer även när hästdjur utnyttjas inom turismen. I vissa

situationer sätts djurets hälsa och välbefinnande allvarligt på spel i deras arbete, något som

följaktligen påverkar företagets möjligheter att fungera effektivt. Även om dessa djur ofta

arbetar i offentligheten kan de fortsätta att lida av djurskyddsproblem om turisterna inte

lyckas upptäcka potentiella djurskyddsproblem.

Diagram 2: Vanliga djurskyddsproblem enligt rapporter från icke-statliga organisationer i rapporten Removing

the Blinkers: The Health & Welfare of Equidae in 2015

Inom hästsportssektorn innehar de europeiska uppfödarna en ledande ställning. Europeiska

stamböcker är högst rangordnade i den klassificering för fälttävlan, hoppning och dressyr som

görs av World Breeding Federation for Sports Horses (WBFSH). En obegränsad uppfödning

kan dock leda till allvarliga djurskyddsproblem. Djuren kan snabbt falla offer för ekonomiska

missöden. En stor efterfrågan på hästdjur under goda ekonomiska tider kan leda till en

omdömeslös uppfödning av djur av mindre god kvalitet. Under lågkonjunktur förlorar dessa

djur mycket av sitt värde och kan ekonomiskt sett bli totalt värdelösa. Det är ingen

överraskning att många medlemsstater, särskilt i västra delen av unionen, under de senaste

åren har upplevt en dramatisk ökning av antalet hästdjur som överges1.

1RSCPA, World Horse Welfare, Redwings, the British Horse Society, Blue Cross & Horse World: Left on the

verge: in the grip of an equine crisis in England and Wales, 2013

RR\1116015SV.docx 17/20 PE589.295v02-00

SV

Kostnaderna för att hålla hästdjur varierar mycket mellan olika medlemsstater och regioner

och beroende på syftet med djuret och djurhållningsmetod. Eftersom möjligheterna att hitta

ett nytt hem för djuret är få och marknaden för försäljning av hästdjur är begränsad väljer

vissa ägare att sända sina djur till slakt eller annan avlivning om detta är ekonomiskt

överkomligt och rättsligt möjligt. Tyvärr är det uppenbart att personer som ansvarar för ett

hästdjur inte alltid är medvetna om de involverade kostnaderna och den tid som krävs för att

ta hand om ett sådant djur, i synnerhet med tanke på att priserna under tider med överutbud

har sjunkit så lågt som till 5 euro per djur1.

Med hänsyn till hästdjurens mångfacetterade roll är det ingen överraskning att de är de mest

transporterade djuren inom EU, i proportion till den totala populationen2. Dessa förflyttningar

registreras via det integrerade veterinärdatasystemet (Traces), men dessa uppgifter

offentliggörs för närvarande en gång per år och med en eftersläpning på två år. Denna

eftersläpning hindrar de behöriga myndigheterna och andra organisationer från att se hur

djurförflyttningarna påverkas av externa faktorer och för sin del påverkar andra områden.

Förflyttningar av djur till slakterier kan vara kopplade till en ökning av förekomsten av

anmälningspliktiga sjukdomar3 inom populationen av hästdjur som inte är avsedda för slakt –

och kanske därför antyder att standarderna för biosäkerhet är bristfälliga.

Hästdjur avsedda för slakt förflyttas även ofta mellan medlemsstater, och exporteras även till

tredjeländer (särskilt Ryssland) under förhållanden som ofta äventyrar deras hälsa och

välbefinnande4. De är speciellt utsatta eftersom det finns få incitament för transportörer att

garantera dessa djurs hälsa och välbefinnande under transiteringen.

När hästdjur endast används för rena jordbruksändamål är det viktigt att djurets hälsa och

välbefinnande prioriteras. Konsumenterna måste skyddas och de bör veta att produkter från

hästdjur, såsom åsnemjölk, är säkra. Djurskyddet på gårdar där åsnemjölk produceras varierar

verkligen kraftigt5. På vissa gårdar mjölkar man fortfarande manuellt, medan andra använder

sig av mjölkningsmaskiner. Dessutom är övervakningsnivån inte på något sätt jämförbar med

den som gäller för mjölkkoanläggningar, även om detta kan bero på att det förekommer färre

humana patogener i åsnemjölk6. Dessutom är de rättsliga standarderna för mjölk från hästdjur

otydliga, och inspektionerna och övervakningen inkonsekventa inom EU.

Rekommendationer för att frigöra hästdjurssektorns ekonomiska potential och för att

främja djurens goda hälsa och välbefinnande

Samtidigt som hästdjurssektorns totala storlek och omfattning inte är helt klar, är det

uppenbart att sektorn har en oproportionerligt stor inverkan på ekonomin med hänsyn till det

1 DSPCA: ‘Ireland’s Horse Crisis’, http://www.dspca.ie/equinecrisis

2 Uppgifter från Traces

3 The Donkey Sanctuary & University College Dublin: Donkey Welfare in Ireland in 2015 (kapitel 5, s. 55–71)

4 World Horse Welfare, 2008, Dossier of Evidence: Recommendations for amendments to EU Council

Regulation (EC) No 1/2005 och World Horse Welfare Dossier of Evidence, andra upplagan, del 1: Journey

Times 5 The Donkey Sanctuary, personligt meddelande

6 Keith Meldrum CB BVM&S MRCVS DVSM Hon. FRSPH, personligt meddelande

PE589.295v02-00 18/20 RR\1116015SV.docx

SV

relativt låga antal djur som det handlar om. Det är emellertid klart att riktlinjer och utbyte av

bästa praxis skulle kunna driva på en ändring nedifrån och upp och på många sätt hjälpa till

att åtgärda problem som härrör från ren okunskap.

Ett antal organisationer har exempelvis åtagit sig att utarbeta riktlinjer för god praxis när det

gäller transport av hästdjur. Praktiska riktlinjer för tillgång till vatten för hästdjur som

transporteras på väg offentliggjordes 2014, och nya riktlinjer har nyligen tagits fram avseende

frågan om huruvida hästdjuren är i skick att transporteras. Kommissionen bör aktivt stödja

utarbetandet av sådana riktlinjer för god praxis, inte endast för att sörja för god efterlevnad

och ett konsekvent genomförande, utan i första hand för att säkra att man tar väl hand om

dessa djur under långa och korta transporter.

Många icke-statliga organisationer har även utarbetat riktlinjer för hur hästdjurens

grundläggande behov från födseln till livets slutskede ska tillgodoses. Som ett exempel kan

nämnas att World Horse Welfare utfärdade riktlinjerna Five ways to ensure a happy, healthy

horse för fyra år sedan. Sådana riktlinjer, som är anpassade till alla hästdjurs behov, översatta

och tillgängliga i flera olika format och som främjas av kommissionen skulle i stor

utsträckning kunna bidra till att förbättra kunskaperna hos ägarna och även dem som hanterar

djuren, och skulle inte endast trygga de enskilda djurens hälsa och välbefinnande, utan även

deras långsiktiga ekonomiska värde och prestationer.

Den förra kommissionen började utarbeta en Europeisk stadga för hållbar och ansvarsfull

turism, som enligt planerna skulle innehålla information för att hjälpa turister att göra goda

val grundade på ett fullgott djurskydd när de beslutar huruvida de ska anlita tjänster som

utförs med hästdjur. Föredraganden uppmanar kommissionen att förnya sitt åtagande vad

gäller idén med stadgan, och att ge turisterna valmöjligheter som inte endast innebär att man

belönar de företag som sköter sina djur korrekt, utan även informerar konsumenten och bidrar

till ett gott samvete i processen.

Kraven på hur man ska behandla hästdjur skiljer sig rätt så mycket från kraven för andra arter,

och ingenstans blir detta så uppenbart som vid tidpunkten för slakt. Kommissionen bör

utforska möjligheten att sprida riktlinjer till de slakterier som har tillstånd att slakta hästdjur.

Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor och de behöriga myndigheterna bör för sin del

även öka antalet inspektioner på anläggningarna.

Åtgärder för att mäta efterlevnaden med korrekta standarder hjälper faktiskt också till att driva

på förbättringar. Kommissionen bör förbinda sig att inrätta nya referenscentrum för djurskydd

och införa erkända djurskyddsindikatorer för hästdjur. Dessa indikatorer bör användas för att

uppmuntra och belöna jordbruk, när detta är möjligt, och kommissionen bör åta sig att

undersöka sådana möjligheter via ett nytt pilotprojekt.

Slutligen bör medlemsstaterna förbinda sig att öka antalet inspektioner på anläggningar för

produktion av åsnemjölk – särskilt som alternativ till en branschorganisation för

åsneuppfödare – eftersom många saknar standarder för kvalitetskontroll. Kommissionen bör

även spela en roll i detta sammanhang när det gäller att sprida riktlinjer för produktion av

åsnemjölk från expertinstitut och icke-statliga organisationer.

Samtidigt som ett ansvarsfullt ägande och en ansvarsfull skötsel alltid bör förutsättas som ett

minimikrav visar många av de djurskyddsproblem som är förknippade med de europeiska

RR\1116015SV.docx 19/20 PE589.295v02-00

SV

hästdjuren att djurskyddet ofta åsidosätts. De föreslagna initiativen skulle emellertid bidra till

ökad medvetenhet, information och fler incitament, och till att frigöra hästdjurssektorns

ekonomiska potential inom EU, samtidigt som man åstadkommer ett bättre skydd av hälsa

och välbefinnande för dessa unika djur som samhället värderar så högt.

PE589.295v02-00 20/20 RR\1116015SV.docx

SV

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande 25.1.2017

Slutomröstning: resultat +:

–:

0:

43

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu,

Richard Ashworth, Daniel Buda, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel

Dantin, Jean-Paul Denanot, Albert Deß, Diane Dodds, Jørn Dohrmann,

Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Martin

Häusling, Anja Hazekamp, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter

Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger,

Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Giulia Moi, Ulrike Müller, James

Nicholson, Maria Noichl, Laurenţiu Rebega, Jens Rohde, Bronis Ropė,

Czesław Adam Siekierski, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter Franc Bogovič, Stefan Eck, Julie Girling, Karin Kadenbach, Norbert

Lins, Florent Marcellesi, John Procter, Vladimir Urutchev

Slutomröstning: närvarande suppleanter

(art. 200.2)

Pilar Ayuso, Damiano Zoffoli