SOLAumlR TRAGEDI

Herakleitos Fragm 94

rdquoἭλιος γὰρ οὐχ ὑπερβήσεται microέτρα εἰ δὲ microή Ἐρινύες

microιν Δίκης ἐπίκουροι ἐξευρήσουσινrdquo

Soumldertoumlrns houmlgskola Institutionen foumlr filosofi

D-uppsats i filosofi 15 hp Varingrterminen 2009

Av Anders Lindstroumlm Handledare Hans Ruin

2

Abstract What are the basic thoughts formulated in the Heraclitean fragments A cosmology a philosophy of nature the

idea that all can be reduced to a single substance There is always a risk that Heraclitus is fitted into a thought

pattern he doesnrsquot belong to if we ndash from our present horizon ndash focus on continuity in an attempt to frame his

thinking as part of an overall progress running from the so-called pre-Socratics to Aristotle in the history of

philosophy If we picture the dawn of Western civilization as an early development of scientific thinking built

on a gradual and continuous growth of knowledge we will easily go astray as we try to discover the Greek

origins of philosophy Assuming for example that the readings of Heraclitus as a natural philosopher have come

to a dead end can we approach the fragments from a different angle

The aim of this paper is not to give a systematized reading of all the remaining fragments of Heraclitus but

neither to necessarily contradict the various interpretations that emphasise how these shattered remains reflect a

coherent philosophy The focal point is the role of the sun in the fragments but every chapter presents different

perspectives thematically possible to connect to (Diels-Kranz) Fragm 94 ldquoThe sun will not transgress his

measures If he does The Furies ministers of Justice (Dikecirc) will find him outrdquo (transl CH Kahn) This is the

centre of the text the hub that thematically will intertwine the Heraclitean sun with philosophical questions of

measure necessity law violence and destiny

It is argued that a tragic structure is discernable in Fragm 94 a structure distinguished and displayed as

three oscillating layers myth tragedy and philosophy The archaeological approach shows remains of an archaic

(Homeric) heritage a mythological framework crucial for the expression of a tragic experience The

mytopoetical background of the fragment indicates a series of tragic markers ndash helios metra furies etc ndash a layer

revealing possible resemblances to early Greek tragedy The third layer shows how this experience from a

philosophical perspective in the first phase of philosophy before the consolidation of philosophical concepts is

staged as the tragic harmony we find in Heraclitus Fragm 94

Keywords Sun Dike metra furies Heraclitus tragedy myth Plato logos philosophy

3

Inneharingll

Inledninghelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip4

Ett hermeneutiskt begaumlrhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip8

Den solaumlra receptionenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip11

Fragmentets arkitekturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip16

1 Den antika solenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip20

2 Det tragiska maringttethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip25

3 Varingld Raumlttvisa Oumldehelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip30

4 Myt amp Metamorfoshelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip35

Epilog Kykeon amp striden i Apotekethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip40

Litteraturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip43

4

Inledning

Vad aringterstaringr av Herakleitos idag Med vilken roumlst naringr han oss Naringgon garingng efter den

sextionionde Olympiaden saumlgs han ha deponerat sin bok i Artemis tempel Verket

problematiseras redan under antik tid och aumlr nu sedan laumlnge endast bevarat i brottstycken Det

aumlr i denna fragmentariska form inflaumltat i olika kontexter hos en rad kommentatorer oumlver en

laringng tidsperiod som det heraklitiska fragmentet har gett upphov till en naumlstan ooumlverstiglig

filologisk problematik1 Samtidigt i en historisk tillbakablick framstaringr dessa skaumlrvor som en

aldrig sinande kaumllla till filosofisk inspiration Att laumlsa Herakleitos innebaumlr i princip att relatera

till hela filosofihistorien en filosofihistoria som paring olika saumltt inkorporerat (alla) bevarade

fragment av den dunkle (ho skoteinos) fraringn Efesos2 Varje ansats till dechiffrering kan framstaring

som att treva i en svagt upplyst labyrint vindlande garingngar daumlr varje steg aumlr en proumlvning men

det aumlr snarare den filosofiska rikedom vi moumlter i de bevarade fragmenten som genom historien

uppmanat till fortsatt begrundande I denna dunkla trakt av fragmentariska kvarlaumlmningar tar

soumlkandet efter den heraklitiska solen sin boumlrjan

Herakleitos Fragm 94 ndash Ἥλιος γὰρ οὐχ ὑπερβήσεται microέτρα εἰ δὲ microή Ἐρινύες microιν

Δίκης ἐπίκουροι ἐξευρήσουσιν ndash lyder i svensk spraringkdraumlkt rdquoTy solen [Helios] skall inte

oumlverskrida [hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare

1 Martin Heidegger rdquoDie Zitate samt den Fundstellen uumlberliefern uns das Wesentliche gerade nicht die alles gliedernde und maszliggebende Einheit des inneren Baues der Schrift Heraklitsldquo ldquoAlethia (Heraklit Fragment 16)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart (1954) 2004 s 249 ldquoAber alles was wir an Fragmenten von Heraklit haben ist nicht das Ganze ist nicht der ganze Heraklitrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 33 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 om taumlnkandets garingtfullhet det dunkla som en foumlrutsaumlttning foumlr en houmlgre ljusning om moumljligheten att se ldquodas Raumltsel als Raumltselldquo 2 I en kaumlnd passage skriver Hegel att det inte finns naringgot av Herakleitos han inte arbetat in i sin Logik rdquohellip es kein Satz des Heraklit den ich nicht in meine Logik aufgenommen haberdquo Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1 s 328 Redan under antiken betraktades Herakleitos som garingtfull ndash en obskyr figur med smak foumlr aforistik foumlr det paradoxala och hans bok refererades som svaringrbegriplig Sokrates saumlgs ha tillgripit bilden av en Delisk dykare ndash kaumlnda foumlr att dyka djupt och att kunna stanna laumlnge under vatten ndash som en foumlrutsaumlttning foumlr att naring till dess botten Se W K C Guthrie A History of Greek Philosophy (vol 1) Cambridge (1962) s 410f En vanlig laumlsning av fragment 93 var att Herakleitos haumlr sjaumllv beskrev eller kommenterade denna saumlregna stil rdquoDen herre vars orakel aumlr i Delfi varken talar eller doumlljer men ger teckenrdquo G S Kirk kommenterar rdquoProbably Heraclitus intended by this kind of parallel to justify his own oracular and obscure stylerdquo G S Kirk amp J E Raven The Presocratic Philosophers s 212 Foumlr en utlaumlggning av detta fragment och andra paradoxala satser se U Houmllscher rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed A P D Mourelatos s 229-238 Friedrich Nietzsche vaumlnder paring perspektivet rdquoMen ingen har foumlrmodligen skrivit klarare och mer sjaumllvlysande foumlrvisso mycket kortfattat och daumlrmed dunkelt foumlr snabblaumlsarenrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag 2000 s 147 Jfr Heidegger ldquoHeraklit heiszligt sbquoDer Dunklersquo Aber er ist der Lichteldquo rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo s 250

5

finna hennerdquo3 Vilken aumlr den sol som kan taumlnkas genomlysa detta enigmatiska paringstaringende Vad

gestaltas i denna foumlrtaumltade bild Vilken erfarenhet speglar den dramaturgiska ansatsen Vilket

aumlr detta rdquomaringttrdquo som inte faringr oumlverskridas

I det foumlljande argumenteras foumlr hur fragmentet kan skiktas i tre steg en arkaisk nivaring

foumlrankrad i solens mytologiska tradering i det antika Grekland en tragisk nivaring som centrerar

en gemensam erfarenhet med tidig grekisk tragedi och en filosofisk nivaring som oumlppnar upp ett

register mot naringgot tidigare okaumlnt och i denna ansats som skiljer ut det heraklitiska fragmentet

fraringn moumljligheten att oproblematiskt inrangeras i en grekisk samtid kompliceras samtidigt

relationen till den efterfoumlljande traditionen av vaumlsterlaumlndskt taumlnkande Dessa tre nivaringer aumlr inte

statiska utan roumlr sig genom varandra i en kontinuerlig oscillation Att frilaumlgga endast en nivaring

ndash myt tragedi eller filosofi ndash reducerar inte bara komplexiteten i hur fragmentet aumlr

konstruerat utan aumlven det taumlnkande som kommer till uttryck i Fragm 94 I korthet aumlr

ambitionen att visa fram hur den mytologiska bakgrunden utgoumlr en fond foumlr de tragiska

markoumlrer ndash Helios hyperbecircsetai metra Erinnyerna Dike ndash som i sin tur genererar ett

filosofiskt register av fraringgestaumlllningar som inte verkar kunna besvaras inom den arkaiska ram

de aumlr staumlllda Denna utgaringngspunkt att avlaumlsa fragmentet som en dynamisk strukturering i tre

nivaringer genererar i varje kapitel en aringterkommande cirkelroumlrelse daumlr myt tragedi och filosofi

flaumltas samman en roumlrelse genom texten som (i staumlllet foumlr en linjaumlr utveckling av dessa tre

instanser) syftar till att successivt utvidga laumlsningen i koncentriska cirklar4

Efter naringgra inledande anmaumlrkningar kring olika laumlsarter och den tolkningsproblematik

som de bevarade fragmenten gett upphov till ges en kortfattad oumlversikt av hur receptionen

valt att avlaumlsa den heraklitiska solen Foumlr att i viss maringn frigoumlra sig fraringn tidigare

tolkningsfoumlrslag foumlljs denna diskussion upp med ett avsnitt som presenterar en moumljlig

strukturering av Fragm 94 I det foumlrsta kapitlet goumlrs sedan ett foumlrsoumlk att via en solaumlr arkeologi

ringa in den heraklitiska solen ndash en skiktning av arkaiska tragiska och filosofiska solar som i

viss maringn skingrar den dunkelhet som tycks omgaumlrda den sol som genomlyser fragmentet Det

arkeologiska greppet frilaumlgger gemensamma skikt i antikens solaumlra arkitektur och lyfter fram

det mytologiska arv ur vilket den antika solen aumlr sprungen Genom denna solaumlra fond

3 Citerat ur Herakleitos fragment i oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med kommentar av Hans Ruin Lund 1997 Alla oumlversaumlttningar om inte annat anges aumlr haumlmtade ur denna utgaringva och haumlnvisas fortsaumlttningsvis endast till via Diels-Kranz numrering av fragmenten Fragmentet aringterfinns i denna version hos Plutarchos (Om exilen) som skriver cirka 500 aringr efter Herakleitos Trots detta aumlr han en av de tidigaste och viktigaste kaumlllorna och exempelvis Charles H Kahn menar att Plutarchos i en avskrift fortfarande hade tillgaringng till Herakleitos bok Se kommentaren i Herakleitos fragment 4 I varje saringdan cirkelroumlrelse har textens fotnoter en viktig funktion I staumlllet foumlr att enbart inneharinglla referenser fungerar de ofta som foumlnster moumljliga oumlppningar olika saumltt att utveckla den specifika problematik som diskuteras

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

2

Abstract What are the basic thoughts formulated in the Heraclitean fragments A cosmology a philosophy of nature the

idea that all can be reduced to a single substance There is always a risk that Heraclitus is fitted into a thought

pattern he doesnrsquot belong to if we ndash from our present horizon ndash focus on continuity in an attempt to frame his

thinking as part of an overall progress running from the so-called pre-Socratics to Aristotle in the history of

philosophy If we picture the dawn of Western civilization as an early development of scientific thinking built

on a gradual and continuous growth of knowledge we will easily go astray as we try to discover the Greek

origins of philosophy Assuming for example that the readings of Heraclitus as a natural philosopher have come

to a dead end can we approach the fragments from a different angle

The aim of this paper is not to give a systematized reading of all the remaining fragments of Heraclitus but

neither to necessarily contradict the various interpretations that emphasise how these shattered remains reflect a

coherent philosophy The focal point is the role of the sun in the fragments but every chapter presents different

perspectives thematically possible to connect to (Diels-Kranz) Fragm 94 ldquoThe sun will not transgress his

measures If he does The Furies ministers of Justice (Dikecirc) will find him outrdquo (transl CH Kahn) This is the

centre of the text the hub that thematically will intertwine the Heraclitean sun with philosophical questions of

measure necessity law violence and destiny

It is argued that a tragic structure is discernable in Fragm 94 a structure distinguished and displayed as

three oscillating layers myth tragedy and philosophy The archaeological approach shows remains of an archaic

(Homeric) heritage a mythological framework crucial for the expression of a tragic experience The

mytopoetical background of the fragment indicates a series of tragic markers ndash helios metra furies etc ndash a layer

revealing possible resemblances to early Greek tragedy The third layer shows how this experience from a

philosophical perspective in the first phase of philosophy before the consolidation of philosophical concepts is

staged as the tragic harmony we find in Heraclitus Fragm 94

Keywords Sun Dike metra furies Heraclitus tragedy myth Plato logos philosophy

3

Inneharingll

Inledninghelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip4

Ett hermeneutiskt begaumlrhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip8

Den solaumlra receptionenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip11

Fragmentets arkitekturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip16

1 Den antika solenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip20

2 Det tragiska maringttethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip25

3 Varingld Raumlttvisa Oumldehelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip30

4 Myt amp Metamorfoshelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip35

Epilog Kykeon amp striden i Apotekethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip40

Litteraturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip43

4

Inledning

Vad aringterstaringr av Herakleitos idag Med vilken roumlst naringr han oss Naringgon garingng efter den

sextionionde Olympiaden saumlgs han ha deponerat sin bok i Artemis tempel Verket

problematiseras redan under antik tid och aumlr nu sedan laumlnge endast bevarat i brottstycken Det

aumlr i denna fragmentariska form inflaumltat i olika kontexter hos en rad kommentatorer oumlver en

laringng tidsperiod som det heraklitiska fragmentet har gett upphov till en naumlstan ooumlverstiglig

filologisk problematik1 Samtidigt i en historisk tillbakablick framstaringr dessa skaumlrvor som en

aldrig sinande kaumllla till filosofisk inspiration Att laumlsa Herakleitos innebaumlr i princip att relatera

till hela filosofihistorien en filosofihistoria som paring olika saumltt inkorporerat (alla) bevarade

fragment av den dunkle (ho skoteinos) fraringn Efesos2 Varje ansats till dechiffrering kan framstaring

som att treva i en svagt upplyst labyrint vindlande garingngar daumlr varje steg aumlr en proumlvning men

det aumlr snarare den filosofiska rikedom vi moumlter i de bevarade fragmenten som genom historien

uppmanat till fortsatt begrundande I denna dunkla trakt av fragmentariska kvarlaumlmningar tar

soumlkandet efter den heraklitiska solen sin boumlrjan

Herakleitos Fragm 94 ndash Ἥλιος γὰρ οὐχ ὑπερβήσεται microέτρα εἰ δὲ microή Ἐρινύες microιν

Δίκης ἐπίκουροι ἐξευρήσουσιν ndash lyder i svensk spraringkdraumlkt rdquoTy solen [Helios] skall inte

oumlverskrida [hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare

1 Martin Heidegger rdquoDie Zitate samt den Fundstellen uumlberliefern uns das Wesentliche gerade nicht die alles gliedernde und maszliggebende Einheit des inneren Baues der Schrift Heraklitsldquo ldquoAlethia (Heraklit Fragment 16)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart (1954) 2004 s 249 ldquoAber alles was wir an Fragmenten von Heraklit haben ist nicht das Ganze ist nicht der ganze Heraklitrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 33 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 om taumlnkandets garingtfullhet det dunkla som en foumlrutsaumlttning foumlr en houmlgre ljusning om moumljligheten att se ldquodas Raumltsel als Raumltselldquo 2 I en kaumlnd passage skriver Hegel att det inte finns naringgot av Herakleitos han inte arbetat in i sin Logik rdquohellip es kein Satz des Heraklit den ich nicht in meine Logik aufgenommen haberdquo Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1 s 328 Redan under antiken betraktades Herakleitos som garingtfull ndash en obskyr figur med smak foumlr aforistik foumlr det paradoxala och hans bok refererades som svaringrbegriplig Sokrates saumlgs ha tillgripit bilden av en Delisk dykare ndash kaumlnda foumlr att dyka djupt och att kunna stanna laumlnge under vatten ndash som en foumlrutsaumlttning foumlr att naring till dess botten Se W K C Guthrie A History of Greek Philosophy (vol 1) Cambridge (1962) s 410f En vanlig laumlsning av fragment 93 var att Herakleitos haumlr sjaumllv beskrev eller kommenterade denna saumlregna stil rdquoDen herre vars orakel aumlr i Delfi varken talar eller doumlljer men ger teckenrdquo G S Kirk kommenterar rdquoProbably Heraclitus intended by this kind of parallel to justify his own oracular and obscure stylerdquo G S Kirk amp J E Raven The Presocratic Philosophers s 212 Foumlr en utlaumlggning av detta fragment och andra paradoxala satser se U Houmllscher rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed A P D Mourelatos s 229-238 Friedrich Nietzsche vaumlnder paring perspektivet rdquoMen ingen har foumlrmodligen skrivit klarare och mer sjaumllvlysande foumlrvisso mycket kortfattat och daumlrmed dunkelt foumlr snabblaumlsarenrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag 2000 s 147 Jfr Heidegger ldquoHeraklit heiszligt sbquoDer Dunklersquo Aber er ist der Lichteldquo rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo s 250

5

finna hennerdquo3 Vilken aumlr den sol som kan taumlnkas genomlysa detta enigmatiska paringstaringende Vad

gestaltas i denna foumlrtaumltade bild Vilken erfarenhet speglar den dramaturgiska ansatsen Vilket

aumlr detta rdquomaringttrdquo som inte faringr oumlverskridas

I det foumlljande argumenteras foumlr hur fragmentet kan skiktas i tre steg en arkaisk nivaring

foumlrankrad i solens mytologiska tradering i det antika Grekland en tragisk nivaring som centrerar

en gemensam erfarenhet med tidig grekisk tragedi och en filosofisk nivaring som oumlppnar upp ett

register mot naringgot tidigare okaumlnt och i denna ansats som skiljer ut det heraklitiska fragmentet

fraringn moumljligheten att oproblematiskt inrangeras i en grekisk samtid kompliceras samtidigt

relationen till den efterfoumlljande traditionen av vaumlsterlaumlndskt taumlnkande Dessa tre nivaringer aumlr inte

statiska utan roumlr sig genom varandra i en kontinuerlig oscillation Att frilaumlgga endast en nivaring

ndash myt tragedi eller filosofi ndash reducerar inte bara komplexiteten i hur fragmentet aumlr

konstruerat utan aumlven det taumlnkande som kommer till uttryck i Fragm 94 I korthet aumlr

ambitionen att visa fram hur den mytologiska bakgrunden utgoumlr en fond foumlr de tragiska

markoumlrer ndash Helios hyperbecircsetai metra Erinnyerna Dike ndash som i sin tur genererar ett

filosofiskt register av fraringgestaumlllningar som inte verkar kunna besvaras inom den arkaiska ram

de aumlr staumlllda Denna utgaringngspunkt att avlaumlsa fragmentet som en dynamisk strukturering i tre

nivaringer genererar i varje kapitel en aringterkommande cirkelroumlrelse daumlr myt tragedi och filosofi

flaumltas samman en roumlrelse genom texten som (i staumlllet foumlr en linjaumlr utveckling av dessa tre

instanser) syftar till att successivt utvidga laumlsningen i koncentriska cirklar4

Efter naringgra inledande anmaumlrkningar kring olika laumlsarter och den tolkningsproblematik

som de bevarade fragmenten gett upphov till ges en kortfattad oumlversikt av hur receptionen

valt att avlaumlsa den heraklitiska solen Foumlr att i viss maringn frigoumlra sig fraringn tidigare

tolkningsfoumlrslag foumlljs denna diskussion upp med ett avsnitt som presenterar en moumljlig

strukturering av Fragm 94 I det foumlrsta kapitlet goumlrs sedan ett foumlrsoumlk att via en solaumlr arkeologi

ringa in den heraklitiska solen ndash en skiktning av arkaiska tragiska och filosofiska solar som i

viss maringn skingrar den dunkelhet som tycks omgaumlrda den sol som genomlyser fragmentet Det

arkeologiska greppet frilaumlgger gemensamma skikt i antikens solaumlra arkitektur och lyfter fram

det mytologiska arv ur vilket den antika solen aumlr sprungen Genom denna solaumlra fond

3 Citerat ur Herakleitos fragment i oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med kommentar av Hans Ruin Lund 1997 Alla oumlversaumlttningar om inte annat anges aumlr haumlmtade ur denna utgaringva och haumlnvisas fortsaumlttningsvis endast till via Diels-Kranz numrering av fragmenten Fragmentet aringterfinns i denna version hos Plutarchos (Om exilen) som skriver cirka 500 aringr efter Herakleitos Trots detta aumlr han en av de tidigaste och viktigaste kaumlllorna och exempelvis Charles H Kahn menar att Plutarchos i en avskrift fortfarande hade tillgaringng till Herakleitos bok Se kommentaren i Herakleitos fragment 4 I varje saringdan cirkelroumlrelse har textens fotnoter en viktig funktion I staumlllet foumlr att enbart inneharinglla referenser fungerar de ofta som foumlnster moumljliga oumlppningar olika saumltt att utveckla den specifika problematik som diskuteras

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

3

Inneharingll

Inledninghelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip4

Ett hermeneutiskt begaumlrhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip8

Den solaumlra receptionenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip11

Fragmentets arkitekturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip16

1 Den antika solenhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip20

2 Det tragiska maringttethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip25

3 Varingld Raumlttvisa Oumldehelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip30

4 Myt amp Metamorfoshelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip35

Epilog Kykeon amp striden i Apotekethelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip40

Litteraturhelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphelliphellip43

4

Inledning

Vad aringterstaringr av Herakleitos idag Med vilken roumlst naringr han oss Naringgon garingng efter den

sextionionde Olympiaden saumlgs han ha deponerat sin bok i Artemis tempel Verket

problematiseras redan under antik tid och aumlr nu sedan laumlnge endast bevarat i brottstycken Det

aumlr i denna fragmentariska form inflaumltat i olika kontexter hos en rad kommentatorer oumlver en

laringng tidsperiod som det heraklitiska fragmentet har gett upphov till en naumlstan ooumlverstiglig

filologisk problematik1 Samtidigt i en historisk tillbakablick framstaringr dessa skaumlrvor som en

aldrig sinande kaumllla till filosofisk inspiration Att laumlsa Herakleitos innebaumlr i princip att relatera

till hela filosofihistorien en filosofihistoria som paring olika saumltt inkorporerat (alla) bevarade

fragment av den dunkle (ho skoteinos) fraringn Efesos2 Varje ansats till dechiffrering kan framstaring

som att treva i en svagt upplyst labyrint vindlande garingngar daumlr varje steg aumlr en proumlvning men

det aumlr snarare den filosofiska rikedom vi moumlter i de bevarade fragmenten som genom historien

uppmanat till fortsatt begrundande I denna dunkla trakt av fragmentariska kvarlaumlmningar tar

soumlkandet efter den heraklitiska solen sin boumlrjan

Herakleitos Fragm 94 ndash Ἥλιος γὰρ οὐχ ὑπερβήσεται microέτρα εἰ δὲ microή Ἐρινύες microιν

Δίκης ἐπίκουροι ἐξευρήσουσιν ndash lyder i svensk spraringkdraumlkt rdquoTy solen [Helios] skall inte

oumlverskrida [hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare

1 Martin Heidegger rdquoDie Zitate samt den Fundstellen uumlberliefern uns das Wesentliche gerade nicht die alles gliedernde und maszliggebende Einheit des inneren Baues der Schrift Heraklitsldquo ldquoAlethia (Heraklit Fragment 16)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart (1954) 2004 s 249 ldquoAber alles was wir an Fragmenten von Heraklit haben ist nicht das Ganze ist nicht der ganze Heraklitrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 33 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 om taumlnkandets garingtfullhet det dunkla som en foumlrutsaumlttning foumlr en houmlgre ljusning om moumljligheten att se ldquodas Raumltsel als Raumltselldquo 2 I en kaumlnd passage skriver Hegel att det inte finns naringgot av Herakleitos han inte arbetat in i sin Logik rdquohellip es kein Satz des Heraklit den ich nicht in meine Logik aufgenommen haberdquo Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1 s 328 Redan under antiken betraktades Herakleitos som garingtfull ndash en obskyr figur med smak foumlr aforistik foumlr det paradoxala och hans bok refererades som svaringrbegriplig Sokrates saumlgs ha tillgripit bilden av en Delisk dykare ndash kaumlnda foumlr att dyka djupt och att kunna stanna laumlnge under vatten ndash som en foumlrutsaumlttning foumlr att naring till dess botten Se W K C Guthrie A History of Greek Philosophy (vol 1) Cambridge (1962) s 410f En vanlig laumlsning av fragment 93 var att Herakleitos haumlr sjaumllv beskrev eller kommenterade denna saumlregna stil rdquoDen herre vars orakel aumlr i Delfi varken talar eller doumlljer men ger teckenrdquo G S Kirk kommenterar rdquoProbably Heraclitus intended by this kind of parallel to justify his own oracular and obscure stylerdquo G S Kirk amp J E Raven The Presocratic Philosophers s 212 Foumlr en utlaumlggning av detta fragment och andra paradoxala satser se U Houmllscher rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed A P D Mourelatos s 229-238 Friedrich Nietzsche vaumlnder paring perspektivet rdquoMen ingen har foumlrmodligen skrivit klarare och mer sjaumllvlysande foumlrvisso mycket kortfattat och daumlrmed dunkelt foumlr snabblaumlsarenrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag 2000 s 147 Jfr Heidegger ldquoHeraklit heiszligt sbquoDer Dunklersquo Aber er ist der Lichteldquo rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo s 250

5

finna hennerdquo3 Vilken aumlr den sol som kan taumlnkas genomlysa detta enigmatiska paringstaringende Vad

gestaltas i denna foumlrtaumltade bild Vilken erfarenhet speglar den dramaturgiska ansatsen Vilket

aumlr detta rdquomaringttrdquo som inte faringr oumlverskridas

I det foumlljande argumenteras foumlr hur fragmentet kan skiktas i tre steg en arkaisk nivaring

foumlrankrad i solens mytologiska tradering i det antika Grekland en tragisk nivaring som centrerar

en gemensam erfarenhet med tidig grekisk tragedi och en filosofisk nivaring som oumlppnar upp ett

register mot naringgot tidigare okaumlnt och i denna ansats som skiljer ut det heraklitiska fragmentet

fraringn moumljligheten att oproblematiskt inrangeras i en grekisk samtid kompliceras samtidigt

relationen till den efterfoumlljande traditionen av vaumlsterlaumlndskt taumlnkande Dessa tre nivaringer aumlr inte

statiska utan roumlr sig genom varandra i en kontinuerlig oscillation Att frilaumlgga endast en nivaring

ndash myt tragedi eller filosofi ndash reducerar inte bara komplexiteten i hur fragmentet aumlr

konstruerat utan aumlven det taumlnkande som kommer till uttryck i Fragm 94 I korthet aumlr

ambitionen att visa fram hur den mytologiska bakgrunden utgoumlr en fond foumlr de tragiska

markoumlrer ndash Helios hyperbecircsetai metra Erinnyerna Dike ndash som i sin tur genererar ett

filosofiskt register av fraringgestaumlllningar som inte verkar kunna besvaras inom den arkaiska ram

de aumlr staumlllda Denna utgaringngspunkt att avlaumlsa fragmentet som en dynamisk strukturering i tre

nivaringer genererar i varje kapitel en aringterkommande cirkelroumlrelse daumlr myt tragedi och filosofi

flaumltas samman en roumlrelse genom texten som (i staumlllet foumlr en linjaumlr utveckling av dessa tre

instanser) syftar till att successivt utvidga laumlsningen i koncentriska cirklar4

Efter naringgra inledande anmaumlrkningar kring olika laumlsarter och den tolkningsproblematik

som de bevarade fragmenten gett upphov till ges en kortfattad oumlversikt av hur receptionen

valt att avlaumlsa den heraklitiska solen Foumlr att i viss maringn frigoumlra sig fraringn tidigare

tolkningsfoumlrslag foumlljs denna diskussion upp med ett avsnitt som presenterar en moumljlig

strukturering av Fragm 94 I det foumlrsta kapitlet goumlrs sedan ett foumlrsoumlk att via en solaumlr arkeologi

ringa in den heraklitiska solen ndash en skiktning av arkaiska tragiska och filosofiska solar som i

viss maringn skingrar den dunkelhet som tycks omgaumlrda den sol som genomlyser fragmentet Det

arkeologiska greppet frilaumlgger gemensamma skikt i antikens solaumlra arkitektur och lyfter fram

det mytologiska arv ur vilket den antika solen aumlr sprungen Genom denna solaumlra fond

3 Citerat ur Herakleitos fragment i oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med kommentar av Hans Ruin Lund 1997 Alla oumlversaumlttningar om inte annat anges aumlr haumlmtade ur denna utgaringva och haumlnvisas fortsaumlttningsvis endast till via Diels-Kranz numrering av fragmenten Fragmentet aringterfinns i denna version hos Plutarchos (Om exilen) som skriver cirka 500 aringr efter Herakleitos Trots detta aumlr han en av de tidigaste och viktigaste kaumlllorna och exempelvis Charles H Kahn menar att Plutarchos i en avskrift fortfarande hade tillgaringng till Herakleitos bok Se kommentaren i Herakleitos fragment 4 I varje saringdan cirkelroumlrelse har textens fotnoter en viktig funktion I staumlllet foumlr att enbart inneharinglla referenser fungerar de ofta som foumlnster moumljliga oumlppningar olika saumltt att utveckla den specifika problematik som diskuteras

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

4

Inledning

Vad aringterstaringr av Herakleitos idag Med vilken roumlst naringr han oss Naringgon garingng efter den

sextionionde Olympiaden saumlgs han ha deponerat sin bok i Artemis tempel Verket

problematiseras redan under antik tid och aumlr nu sedan laumlnge endast bevarat i brottstycken Det

aumlr i denna fragmentariska form inflaumltat i olika kontexter hos en rad kommentatorer oumlver en

laringng tidsperiod som det heraklitiska fragmentet har gett upphov till en naumlstan ooumlverstiglig

filologisk problematik1 Samtidigt i en historisk tillbakablick framstaringr dessa skaumlrvor som en

aldrig sinande kaumllla till filosofisk inspiration Att laumlsa Herakleitos innebaumlr i princip att relatera

till hela filosofihistorien en filosofihistoria som paring olika saumltt inkorporerat (alla) bevarade

fragment av den dunkle (ho skoteinos) fraringn Efesos2 Varje ansats till dechiffrering kan framstaring

som att treva i en svagt upplyst labyrint vindlande garingngar daumlr varje steg aumlr en proumlvning men

det aumlr snarare den filosofiska rikedom vi moumlter i de bevarade fragmenten som genom historien

uppmanat till fortsatt begrundande I denna dunkla trakt av fragmentariska kvarlaumlmningar tar

soumlkandet efter den heraklitiska solen sin boumlrjan

Herakleitos Fragm 94 ndash Ἥλιος γὰρ οὐχ ὑπερβήσεται microέτρα εἰ δὲ microή Ἐρινύες microιν

Δίκης ἐπίκουροι ἐξευρήσουσιν ndash lyder i svensk spraringkdraumlkt rdquoTy solen [Helios] skall inte

oumlverskrida [hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare

1 Martin Heidegger rdquoDie Zitate samt den Fundstellen uumlberliefern uns das Wesentliche gerade nicht die alles gliedernde und maszliggebende Einheit des inneren Baues der Schrift Heraklitsldquo ldquoAlethia (Heraklit Fragment 16)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart (1954) 2004 s 249 ldquoAber alles was wir an Fragmenten von Heraklit haben ist nicht das Ganze ist nicht der ganze Heraklitrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 33 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 om taumlnkandets garingtfullhet det dunkla som en foumlrutsaumlttning foumlr en houmlgre ljusning om moumljligheten att se ldquodas Raumltsel als Raumltselldquo 2 I en kaumlnd passage skriver Hegel att det inte finns naringgot av Herakleitos han inte arbetat in i sin Logik rdquohellip es kein Satz des Heraklit den ich nicht in meine Logik aufgenommen haberdquo Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1 s 328 Redan under antiken betraktades Herakleitos som garingtfull ndash en obskyr figur med smak foumlr aforistik foumlr det paradoxala och hans bok refererades som svaringrbegriplig Sokrates saumlgs ha tillgripit bilden av en Delisk dykare ndash kaumlnda foumlr att dyka djupt och att kunna stanna laumlnge under vatten ndash som en foumlrutsaumlttning foumlr att naring till dess botten Se W K C Guthrie A History of Greek Philosophy (vol 1) Cambridge (1962) s 410f En vanlig laumlsning av fragment 93 var att Herakleitos haumlr sjaumllv beskrev eller kommenterade denna saumlregna stil rdquoDen herre vars orakel aumlr i Delfi varken talar eller doumlljer men ger teckenrdquo G S Kirk kommenterar rdquoProbably Heraclitus intended by this kind of parallel to justify his own oracular and obscure stylerdquo G S Kirk amp J E Raven The Presocratic Philosophers s 212 Foumlr en utlaumlggning av detta fragment och andra paradoxala satser se U Houmllscher rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed A P D Mourelatos s 229-238 Friedrich Nietzsche vaumlnder paring perspektivet rdquoMen ingen har foumlrmodligen skrivit klarare och mer sjaumllvlysande foumlrvisso mycket kortfattat och daumlrmed dunkelt foumlr snabblaumlsarenrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag 2000 s 147 Jfr Heidegger ldquoHeraklit heiszligt sbquoDer Dunklersquo Aber er ist der Lichteldquo rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo s 250

5

finna hennerdquo3 Vilken aumlr den sol som kan taumlnkas genomlysa detta enigmatiska paringstaringende Vad

gestaltas i denna foumlrtaumltade bild Vilken erfarenhet speglar den dramaturgiska ansatsen Vilket

aumlr detta rdquomaringttrdquo som inte faringr oumlverskridas

I det foumlljande argumenteras foumlr hur fragmentet kan skiktas i tre steg en arkaisk nivaring

foumlrankrad i solens mytologiska tradering i det antika Grekland en tragisk nivaring som centrerar

en gemensam erfarenhet med tidig grekisk tragedi och en filosofisk nivaring som oumlppnar upp ett

register mot naringgot tidigare okaumlnt och i denna ansats som skiljer ut det heraklitiska fragmentet

fraringn moumljligheten att oproblematiskt inrangeras i en grekisk samtid kompliceras samtidigt

relationen till den efterfoumlljande traditionen av vaumlsterlaumlndskt taumlnkande Dessa tre nivaringer aumlr inte

statiska utan roumlr sig genom varandra i en kontinuerlig oscillation Att frilaumlgga endast en nivaring

ndash myt tragedi eller filosofi ndash reducerar inte bara komplexiteten i hur fragmentet aumlr

konstruerat utan aumlven det taumlnkande som kommer till uttryck i Fragm 94 I korthet aumlr

ambitionen att visa fram hur den mytologiska bakgrunden utgoumlr en fond foumlr de tragiska

markoumlrer ndash Helios hyperbecircsetai metra Erinnyerna Dike ndash som i sin tur genererar ett

filosofiskt register av fraringgestaumlllningar som inte verkar kunna besvaras inom den arkaiska ram

de aumlr staumlllda Denna utgaringngspunkt att avlaumlsa fragmentet som en dynamisk strukturering i tre

nivaringer genererar i varje kapitel en aringterkommande cirkelroumlrelse daumlr myt tragedi och filosofi

flaumltas samman en roumlrelse genom texten som (i staumlllet foumlr en linjaumlr utveckling av dessa tre

instanser) syftar till att successivt utvidga laumlsningen i koncentriska cirklar4

Efter naringgra inledande anmaumlrkningar kring olika laumlsarter och den tolkningsproblematik

som de bevarade fragmenten gett upphov till ges en kortfattad oumlversikt av hur receptionen

valt att avlaumlsa den heraklitiska solen Foumlr att i viss maringn frigoumlra sig fraringn tidigare

tolkningsfoumlrslag foumlljs denna diskussion upp med ett avsnitt som presenterar en moumljlig

strukturering av Fragm 94 I det foumlrsta kapitlet goumlrs sedan ett foumlrsoumlk att via en solaumlr arkeologi

ringa in den heraklitiska solen ndash en skiktning av arkaiska tragiska och filosofiska solar som i

viss maringn skingrar den dunkelhet som tycks omgaumlrda den sol som genomlyser fragmentet Det

arkeologiska greppet frilaumlgger gemensamma skikt i antikens solaumlra arkitektur och lyfter fram

det mytologiska arv ur vilket den antika solen aumlr sprungen Genom denna solaumlra fond

3 Citerat ur Herakleitos fragment i oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med kommentar av Hans Ruin Lund 1997 Alla oumlversaumlttningar om inte annat anges aumlr haumlmtade ur denna utgaringva och haumlnvisas fortsaumlttningsvis endast till via Diels-Kranz numrering av fragmenten Fragmentet aringterfinns i denna version hos Plutarchos (Om exilen) som skriver cirka 500 aringr efter Herakleitos Trots detta aumlr han en av de tidigaste och viktigaste kaumlllorna och exempelvis Charles H Kahn menar att Plutarchos i en avskrift fortfarande hade tillgaringng till Herakleitos bok Se kommentaren i Herakleitos fragment 4 I varje saringdan cirkelroumlrelse har textens fotnoter en viktig funktion I staumlllet foumlr att enbart inneharinglla referenser fungerar de ofta som foumlnster moumljliga oumlppningar olika saumltt att utveckla den specifika problematik som diskuteras

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

5

finna hennerdquo3 Vilken aumlr den sol som kan taumlnkas genomlysa detta enigmatiska paringstaringende Vad

gestaltas i denna foumlrtaumltade bild Vilken erfarenhet speglar den dramaturgiska ansatsen Vilket

aumlr detta rdquomaringttrdquo som inte faringr oumlverskridas

I det foumlljande argumenteras foumlr hur fragmentet kan skiktas i tre steg en arkaisk nivaring

foumlrankrad i solens mytologiska tradering i det antika Grekland en tragisk nivaring som centrerar

en gemensam erfarenhet med tidig grekisk tragedi och en filosofisk nivaring som oumlppnar upp ett

register mot naringgot tidigare okaumlnt och i denna ansats som skiljer ut det heraklitiska fragmentet

fraringn moumljligheten att oproblematiskt inrangeras i en grekisk samtid kompliceras samtidigt

relationen till den efterfoumlljande traditionen av vaumlsterlaumlndskt taumlnkande Dessa tre nivaringer aumlr inte

statiska utan roumlr sig genom varandra i en kontinuerlig oscillation Att frilaumlgga endast en nivaring

ndash myt tragedi eller filosofi ndash reducerar inte bara komplexiteten i hur fragmentet aumlr

konstruerat utan aumlven det taumlnkande som kommer till uttryck i Fragm 94 I korthet aumlr

ambitionen att visa fram hur den mytologiska bakgrunden utgoumlr en fond foumlr de tragiska

markoumlrer ndash Helios hyperbecircsetai metra Erinnyerna Dike ndash som i sin tur genererar ett

filosofiskt register av fraringgestaumlllningar som inte verkar kunna besvaras inom den arkaiska ram

de aumlr staumlllda Denna utgaringngspunkt att avlaumlsa fragmentet som en dynamisk strukturering i tre

nivaringer genererar i varje kapitel en aringterkommande cirkelroumlrelse daumlr myt tragedi och filosofi

flaumltas samman en roumlrelse genom texten som (i staumlllet foumlr en linjaumlr utveckling av dessa tre

instanser) syftar till att successivt utvidga laumlsningen i koncentriska cirklar4

Efter naringgra inledande anmaumlrkningar kring olika laumlsarter och den tolkningsproblematik

som de bevarade fragmenten gett upphov till ges en kortfattad oumlversikt av hur receptionen

valt att avlaumlsa den heraklitiska solen Foumlr att i viss maringn frigoumlra sig fraringn tidigare

tolkningsfoumlrslag foumlljs denna diskussion upp med ett avsnitt som presenterar en moumljlig

strukturering av Fragm 94 I det foumlrsta kapitlet goumlrs sedan ett foumlrsoumlk att via en solaumlr arkeologi

ringa in den heraklitiska solen ndash en skiktning av arkaiska tragiska och filosofiska solar som i

viss maringn skingrar den dunkelhet som tycks omgaumlrda den sol som genomlyser fragmentet Det

arkeologiska greppet frilaumlgger gemensamma skikt i antikens solaumlra arkitektur och lyfter fram

det mytologiska arv ur vilket den antika solen aumlr sprungen Genom denna solaumlra fond

3 Citerat ur Herakleitos fragment i oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med kommentar av Hans Ruin Lund 1997 Alla oumlversaumlttningar om inte annat anges aumlr haumlmtade ur denna utgaringva och haumlnvisas fortsaumlttningsvis endast till via Diels-Kranz numrering av fragmenten Fragmentet aringterfinns i denna version hos Plutarchos (Om exilen) som skriver cirka 500 aringr efter Herakleitos Trots detta aumlr han en av de tidigaste och viktigaste kaumlllorna och exempelvis Charles H Kahn menar att Plutarchos i en avskrift fortfarande hade tillgaringng till Herakleitos bok Se kommentaren i Herakleitos fragment 4 I varje saringdan cirkelroumlrelse har textens fotnoter en viktig funktion I staumlllet foumlr att enbart inneharinglla referenser fungerar de ofta som foumlnster moumljliga oumlppningar olika saumltt att utveckla den specifika problematik som diskuteras

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

6

diskuteras i kapitel tvaring moumljliga laumlsningar av en foumlrsta filosofisk sol Framfoumlrallt hur den

heraklitiska solen kan relateras till den tragiska erfarenhetens foumlrankring i maringttet (metra) hur

det grekiska kosmos harmoniseras i en tvingande balans och hur oumlverskridandet

(hyperbecircsetai) av detta maringtt aumlr relaterat till hybris ndash ett oumlvervaringld som i ett mytologiskt

grundackord regleras av Dike och hennes raumlttstjaumlnarinnor Erinnyerna Tredje kapitlet tar sin

utgaringngspunkt i den gudomliga lagen en lag foumlrankrad i varingld och raumlttvisa och hur aumlven denna

ordning speglas i maringttet i en universell balans av oumlde och noumldvaumlndighet I det avslutande

kapitlet foumlljer vi i en mer oumlvergripande roumlrelse hur mytologi tragedi och filosofi flaumltas

samman genom myten om Faethon vilket samtidigt oumlppnar upp foumlr en diskussion kring

foumlrnuftets varingldsamma ursprung i en vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

Solen har i antik grekisk litteratur en central staumlllning Fraringn den arkaiska solen hos Homeros

som rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo (IlIII277)5 till den tragiska sol som hos Euripides laringter

sanktionera sin aumlttlings flykt rdquoFraringn fiendernas anfall skyddar mig drakvagnen som jag

[Medea] fick av Heliosrdquo6 Foumlrst hos Platon kom filosofins begrepp att konsolideras och

daumlrmed solens centrala staumlllning i en filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse Denna heliotropiska

geografi kan sedan foumlljas genom hela den vaumlsterlaumlndska metafysiken ndash en ljusmetafysik som

loumlper fraringn Platon och Aristoteles via Hegel till Nietzsche7

Platons sol aumlr alla tropers fader metaforikens solaumlra centrum rdquoavkomman till det goda

sjaumllvtrdquo (Staten 507 a) och utgaringngspunkten foumlr en tematisering av ljus och foumlrnuft I den

aristoteliska retoriken aumlr solen inte i behov av ytterligare troper rdquoatt kasta ut en flamma som

man saumlger solen goumlr har inget namnrdquo (Poetiken 1457 b) 8 Hegels soluppgaringng i Orienten

rdquouppgaringngens rena ljusvaumlsenrdquo (sect 686) rdquosom bara garingr upp utan att garing ned (sect 687) aumlr de

rdquoeldstroumlmmarrdquo (sect 686) som foumlrst kan fullaumlndas genom historiens cirkularitet i en grekisk

5 Iliaden III277 Ingvar Bjoumlrkesons oumlvers s 73 Stockholm (1999) 2002 Haumlnvisas fortsaumlttningsvis saringngrad 6 Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm (1961) 2004 s 185 Kommande haumlnvisningar till Medea sker inom parentes 7 Jfr Daniel Birnbaum rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 s 30-37 8 Foumlr en problematisering av solens centrala position som ursprunglig trop det unika namn kring vilket alla metaforer kretsar se Jaques Derrida rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris 1972

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

7

solnedgaringng9 Nietzsches zenit blir det oumlgonblick naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo

rdquomaumlnsklighetens houmljdpunktrdquo daring Zarathustra traumlder fram10

Solens genomgripande funktion i det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet hur den turnerats paring olika

vis fraringn Platon och framaringt ndash hur den kan saumlgas ljussaumltta (toumlmningen av) metafysikens historia

(som den loumlper fraringn Platon till Nietzsche) ndash aumlr en viktig fraringgestaumlllning i sig Men vilken roll

hade solen i filosofins grekiska gryning Vad sker med solen mellan Homeros arkaiska

konceptualisering och dess dubbla bestaumlmning i Platons ideacutevaumlrld I de heraklitiska fragment

som beroumlr solen finns en ansats att vrida sig ur en traditionell foumlrestaumlllningsvaumlrld Samtidigt

baumlr denna sol paring en arkaisk resonans Sprungen ur den solaumlra mytologi vi moumlter hos Homeros

och tragoumlderna kan aumlven denna sol saumlgas markera en skiljelinje ljusmoumlrker livdoumld men

utoumlver denna mytopoetiska fond tillkommer naringgot annat

Vad sker med taumlnkandet i de heraklitiska fragmenten Markerar dessa fragment ett brott

med en arkaisk forntid Iscensaumltter rentav den solaumlra struktureringen i Fragm 94 ndash myt

tragedi filosofi ndash sjaumllva klyvningen av mythos och logos Garingr i saring fall rudimentet till denna

sprickbildning att avlaumlsa som en brytning inom filosofin sjaumllv genererad ur filosofins egen

roumlrelse i dess tidigaste fas eller aumlr denna brytpunkt ndash som kom att bli en foumlrutsaumlttning foumlr hur

ursprunget till det vaumlsterlaumlndska traderats ndash foumlrst konstruerad vid konsolideringen av filosofins

egna begrepp Herakleitos sol antyder naringgot nytt men denna artikulation laringter sig inte paring

naringgot enkelt vis inrangeras i den foumlljande traditionen Den heraklitiska solen varslar inte om

en kommande platonsk ljusmetafysik den aumlr inte en foumlraning om en heliotrop som i

metaforisk bemaumlrkelse sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Det aumlr en annan sol

foumlrankrad i en tragisk erfarenhet av varingld och raumlttvisa lag och roumlrelse maringtt och noumldvaumlndighet ndash

en arkaisk sol haumlmtad ur ett taumlnkande som oumlppnar sig mot naringgot okaumlnt och likvaumll en filosofisk

sol haumlmtad ur en erfarenhet som redan under klassisk tid ska garing foumlrlorad

9 GWF Hegel Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm 2008 Derrida skriver rdquoDet aumlr historiens upprinnelse boumlrjan till avtagandet solnedgaringngen oumlvergaringngen till den vaumlsterlaumlndska subjektivitetenrdquo Derrida Glas Paris 1974 sv oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 s 74 rdquoFoumlr att bli till subjekt maringste naumlmligen solen avta garing ner Subjektiviteten uppkommer alltid i ett oumlgonblick av omvandling till Vaumlsterland Men haumlr [i Orienten] garingr solen inte ner ndash eller ocksaring garingr den omedelbart ner upplever inget avtagande inget foumlrlopp som aringterfoumlr den till sig sjaumllv ingen aringrstid i betydelsen cyklisk vaumlxling utan enbart en ren aringrstid i betydelsen utsaringende utan aringterkomstrdquo Ibid s 73 10 Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm (1966) 1987 s 133

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

8

Ett hermeneutiskt begaumlr

Det avgoumlrande aumlr inte att ta sig ur cirkeln utan att ta sig in i den paring raumltt saumltt11

Hur kan vi idag naumlrma oss de bevarade textfragmenten Aumlr de medvetet krypterade sluter de

sig kring sin egen inneboende ambiguitet undandrar de sig bestaumlmning Talar de med en roumlst

som i en mening inte aumlr taumlnkt att foumlrmedla en insikt Aumlr det kryptiska eller paradoxala snarare

att haumlnfoumlra till spraringkets graumlnser naringgot Herakleitos tillgrep foumlr att kunna uttrycka en erfarenhet

som inte fullt ut laumlt sig begreppsliggoumlras

Varje ny ansats till tolkning och filologisk utlaumlggning av Herakleitos fragment har

genom receptionshistorien ofta varit belysande men riskerar samtidigt att generera sina egna

fallgropar De aumlldsta fragmenten har tills relativt nyligen ndash i samband med ett gravfynd i

naumlrheten av Derveni ndash aringterfunnits hos Platon (i dialoger som aumlven de aumlr bevarade genom

senare avskrifter) medan de yngsta aumlr fraringn elvahundratalet Ur dessa kaumllltexter har man paring

olika vis foumlrsoumlkt bryta loss vad man ansett vara autentiska fragment och den filologiska

problematiken har hanterats paring olika vis genom den heraklitiska receptionen

En extrem haringllning aumlr det medvetna avstaringndstagandet fraringn fragmentens traderingshistoria

vi moumlter hos vissa moderna uttolkare12 De kontextuella markoumlrerna det sammanhang

fragmenten presenteras i anses ofta vara korrupta tolkningar av Herakleitos inte saumlllan

infogade i syfte att fraumlmja eller foumlrstaumlrka individuella motiv Denna iakttagelse aumlger sin

riktighet men det aumlr samtidigt problematiskt att tala om genuina fragment utskurna med

kirurgisk precision ur en loumlpande text som en objektiv uttolkare i sin tur kan bringa till ett

helt Det aumlr av vikt att beharinglla kontakten med de ursprungliga kaumlllorna ndash inte minst foumlr att

daumlmpa frestelsen att skapa sin egen Herakleitos ndash aumlven om det aumlr i syfte att frigoumlra sig fraringn den

doxografiska tolkningskontexten13

11 Heidegger Sein und Zeit (1927) sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg 1981 s153 12 Som Catherine Osborne lyfter fram ndash i Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the Presocratics London 1987 ndash menar exempelvis G S Kirk rdquoIn view of these defects in the authors of the ancient assessment it is safer to attempt the reconstitution of Heraclitusrsquo thought in the first instance on the basis of the extant genuine fragmentsrdquo Kirk and Raven (1957) s 187 J Barnes skriver rdquoWe have enough of Heraclitusrsquo own words to reconstruct his thought without continual reliance on the doxographyrdquo The Presocratic Philosophers vol 1 1979 s 58 Se vidare C H Kahn (1979) s 87-95 13 Heidegger rdquoEinsichtige verstehen daszlig Heraklit anders zu Platon anders zu Aristoteles anders zu einem christlichen Kirchenschriftsteller anders zu Hegel anders zu Nietzsche spricht Bleibt man in der historischen Feststellung dieser vielfaumlltigen Deutungen haumlngen dann muszlig man sie fuumlr nur beziehungsweise richtig erklaumlren Man sieht sich durch eine solche Vielfalt von dem Schreckgespenst des Relativismus bedroht und zwar notwendigrdquo rdquoAletheiardquo s 253

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

9

I naumlsta steg i moumltet med fragmenten staumllls uttolkaren infoumlr en omedelbar

tolkningsreflex Aumlr detta tolkningsbegaumlr ndash denna vilja att se sammanhang en kanske ofta

omedveten ansats att aringterskapa ett ursprung ndash naringgot oundvikligt Receptionshistorien visar

fram ett naumlstan tvingande behov att sammanflaumlta dessa skaumlrvor till en helhet till ett

meningssammanhang som sedan laumlnge aumlr foumlrlorat14 Roumlr vi haumlr vid ett hermeneutiskt

grundvillkor foumlr att avlaumlsa det heraklitiska fragmentet Om tolkningen ovillkorligen aumlr knuten

till en restaureringsprocess riskerar inte den hermeneutiska cirkelroumlrelsen daring att bli en

circulus vitiosus att vi successivt roumlr oss i en allt traumlngre cirkel Genererar denna straumlvan efter

sammanhang efter hermeneutisk stabilitet en foumlrlaringtande laumlsning en magisk cirkel daumlr den

egna horisonten blir avgoumlrande bestaumlmmande foumlr tolkningen

Rikedomen i de bevarade fragmenten har som antytts ovan genererat en maumlngd

laumlsningar laumlsningar vars validitet inte saumlllan bekraumlftats i det valda tolkningsperspektivet

Risken aumlr med andra ord att finna den Herakleitos man valt att leta efter15 Detta

hermeneutiska begaumlr kan illustreras paring olika vis daumlremot boumlr det understrykas att denna

iakttagelse inte roumlr sig om en kritik av den filosofiska hermeneutiken utan syftar till att

aringskaringdliggoumlra en mer allmaumln tendens i receptionen av Herakleitos men traumlffar kanske en viss

hermeneutisk metod som ofta riskerar att inte goumlra hela texten raumlttvisa just foumlr att den

fokuserar foumlr mycket paring helhet och harmoni

Visserligen aumlr hermeneutiken som tolkningsteori ndash allt sedan Friedrich Schleiermacher

(1807) sammanstaumlllde och tolkade fragmenten som en helhet ndash intimt foumlrbunden med

herakleitosreceptionen Hans-Georg Gadamer accentuerar den hermeneutiska cirkeln som en

foumlrutsaumlttning foumlr foumlrstaringelse ndash varje del i en text maringste foumlrstarings i foumlrharingllande till den helhet som

den aumlr en del av samtidigt som hela texten inte kan foumlrstarings annat aumln genom att vi tillaumlgnar oss

och foumlrstaringr dess delar I denna pendelroumlrelse foumlrstaringr vi helheten ur det enskilda och det

enskilda ur helheten i rdquokoncentriska cirklarrdquo utvidgas den foumlrstaringdda meningens enhet daumlr

delarna bestaumlms utifraringn helheten samtidigt som de bestaumlmmer denna helhet rdquoAtt alla

14 Hans Ruin skriver i efterordet till den svenska utgaringvan av Herakleitos fragment rdquoSjaumllva maringlet med verksamheten aumlr att pussla ihop den foumlrlorade helheten genom en kombination av historisk och spraringklig kritik Bortom varje ny ansats och bortom varje ny skarpsinnig filologisk iakttagelse kan man sparingra denna grundlaumlggande och till stoumlrsta delen omedvetet verkande motivationrdquo Herakleitos fragment s 262 15 I foumlrlaumlngningen ocksaring hur man utifraringn radikalt skilda tolkningspositioner har kunnat rdquoverifierardquo sin egen laumlsning J Barnes skriver rdquoThe truth is that Heraclitus attracts exegetes as an empty jampot wasps and each new wasp discerns traces of his own favourite flavourrdquo The Presocratic Philosophers (vol 1) s 57 Se vidare Hans Ruin ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin Stockholm 2003

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

10

enskildheterna staumlmmer samman till en helhet aumlr hela tiden kriteriet paring foumlrstaringelsens riktighet

Uteblir saringdan samstaumlmmighet saring innebaumlr detta foumlrstaringelsens sammanbrottrdquo16

Jacques Derrida intresserade sig inte saumlrskilt foumlr Herakleitos fragment eller de spridda

laumlmningar som finns kvar av tidig grekisk filosofi Det var oftast de stora texterna och

foumlrfattarna fraringn Platon och framaringt som hamnade under hans dekonstruktiva lupp I moumltet

med Gadamer problematiserade Derrida den hermeneutiska tolkningsoptiken Gadamer menar

exempelvis att vid tolkning av text maringste den tolkande i naringgon mening foumlrutsaumltta att texten aumlr

en rdquofullkomlig meningsenhetrdquo Den fulla foumlrstaringelsen kraumlver att texten inte faringr inneharinglla

meningsbortfall eller meningsloumlsa delar den faringr inte tolkas som att den inneharingller

motsaumlttningar I staumlllet ska meningen hos delarna i texten integreras till en enhetlig total

mening Alla delar av texten maringste tolkas rdquoi kontextenrdquo samtidigt ska tolkningen av de olika

delarna tillaringtas interagera paringverka varandra Foumlr att detta ska vara rimligt maringste delarna haumlnga

ihop paring naringgot vis

Haumlr finns enligt Derrida en risk att bli blind foumlr delar som inte passar in i helheten att

tolkningsprocessen blir alltfoumlr foumlrlaringtande att den genererar en bristande sensibilitet foumlr textens

inneboende skillnader Han vill i staumlllet oumlppna foumlr tolkningar som inte passar in i resultatet av

naringgon rdquototalrdquo mening av en tolkad text och han fokuserar paring delar i texten som inte passar in

saumlrskilt bra i helheten En moumljlig laumlsning av Derridas kritik aumlr att delens mening visserligen aumlr

beroende av kontexten men problemet aumlr att Gadamer tar kontextens auktoritet foumlr given

vilket innebaumlr att man maringste luta sig mot traditionen mot en hierarki av helheter foumlr att ha

tillgaringng till en horisont daumlr foumlrstaringelse slutligen kan ske17

16 rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo s 102 En avgoumlrande nyckel foumlr att naring tillbaka till en ursprungligare foumlrstaringelse aumlr den cirkelroumlrelse som ligger till grund foumlr den hermeneutiska tolkningsprocessen rdquoVarje riktig tolkning maringste avskaumlrma sig fraringn infallens godtycke och de omaumlrkliga tankevanornas inskraumlnkthet och rikta blicken paring rsquosakerna sjaumllvarsquo som hos filologen utgoumlrs av meningsfulla texter som i sin tur handlar om rsquosakerrsquo [hellip] Ty det gaumlller att haringlla blicken fast inriktad paring saken genom hela den foumlrvirring som har sin grund i uttolkaren sjaumllv och staumlndigt angriper honom paring hans vaumlg [hellip] Den som vill foumlrstaring en text goumlr alltid ett utkast Han goumlr foumlr sig sjaumllv ett utkast av det helas mening och han goumlr det saring snart texten uppvisar en foumlrsta mening Men en saringdan foumlrsta mening visar sig i texten endast daumlrfoumlr att man i laumlsningen av texten foumlrvaumlntar sig att finna en bestaumlmd mening [hellip] Vad Heidegger beskriver paring detta saumltt aumlr ingenting annat aumln det historiska medvetandets konkretiseringsuppgift Denna fordrar att man aumlr medveten om egna foumlrmeningar och foumlr-domar och att man alltid laringter det historiska medvetandet genomtraumlnga foumlrstaringelseprocessen saring att uppfattningen av det historiskt andra och den daumlrvid tillaumlmpade anvaumlndningen av historiska metoder inte laumlser ut ur materialet blott det som man sjaumllv inlagt i detrdquo rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950 Stockholm 2000 s 104ff 17 Se Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P Michelfelder amp Richard E Palmer New York 1989 Jfr Staffan Carlshamre Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques Derrida [diss] Goumlteborg 1986 s 56ff

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

11

Den solaumlra receptionen

Det foumlrefaller som om taumlnkandet roumlrde sig eller drevs runt i en magisk cirkel runt om det Samma utan att naringgonsin kunna naumlrma sig detta Samma Men kanske aumlr cirkeln en dold spiral Och kanske har den under tiden blivit traumlngre18

Utoumlver Fragm 94 moumlter vi solen i Fragm 3 rdquoSolen har vidden av en maumlnniskas fotrdquo Fragm

6 rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo och Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra

stjaumlrnorna nattrdquo I Fragm 120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser aumlr bjoumlrnen och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash Fragm 100 ndash rdquoAringrstider vilka frambaumlr alltrdquo ndash och

Fragm 57 ndash rdquoHesiodos aumlr laumlrare foumlr de flesta De anser honom ha kaumlnnedom om det mesta han

som inte kaumlnde till dagen och natten Ty de aumlr ettrdquo ndash sker inte en explicit artikulation av solen

men dessa fragment aumlr av stor vikt foumlr en vidare foumlrstaringelse av de heraklitiska solfragmenten

I receptionen av Herakleitos har solen ofta knutits som trop till en kosmologisk struktur

en struktur i vilken den blir analog med elden I en kosmisk strukturering av de bevarade

skaumlrvorna centreras ordningen ndash maringttet i universum den lagbundenhet vi moumlter i det grekiska

kosmos ndash och blicken lyfts mot astronomiska fenomen mot stjaumlrnkonstellationer och solens

garingng oumlver himlavalvet19 Denna iakttagelse aumlr viktig men har ocksaring i stor utstraumlckning varit

bestaumlmmande foumlr hur den heraklitiska solen traderats20

Fragm 94 haumlnvisar till det maringtt (metra) solen paring dess vaumlg oumlver himlavalvet inte faringr

oumlverskrida (hyperbecircsetai) Det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra)

aktualiseras aumlven i Fragm 120 rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr

18 Heidegger rdquoOm varafraringganrdquo (1956) sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov Wallenstein Lund 1993 s 72 19 I ett av de senaste bidragen till forskningen kring Herakleitos skriver Roman Dilcher rdquoThe analogy of microcosm and macrocosm emerges as the basic pattern Man and cosmos soul and fire form the focal points Both sides are conceived as an interplay between life and deathrdquo Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich 1995 s 9 Denna iakttagelse aumlr viktig och hos Charles H Kahn laumlser vi (i The art and thought of Heraclitus) rdquoAlthough not himself a physikos or natural philosopher proper his own system can only be understood as a response to the world view of the Milesian physicistsrdquo (s 19) Kahn skriver vidare rdquoI believe that Diels was right in locating the central insight of Heraclitus in this identity of structure between the inner personal world of the psyche and the larger natural order of the universerdquo (s 21) Denna tanke om en analogi mellan ett mikro- och makrokosmos hos Herakleitos aumlr med andra ord inte ny men har haft ett begraumlnsat utrymme i herakleitosreceptionen ndash en reception som foumlr oumlvrigt inte aumlr omfattande idag 20 Denna reception aumlr givetvis inte homogen och kan inte heller underordnas olika traditionsbestaumlmningar som analytisk eller kontinental men trots allt aumlr utgaringngspunkten ofta gemensam vid diskussionen av Herakleitos solfragment Fragm 3 6 94 och 120 som paring olika vis tematiserar solen har i den anglosachsiska receptionen (aumlven om inte heller den aumlr enhetlig) i huvudsak genererat en naturvetenskaplig laumlsning Talande aumlr redan titeln paring Kirks bok The Cosmic Fragments I inledningen till vad han kallar rdquoGroup 9rdquo i vilken de fyra foumlrsta fragmenten sammanfaller med de ovan angivna laumlser vi rdquoThe fragments of this group deal with astronomical phenomena and their laws The first four all concern the sun frr 6 and 3 consist of apparently naiumlve assertions about it fr 94 emphasizes its regularity and fr 120 also if it is not merely an enumeration of the four main directions stresses the same pointrdquo G S Kirk The Cosmic Fragments s 263

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

12

bjoumlrnen [arktos] och mitt emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo21 Utoumlver solens (relativa)

upp- och nedgaringng kan vi utifraringn dessa tvaring fragment laumlsa in en roumlrelse fraringn sommar- till

vintersolstaringnd (tropeacute) en aringrlig bana som sker inom strikta graumlnser (termata) och i

foumlrlaumlngningen vikten av att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) Vilket aumlr detta rdquomaringttrdquo

som solen maringste foumlrharinglla sig till Reglerar det alla taumlnkbara avvikelser22 Vad har det med

raumlttvisa att goumlra G S Kirk goumlr foumlljande accentuering i laumlsningen av Fragm 94

Heraclitus in this fragment is simply stressing this accepted element of regularity in the sunrsquos behaviour the sun has metra to which he adheres So also we shall discover all things in the natural world have metra (perhaps not of precisely the same kind in every case) hellipif these measures were abandoned then the world as we know it could not continue to exist 23

Charles H Kahn taumlnker sig vidare att de maringtt som inte faringr oumlverskridas boumlr vara den synliga

vaumlg solen foumlljer oumlver himlen den bana som varieras i foumlrharingllande till saumlsong hur solens

uppgaringng i oumlst och nedgaringng i vaumlst roumlr sig fraringn sommar- till vintersolstaringnd (tropecirc) och tillbaka

igen

The measures of the sun are ultimately the measures of the solar year The imaginary situation of the sunrsquos overstepping these measures might be realized by a deviation from its course on any given day But the more dramatic and humanly more meaningful transgression would be for the sun to continue in the winter to rise later and farther to the south and finally fail to rise altogether24

Kahn paringpekar att raumldslan foumlr att solen helt ska foumlrsvinna daring dagarna blir kortare mycket

riktigt hade en betydande roll i det arkaiska Greklands religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld vilket han

knyter till fraringgan om vad solens maringtt har med raumlttvisa att goumlra Den kosmiska garanten mot

denna primitiva raumldsla ndash foumlr att solen inte ska garing upp paring vintern eller ned paring sommaren ndash aumlr

Dike raumlttvisan personifierad vars bundsfoumlrvanter Erinnyerna utkraumlver haumlmnd paring den som

laumlmnar sitt maringtt (metra) Angaringende denna mytologiska resonans skriver M Marcovich

Thus Heraclitus is here (as in many other fragments) only quoting a traditionally accepted truth as an illustration with the intention of proving and imposing a new doctrine of his own this time that of the necessity of preservation of the fire-measures for the existence of this world-order25

21 ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός B120 naumlmner in explicit solen men detta fragment (som aringterfinns i Strabos Geografi) aumlr paring olika vis moumljligt att flaumlta samman med B94 22 Jfr Marcovich (1967) s 275f Guthrie (1962) s 465 Robinson Heraclitus Fragments Toronto 1987 s 144 23 Kirk The Cosmic Fragments s 287f 24 The art and thought of Heraclitus s 160 25 Marcovich Heraclitus Editio Maior Merida 1967 s 276

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

13

Det aumlr aringterigen maringttet som aumlr det centrala Detta maringtt vill man ofta i sin tur foumlrankra i elden

och dess foumlrvandlingar och som i Marcovich fall aumlven underordna elden denna princip

Inasmuch as it is engaged in the world-processes (both in the regular meteorological phenomena and in things severally) fire has to obey the principle of constant measures This principle appears as more operative and convincing than fire itself having the necessity of a supreme natural law 26

Marcovich syftar med rdquothe necessity of a supreme natural lawrdquo paring Herakleitos referens till

Dike i Fragm 94 Roman Dilcher kan saumlgas summera receptionen naumlr han bland annat laumlser

samman Herakleitos Fragm 6 ndash rdquoSolen aumlr ny varje dagrdquo27 ndash med Fragm 94

The sun herself is new every day kindled and extinguished in set measures like the cosmic fire which she embodies in the most manifest form She will always run her determined course day after day from rising to setting from solstice to solstice in her annual oscillations thus creating the periodical alternation of day and night winter and summer The cosmos moves in eternity in this natural rhythm28

Solen som den synliga representanten av den kosmiska elden dess houmlgsta manifestation aumlr en

vanlig iakttagelse men innebaumlr det att solen och elden aumlr samma sak att solen aumlr elden eller

roumlr det sig om en annan sorts analogistruktur

I varingrt synliga universum avtecknar sig solen som en enorm himlakropp paring firmamentet

men varfoumlr haumlvdar daring Herakleitos i Fragm 3 att den har rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo Om vi

ligger ned kan vi utan problem taumlcka solen genom att lyfta en fot och detta trots dess

oumlvervaumlldigande storlek men haumlr artikuleras aumlven en annan strukturell analogi ndash i foumlrharingllande

till vaumlrldsalltet aumlr solen vaumlldigt liten har endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo och trots detta

rdquoOm inte solen fanns vore det nattrdquo29 Som Hermann Fraumlnkel visat aumlr det aumlven moumljligt att

avlaumlsa fragmentet genom Fragm 45 rdquoSjaumllens graumlnser upptaumlcker du inte om du saring faumlrdas varje

vaumlg Saring djup logos har denrdquo Sjaumllen aumlr lika obegraumlnsad som logos solen daumlremot trots sin

paringfallande storlek aumlr begraumlnsad och kan inte som himlakropp jaumlmfoumlras med logos den har

26 Ibid s 259 Marcovich knyter exempelvis samman Fragm 94 med eld maringtt och foumlraumlndring i vad han kallar grupp 13 (Fragm 30 94 31 90 65 84ab 67) rdquoThe fragments of this Group deals with three basic principles of Heraclitusrsquo Physics Fire Measures and Changerdquo Ibid 27 [ἥλιος] νέος ἐφ᾽ ἡmicroέρηι ἐστίν I en diskussion kring solen och dess (motsaumlgelsefulla) egenskaper lyfter Aristoteles (Meteorologin) fram B6 som ett citat av Herakleitos 28 Dilcher Studies in Heraclitus s 65f 29 Liksom B94 aringterfinns B99 hos Plutarchos och ovan citeras den kortare version en del uttolkare har haumlvdat vara den genuina varianten Fragm 3 tillskriver Diels Aeumltius (som i sin tur kommenterar Aristoteles laumlrjunge Theofrastos i Grekisk doxografi) och man har menat att endast rdquovidden av en maumlnniskas fotrdquo aumlr Herakleitos egna ord men att sammanhanget moumljliggoumlr rekonstruktionen

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

14

sitt maringtt (Fragm 94) och den rdquoaumlr ny varje dagrdquo (Fragm 6) Samma fot som kan taumlcka solen kan

daumlremot aldrig hur laringngt den aumln vandrar naring sjaumllens graumlnser30

Vad innebaumlr det att solen i Fragm 6 rdquoaumlr ny varje dagrdquo Kanske aumlr det rimligt att laumlnka

fragmentet till den heraklitiska tanken om foumlraumlndring men (kopplat till Fragm 94) en

foumlraumlndring som maringste ske inom strikta ramar eller med andra ord haringlla sig till sitt maringtt

(metra) men aumlr maringttet ndash solen aumlr ny varje dag ndash noumldvaumlndigtvis en fysikalisk utsaga31

Motsatsstaumlllningen ljusmoumlrker kan avlaumlsas som en enhetlig roumlrelse en tvingande polaritet en

logisk struktur som i Fragm 99 rdquoOm inte solen fanns vore det genom de andra stjaumlrnorna

nattrdquo Genom solen finns natten De andra stjaumlrnorna synliggoumlr solens struktur men solen

slaumlcker de andra stjaumlrnorna med det ljus som driver undan natten Solen i Fragm 6 (i relation

till Fragm 94) maringste haringlla sig till sitt maringtt vilket som vi tidigare saringg Dilcher goumlra moumljligen

kan laumlnkas till Fragm 30 rdquoOch denna ordning densamma foumlr alla skapades inte av gud inte

av maumlnniska utan den var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld uppflammande enligt

maringtt [metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo

I Fragm 16 formuleras foumlljande fraringgestaumlllning rdquoHur goumlmma sig foumlr det som aldrig garingr

nerrdquo Sokrates Kratylos (413 b-c) goumlr en iakttagelse moumljlig att knyta till fragmentet

En saumlger naumlmligen att solen aumlr det raumlttfaumlrdiga eftersom att solen aumlr ensam om att styra de varande tingen genom att garing igenom dem och braumlnna dem [diaiumlonta kaonta] Men naumlr jag aumlr glad oumlver att ha houmlrt naringgot saring vackert och talar om det foumlr en annan daring brister han i skratt och fraringgar mig om jag tror att det inte finns naringgot raumlttfaumlrdigt hos maumlnniskorna naumlr solen har garingtt ner Naumlr jag envisas och ber honom saumlga vad det raumlttfaumlrdiga aumlr svarar han att det aumlr sjaumllva elden men det aumlr inte saring laumltt att foumlrstaring

Ska vi laumlsa Fragm 16 som att det aumlr elden till skillnad fraringn solen som vi inte kan undkomma

Aumlr elden den ytterst verkande principen sjaumllva grunden foumlr roumlrelse och foumlraumlndring det som

skiljer ut kosmos fraringn kaos rdquoAllt skall den frambrytande elden skilja och faringngardquo (Fragm

66)32 Kan vi laumlnka denna eld till raumlttvisan till maringttet i analogi med solens garingng till Dike i

Fragm 94 ndash till den eviga eld vars maringtt (som beskrevs i Fragm 30 ovan) bestaringr i dess

alternerande manifesteringar Om vi utgaringr ifraringn att den universella ordningen det grekiska

kosmos har en tvingande balans i oumlde och noumldvaumlndighet en ordning som baringde maumlnniska och

gud maringste underordna sig en ordning som flammar upp efter maringtt och slocknar efter maringtt

30 rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology Vol 59 No 3 (1938) s 327f 31 Se Herakleitos fragment I Staten (498 a) paringpekar Sokrates rdquoFram emot aringlderdomen slocknar ljuset foumlr alla utom naringgra faring och det slocknar effektivare aumln Herakleitos sol eftersom det aldrig taumlnds paring nytt igenrdquo 32 Fragm 66 raumlknas inte som autentiskt av Kirk The Cosmic Fragments s 351f Guthrie oumlversaumltterrdquoFor fire he says will come and judge and convict all thingsrdquo A History of Greek Philosophy s 455 Foumlr en diskussion av aumlktheten se dessa tvaring kaumlllor och kommentaren hos Rehnberg och Ruin

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

15

(liksom solen aumlr ny varje dag) aumlr det daring elden som ytterst omspaumlnner denna universella

regelbundenhet i Herakleitos taumlnkande 33

Martin Heidegger och Eugen Fink houmlll vintern 66-67 ett gemensamt seminarium kring

Herakleitos Heideggers egna laumlsningar som tar sin utgaringngspunkt i logos och aletheia utgoumlr

bakgrund till diskussionen men det aumlr Fink som leder samtalet med avstamp i Fragm 64

rdquoBlixten styr alltrdquo Fink laumlser samman solen med blixten elden och kriget som olika saumltt att

taumlnka en gemensam grund i det heraklitiska fragmentet34 Han menar vidare att solens bana

bestaumlms av maringttet (metra) att solens maringtt bestaumlmmer grad av tillvaumlxt i naturen ndash ljus som

bringar liv ndash och att maringttet aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr den solaumlra metrik som ligger till grund foumlr att

maumlta tid Helios aumlr livsalstrande genererar rdquoaringrstider vilka frambaumlr alltrdquo (Fragm 100) och aumlr

den roumlrelse oumlver firmamentet som konstituerar varingr uppfattning om tid35 Helios aumlr vaumlrldsuret

en solaumlr metrik foumlrankrad i elden och blixten en kontinuerlig blixt av himmelsk eld som

alstrar ljus och frambringar aringrstider foumlr allt vaumlxande och levande

Helios haringller sig inom sin domaumln inringad av de fyra termata som utgoumlr solens yttre

graumlns (Fragm 120) en solaumlr cirkel sluten kring rdquosolighetenrdquo Denna graumlnsdragning

kringgaumlrdas av en nattlig avgrund (naumlchtlichen Abgrund) den domaumln som inte faringr

genomlysas det moumlrker som inte faringr ljussaumlttas Fink ser Helios och Zeus som de houmlgsta

makterna den dagliga kraft som illuminerar allt (ta panta) men Helios jurisdiktion aumlr sluten

inom vaumlrldens fyra houmlrn de termata som aumlr solens graumlnsstenar i oumlster vaumlster norr och soumlder I

denna mening aumlr aumlven Helios underordnad Dike ndash den tvingande balans som den universella

lagen paringbjuder att graumlnsen foumlr solighetens domaumln inte oumlverskrids regleras av raumlttvisans

gudinna Om Helios skulle roumlra sig utanfoumlr sin domaumln laumlmna sitt maringtt sin jurisdiktion foumlr att

33 Det finns en laringng debatt om huruvida Herakleitos profetiska ord aumlr att haumlnvisa till domedagen som en (aringter)kommande kosmisk vaumlrldsbrand (ekpyrosis) Diskuteras av Guthrie A History of Greek Philosophy s 455f och Kirk The Cosmic Fragments s 335ff Nietzsche skriver rdquoHerakleitos tror [hellip] paring en periodiskt upprepad vaumlrldsundergaringng och paring en annan vaumlrlds staumlndigt foumlrnyade framstigande efter en allt foumlrintande vaumlrldsbrand Den period under vilken vaumlrlden rusar mot denna vaumlrldsbrand och sin upploumlsning i ren eld karaktaumlriserar han paring ett mycket paringfallande saumltt som begaumlr och behov och det fullstaumlndiga uppslukandet i elden som maumlttnadrdquo Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 144 rdquoAumlr inte hela vaumlrldsprocessen ett straff foumlr hybris Maringngfalden resultatet av ett brott Det renas foumlrvandling till naringgot orent en foumlljd av oraumlttfaumlrdighetrdquo (Ibid) 34 rdquoBlitz Feuer Sonne Krieg λόγος und σοφόν sind verschiedene denkerische Blickbahnen auf den einen und selben Grundrdquo Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt a M 1986 s 23 35 rdquoIm Kontext ist die Rede vom Ἥλιος der ein anderer Name ist fuumlr das Feuer ebenso wie der Blitz In diesem Fragment besteht ein Zusammenhag zwischen Ἥλιος Licht und Zeit Wir koumlnnen uns fragen ob nicht der Blitz nur ein momentanes Feuer ist im Gegensatz zum Ἥλιος der ein Feuer von groumlszligerer Bestaumlndigkeit ist wenn auch nicht immerwaumlhrend sondern erglimmend und erloumlschend Wenn jetzt in die Stelle des Blitzes Ἥλιος im Sinne des lang andauernden Blitzschlages einruumlckt dann gilt es mitzudenken daszlig dieses Feuer nicht nur erhellt sondern auch die Zeiten bemiszligt Ἥλιος ist die Uhr der Welt die Weltuhr nicht ein Instrument das Zeiten anzeigt sondern das die Horen ermoumlglicht die alles bringenldquo Ibid s 61f

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

16

i staumlllet kryssa in i den nattliga avgrunden ett omraringde aumlven vi aumlr nekad tillgaringng skulle detta

oumlverskridande straffas av Dikes raumlttstjaumlnarinnor Fink taumlnker sig att denna moumlrkrets domaumln

denna nattliga avgrund sluter sig kring Helios domsraumltt ringar in den solaumlra maktens sfaumlr en

graumlns ljusmoumlrker patrullerad av Erinnyerna36

Ambitionen i det foumlljande aumlr inte att vara polemisk mot den ovan skisserade receptionen

av de solaumlra fragmenten Tvaumlrtom det finns haumlr maringnga traringdar av intresse foumlr en laumlsning av den

heraklitiska solen men vad haumlnder om vi droumljer kvar vid denna sol Vad kan synliggoumlras i en

laumlsning som inte omedelbart etablerar en analogistruktur mellan sol och eld mellan maringtt och

en (aringter)kommande vaumlrldsbrand Vilka andra fraringgestaumlllningar kan aktualiseras om vi droumljer

vid den mytiska resonansen i Fragm 94 vilken tragisk struktur kan aringskaringdliggoumlras utifraringn det

mytologiska ramverket vilket taumlnkande kan artikuleras i denna intrikata gestaltning i denna

foumlrtaumltade roumlrelse genom myt tragedi och filosofi som fragmentet verkar iscensaumltta

Fragmentets arkitektur

Anspraringket att loumlsa garingtan ligger fjaumlrran Uppgiften aumlr att faring syn paring garingtan 37

I det antika Grekland gjordes ingen absolut skillnad mellan myt och historia utan denna yngre

distinktion floumlt samman i en tradition att foumlrharinglla sig till ett saumltt att med hjaumllp av en tradition

foumlrklara en annars obegriplig vaumlrld en vaumlrld som paring detta saumltt kunde kallas foumlr ett kosmos I

oumlvergaringngen fraringn den arkaiska till den klassiska perioden finns inte heller naringgra skarpa graumlnser

foumlr hur de litteraumlra konstformerna ska relatera till grekernas mytologiskt infaumlrgade historia

Om den filosofiska urscenen lokaliseras till denna oumlvergaringng kan daring filosofins uppkomst

beskrivas i termer av hur foumlrnuftet bryter sig loss fraringn en arkaisk forntid fraringn ett foumlrflutet

nedsaumlnkt i ett mytologiskt dunkel ndash en roumlrelse fraringn mythos till logos ett successivt frigoumlrande

fraringn en ritualiserad foumlrestaumlllningsvaumlrld ndash eller var den mytopoetiska fonden avgoumlrande foumlr

artikulationen av den saumlrskilda erfarenhet som kom att ligga till grund foumlr sjaumllva passagen in i

filosofin

I den grekiska tragedin i de yttre krav som staumllldes paring denna konstart hade den enskilde

tragoumlden alltid grekernas mytologiska arv att foumlrharinglla sig till38 Det mytologiska ramverket var

36 Se saumlrskilt sem IV Ibid s 65-83 37 Heidegger Der Ursprung des Kunstwerkes (1977) sv oumlvers Sven-Olov Wallenstein Goumlteborg 2005 s 81

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

17

en foumlrutsaumlttning foumlr dramats form men myten artikulerades hos varje tragoumld i syfte att saumlga

naringgot mer naringgot utoumlver den nedaumlrvda version som traditionen tillhandahoumlll39 Eftersom den

dramaturgiska kopplingen till mythos var ett noumldvaumlndigt krav paring den tragiska konstformen

finns ingen opposition logosmythos i det antika dramat Det mytologiska ramverket aumlr

tvaumlrtom en foumlrutsaumlttning foumlr att en artikulation av logos ska kunna ske och dessa till synes

motsatta led samverkar saringledes med noumldvaumlndighet40

Vid den tid daring Herakleitos var verksam vid filosofins arkaiska troumlskel saknas aumlnnu en

faumlrdig begreppsapparat att foumlrharinglla sig till i det filosofiska uttrycket varfoumlr exempelvis

vardagstermer successivt kom att laddas med ett nytt inneharingll41 Aumlven myten i analogi med

den mytopoetiska fond den grekiska tragedin utspelades mot var viktig i detta tidiga skede42

Den gav en moumljlig beskrivning av vaumlrlden foumlrankrad i en nedaumlrvd tradition en arkaisk

resonans som i sin tur kunde knytas till en filosofisk tematik I denna oumlvergaringng som kan

saumlgas utgoumlra filosofins sjaumllva urscen hjaumllper myten till ndash bistaringr tillhandaharingller ett ramverk ndash

att artikulera vad som kom att bli sjaumllva passagen in i filosofin

Att frilaumlgga ett mytiskt skikt i Fragm 94 syftar inte till att reducera Herakleitos taumlnkande

till mytologi utan snarare (i analogi med hur den grekiska tragedin aumlr moumljlig att avlaumlsa) till att

foumlrsoumlka lyfta fram det saumlregna det som skiljer ut denna roumlst fraringn ett arkaiskt foumlrflutet I en

38 Aristoteles paringpekar i Poetikens nionde bok att tragedin sjaumllva diktandet aumlr baringde en mer filosofisk och serioumls verksamhet aumln historieskrivningen eftersom den roumlr allt som aumlr moumljligt (1451b) 39 Denna foumlrankring i ett arkaiskt arv hade trots allt en avgoumlrande elasticitet i den meningen att varje tragoumld kunde variera inneharingllet i den utstraumlckning han sjaumllv valde varfoumlr ocksaring sprickbildningen logosmythos blir som synligast i tragedin efter sofisternas intraumlde paring klassisk mark Denna sprickbildning i det grekiska taumlnkandet ett taumlnkande som just aumlr knutet till dess samhaumlllelighet synliggoumlrs exempelvis i Euripides tragedi Backanterna genom en dramaturgisk ansats som knyter den samtida rationalitetsdebatten till ett mytologiskt arv varfoumlr foumlrfattaren samtidigt kan frilaumlgga den inneboende instabiliteten i dessa tvaring led Dramat tar sitt avstamp i denna konflikt en konflikt som har sin upprinnelse i en alltfoumlr laringngt skriden rationalisering av en tidigare vaumlrldsbild 40 Konstformen syftar inte till en frigoumlrelse fraringn mythos ndash en roumlrelse genererad ur ett utifraringnperspektiv av logos ndash utan det aumlr inom mythos denna roumlrelse sker ndash en roumlrelse daumlr logos artikuleras i foumlrharingllande till den mytopoetiska fonden ndash mot en fond som successivt ger logos ett allt stoumlrre utrymme Foumlrst hos Euripides som aumlr samtida med Sokrates syftar den mytologiska fonden till att lyfta fram fraringgor av politisk relevans foumlr den samtida debatten 41 Jfr exempelvis Derridas introduktion av begreppet farmakon i rdquoPlatons apotekrdquo rdquoDet kommer ocksaring att framgaring i vilken utstraumlckning det haumlr begreppets plastiska enhet eller snarare dess ordning och den maumlrkliga logik som knyter det till dess signifiant har skingrats maskerats utplaringnats och drabbats av relativ olaumlslighet inte bara genom oumlversaumlttarnas obetaumlnksamhet eller empirism utan framfoumlrallt genom oumlversaumlttandets fruktansvaumlrda och ooumlvervinneliga svaringrighet Det aumlr en grundlaumlggande svaringrighet som inte saring mycket har att goumlra med oumlvergaringngen fraringn ett spraringk till ett annat fraringn ett filosofiskt spraringk till ett annat som med traderingen fraringn grekiska till grekiska med ett icke-filosofems varingldsamma oumlvergaringng till ett filosofem ndash det kommer vi snart att se I och med detta oumlversaumlttningsproblem har vi att goumlra med ingenting mindre aumln problemet med oumlvergaringngen till filosofi rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket 2007 s 21f 42 Jfr Heidegger rdquoDas Denken jedoch ist Dichten und zwar nicht nur eine Art der Dichtung im Sinne der Poesie und des Gesangesrdquo rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo Holzwege s 328 (303)

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

18

saringdan roumlrelse naumlr man utifraringn denna bakgrund ringar in litteraumlra (poetiska) kvaliteter aumlr det

viktigt att uppmaumlrksamma vad som saumlgs genom den mytiska erfarenheten ndash genom ett mytiskt

galleri som inte kan reduceras till en poetisk maskering av ett abstrakt taumlnkande43 Det

egenartade i Herakleitos stil uttrycker en erfarenhet som inte fullt ut laringter sig gripas i det

samtida spraringkbruket men i detta uttryck gestaltas ett taumlnkande som genom den mytiska

erfarenheten oumlppnar sig mot naringgot tidigare okaumlnt44

Herakleitos och Aischylos aumlr samtida och det garingr att finna gemensamma sparingr av ett

arkaiskt arv ett arv som foumlr dem baringda genererat ett mytopoetiskt spraringk Kahn goumlr foumlljande

iakttagelse rdquoHeraclitus is not merely a philosopher but a poet and one who chose to speak in

tones of prophecy The literary effect he aimed at may be compared to that of Aeschylusrsquo

Oresteia the solemn and dramatic unfolding of a great truth step by step where the sense of

what has gone before is continually enrichened by its echo in what followsrdquo 45 Det verkar

moumljligt att lokalisera en jaumlmfoumlrbarhet i spraringklig dramaturgi och poetiskt uttryck ndash saumlrskilt i

Aischylos notoriskt svaringra koumlrpartier noterar Kahn att vi moumlter ett enigmatiskt bildspraringk som

ligger naumlra Herakleitos ndash men finns det inte en mer grundlaumlggande likhet Om vi med

Nietzsche betraktar Herakleitos som en filosof under grekernas tragiska tidsaringlder kan vi

avlaumlsa tragedin och filosofin i denna tidiga fas som tvaring uttryck foumlr en paring maringnga saumltt

gemensam erfarenhet Den mytiska erfarenheten som foumlr Aischylos och Herakleitos kanske

snarare aumlr en tragisk erfarenhet av det mytiska moumljliggoumlr en artikulation av det tragiska Det

tragiska aumlr ett taumlnkande som kommer till uttryck genom denna erfarenhet46

43 Jfr Heidegger rdquoMan mach sich die Zweisprache mit dem Denkweg des Parmenides zu leicht wenn man in den Worten des Denkers die mythische Erfahrung vermiszligt und einwendet [hellip] Im Grunde ist das Mythische noch kaum bedacht vor allem nicht in der Hinsicht daszlig der microῦθος Sage ist das Sagen aber das rufende zum-Scheinen-Bringenrdquo rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 240 44 I ett foumlrsoumlk att gripa denna erfarenhet i stiftandet av detta heraklitiska uttryck faringr aumlven aforismen paradoxen och garingtan sin framskjutna position Hans Ruin skriver rdquoDen heraklitiska stilen laringter oss ana en ny sorts medvetenhet om foumlrharingllandet mellan tanke och spraringkligt uttryck vars implikationer i vissa avseenden aumlnnu aringterstaringr att utveckla [] Herakleitos fragment houmlr inte hemma i naringgon vedertagen form av grekisk skriftkultur I den maringn de tillhoumlr en genre saring aumlr det en genre de sjaumllva instiftarrdquo Herakleitos fragment s 264 Anders Olsson diskuterar Herakleitos foumlrtaumltade uttryck i relation till det moderna fragmentet rdquoDe tillhoumlr varken litteraturen eller taumlnkandet saringsom vi laumlrt kaumlnna dessa omraringden utan en uppblandad rsquoorenrsquo region utan klar skillnad mellan bild och begrepprdquo Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm 2006 s 52 45 Kahn The art and thought of Heraclitus s 7 46 Heidegger rdquoDas Denken des Parmenides und des Heraklit ist noch dichterisch d h hier philosophisch und nicht wissenschaftlich Aber weil in diesem dichtenden Denken das Denken den Vorrang hat nimmt auch das Denken uumlber das Sein des Menschen seine eigene Richtung und Maszlige Um dieses dichterische Denken von seiner ihm zugehoumlrigen Gegenseite her genuumlgend aufzuhellen und so sein Verstaumlndnis vorzubereiten befragen wir jetzt ein denkerisches Dichten der Griechen und zwar jenes Dichten in dem das Sein und [das Zugehoumlrige] Dasein der Griechen sich eigentlich stiftete die Tragoumldierdquo Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen (1953) 1998 s 110

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

19

Grekisk tragedi speglar den universella ordningen Liksom dramat utspelas paring flera plan

ndash det mellanmaumlnskliga det gudomliga och i interaktionen mellan dessa nivaringer ndash reflekteras

baringde den enskilde individen den samhaumllleliga strukturen och i en vidare bemaumlrkelse aumlven den

tvingande balansering av kosmisk ordning som (i den tragiska erfarenheten) garingr upp i oumlde och

noumldvaumlndighet Dessa nivaringer speglar i sin tur varandra och dramat syftar i stor utstraumlckning till

att aringterstaumllla den inboumlrdes balansen ndash en balans som blivit stoumlrd i och med att en kris utloumlst en

rubbning i denna ordning (exempelvis genom den hybris som det maumlnskliga felsteget att

laumlmna sitt maringtt innebaumlr) ndash en rubbning som den rituella strukturen aringter leder till harmoni

Foumlr att kunna tala om en tragisk arkitektur i Fragm 94 behoumlver flera samverkande nivaringer

frilaumlggas i konstruktionen av fragmentet Moumljligheten att skikta fram ett mytologiskt ramverk

aumlr en foumlrsta foumlrutsaumlttning foumlr att fragmentet ska kunna avlaumlsas som en koncentrerad foumlrtaumltad

bild av grekisk tragedi Naumlsta nivaring aumlr den dramaturgiska ansatsen att Herakleitos med

tragedins markoumlrer iscensaumltter i en dubbel gest som pekar baringde bakaringt och framaringt den tragiska

erfarenhet som aumlven laringg till grund foumlr tragoumldernas konstnaumlrliga verksamhet Om dessa tvaring

nivaringer aumlr moumljliga att lokalisera kan fragmentet beskrivas som ett destillat av grekisk tragedi

men den tragiska erfarenheten sammanfaller inte med den grekiska tragedin Grekisk tragedi

aumlr visserligen ett uttryck foumlr denna erfarenhet men denna konstform saumltter inte ramarna utgoumlr

inte en graumlns foumlr den grekiska erfarenheten av det tragiska Det aumlr i denna mening den tragiska

struktureringen av Fragm 94 pekar vidare ndash utoumlver dessa tvaring nivaringer ndash mot en komplexare bild

av det tragiska

Om dessa tvaring nivaringer garingr att utlaumlsa i Fragm 94 genererar i saring fall den anspaumlnning denna

gestaltning foumlrmedlar moumljligheten att laumlsa in rudimentet till den grekiska erfarenhet som

skulle komma att konsolideras i filosofins egna begrepp Kan vi redan i detta fragment till

skillnad fraringn den problematik som gestaltas i grekisk tragedi lokalisera den brytpunkt som

inledningsvis adresserades mellan det traderade mythos och ett foumlrnuftsinriktat logos Som

redan antytts kan svaringrligen ett brott med en nedaumlrvd religioumls foumlrestaumlllningsvaumlrld lokaliseras ett

brott som i sin tur kan foumlrklara historien om det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet i termer av

oppositioner och begreppshierarkier Kan vi i staumlllet ndash i viss analogi med de foumlraumlndringar som

tragoumlderna oumlver tid iscensaumltter i den grekiska tragedin ndash se filosofins intraumlde paring klassisk mark

som ett successivt rationaliserande av myten Kanske aumlr det en annan erfarenhet som gestaltas

i denna foumlrtaumltade bild av solen i detta spaumlnningsfaumllt av motverkande krafter av polaumlra

straumlvanden som med noumldvaumlndighet samverkar som i en tvingade balans av varingld och oumlde

uppraumlttharingller foumlrutsaumlttningarna foumlr ett i harmoni fungerande kosmos

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

20

1

Den antika solen

I Homeros Iliaden (III277) laumlser vi rdquoHelios lysande sol som houmlr och iakttar alltingrdquo i

samband med att denne aringkallas som vittne till en ed Helios vakar oumlver maumlnniskornas

foumlrehavanden fraringn sin uppgaringng i oumlst till sin nedgaringng i vaumlst han rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo men i

denna dagliga roumlrelse oumlver himlavalvet ndash och i foumlrlaumlngningen mellan de tropai daumlr rdquosolens

vagn brukar vaumlndardquo (Od XV404) ndash placeras aumlven graumlnsstenen foumlr den grekiska vaumlrld som

omsloumlts av Okeanos varinggor47 Utanfoumlr denna graumlns ramen foumlr det antika kosmos finns inte

laumlngre naringgra givna orienteringspunkter rdquoHaumlr vet vi ingenting om moumlrkrets och gryningens

vaumlgar eller var solen de doumldligas ljus garingr ned under jorden och var den stiger igen [] (Od

X190-192)

Solen aumlr i den arkaiska litteraturen gudarnas spion en naumlra allierad till Zeus och naumlr

Helios sjaumllv raringkar ut foumlr en ofoumlrraumltt vaumlnder han sig genast till Olympens haumlrskare foumlr

vedergaumlllning ndash om inte raumlttvisan faringr sin garingng hotar han att flytta ned till Hades foumlr att i staumlllet

lysa de doumlda rdquoHelios houmlr inte upp med att lysa eviga gudar och en foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumltt paring

den fruktbara jorden Snart mitt ute paring vinroumltt hav skall min gloumldande ljungeld slaring deras

snabba skepp saring att det klyvs och splittras i bitarrdquo (Od XII385-388) Helios alstrar i sin bana

livskraft lyser upp de levandes vaumlrld med sitt gudomliga ljus I denna roumlrelse saumltter han

samtidigt graumlnsen foumlr rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo och det aumlr dennes palats de doumldas sjaumllar

maringste passera vid randen foumlr den kaumlnda vaumlrlden rdquoOumlver Okeanosrsquo stroumlm foumlrbi den levkadiska

klippan gick de och genom solgudens port (Hecircliacuteoio pyacutelas) och droumlmmarnas rike tills de saring

slutligen naringdde sitt maringl asfodelosaumlngen daumlr alla bortgaringngna bor de doumldas blodloumlsa skuggorrdquo

(Od XXIV11-14)

Aumlven tragedins sol stiger ur ett mytiskt foumlrflutet Den solaumlra mytologin alstrar det

tragiska ljus vi foumlrst moumlter hos Aischylos Satt att oumlvervaka maumlnniskornas felsteg aringkallas

Helios som vittne foumlr att raumlttvisa skall skipas rdquoBred ut [] det naumlt varmed man garingr paring

maumlnskojakt saring att varingr fader ndash icke min men allas varingr fader Sol [Helios] som skaringdar allt som

sker ndash maring se min egen moders nidingsdaringd och traumlda fram paring domens dag och vittna att raumlttvis

47 rdquoOm morgonen far Helios foumlretraumldd av Eos upp ur oceanen eller ur en grotta daumlr han spaumlnner foumlr sina haumlstar Han sjunker om aftonen ned i oceanen [hellip] Om natten seglar Helios i en gyllene baumlgare paring oceanens stroumlm tillbaka till det staumllle i oumlster daumlr han skall garing upprdquo Martin Pn Nilsson Olympen s 47

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

21

haumlmnd mig foumlrt till modermordrdquo48 Orestien aumlr en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd rdquoDet blod

som en garingng till marken goumlts det kraumlver mera och mera blod saring lyder lagens oryggliga bud

Ty draringpet ropar houmlgljutt paring Haumlmnd med de foumlrstfallna offrens aringngestskri och ofaumlrd foumlljer paring

ofaumlrdrdquo49 Helios ljussaumltter denna varingldsspiral daring han rdquoskaringdar allt som skerrdquo och aringkallas foumlr att

rdquotraumlda fram paring domens dagrdquo som raumlttvisans vittne

Helios aumlr den ytterst vakande principen inget undgaringr hans blick och aumlr liksom i den

homeriska dikten baumlrare av det livsalstrande ljuset rdquoBesked daumlrom vet ingen utom Solen som

uppeharingller livet paring varingr jordrdquo (Ag s 28) Aumlven den fjaumlttrade Prometheus straffad av Zeus foumlr

att ha stulit elden fraringn gudarna och gett den till maumlnniskorna vaumlnder sig upp mot

himlarymden rdquoo sol o oumlga du som allting ser ndash er kallar jag er manar jag att vittna hur jag

en gud av gudarna behandlasrdquo50 (Pr s 109) Titanernas gudomliga uppror tvingas tillbaka

in i den universella balansen och de ges en ny funktion som aumlr kopplad till metrik och

stabilitet i det grekiska kosmos Prometheus vars straff (liksom Sisyfos) periodiseras likt en

kosmisk klocka beskriver sin broders lott rdquomin broder Atlas oumlde han som staringr i

solnedgaringngens land och baumlr paring skuldran den pelare som stoumldjer himlens valvrdquo (Pr s 111)

Hos Sofokles aumlr det aringter solens vakande oumlga som aringberopas rdquoDig som den stjaumlrnstroumldda

natten foumlder naumlr den garingr under dig som den sedan baumlddar till ro paring ett laumlger av eld dig o

Solgud o Solgud ber jag foumlrkunna foumlr alla [] du som brinner med blaumlndande flamma

Faumlrdas han kring paring havets faumllt vistas han kanske paring naringgot av fastlanden Foumlrtaumllj det du som

ser skarpast av allardquo51 I Kung Oidipus ser vi vidare hur koumlren svaumlr vid solen rdquoNej nej vid

himlens fraumlmste drott vid Solen sjaumllvrdquo (s 96) Aumlven Oidipus vaumlnder sig till solen som en sista

gest daring sanningen om hans slaumlktband blivit uppenbarade innan han sticker ut sina oumlgon rdquoFoumlr

sista garingngen ser jag dig o solrdquo (s 121) Oidipus har genom sitt tragiska felsteg genom att

laumlmna sitt maringtt rubbat den universella balansen rdquoMen aumlven om I saknen varje haumlnsyn foumlr

maumlnniskornas slaumlkte voumlrden dock Solgudens eld som haringller allt vid liv och visen icke mer foumlr

oumlppen dag en saringdan ohoumlljd styggelse som denna en skraumlck foumlr jorden och foumlr himlens regn

och rymdens rena ljusrdquo (s 130) 52

48 Choephoroi r 404 Orestien Tolkad av Emil Zilliacus Stockholm 1994 (1970) s 190 49 Jfr koumlren i Agamemnon rdquoslaumlktstrid vaumlckande blodsband spraumlnganderdquo (s 12) och Klytaimestras paringbud rdquodet gjutna blodet ropar houmlgt paring haumlmndrdquo (s 18) 50 Den fjaumlttrade Prometheus i De Grekiska Tragedierna Stockholm 2005 s 109 Sidhaumlnvisningar till grekisk tragedi i svensk oumlversaumlttning aumlr om inte annat anges till denna utgaringva och goumlrs inom parentes i broumldtexten 51 Trachiniai rad 95-101 Sofokles Kvinnorna fraringn Trachis s 27f Tolkad av Emil Zilliacus Uppsala 1957

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

22

Foumlrst hos Euripides ska solen paring ett avgoumlrande saumltt intervenera i det tragiska skaringdespelet

Liksom hos de andra tragoumlderna aringkallas Helios som vittne rdquoHimmelske Zeus och du

raumlttfaumlrdighetens gudinna Dike och du klara Sol Nu skall jag triumfera oumlver dem som staring

emot migrdquo (Medea s 165) Det aumlr dessa gudar Medea vaumlnder sig till i den stund hon vaumlljer att

haumlmnas men hon aumlr samtidigt sjaumllv en aumlttling till Helios samma sol som koumlren foumlrsoumlker

beveka naringgra rader laumlngre fram rdquoO jord varingr moder o himmelska oumlga du straringlande Sol hejda

den rasandes svaumlrd hejda den blodbestaumlnkta barnamoumlrderskans hand Laringt Helios aldrig av

maumlnskohand gudablodet din gyllene saumld spillas bort Hejda den haumlnsynsloumlsa grip henne

himmelska ljus innan hon furien lik utkraumlvt sin blodiga haumlmndrdquo (s 182)

Medea aumlr av gudomlig boumlrd men slaumlktbandet straumlcker sig mot oumlst mot en orientalisk

soluppgaringng ndash hon aumlr en trollkunnig kvinna i ett fraumlmmande vaumlsterland53 Som ett foumlrsta

haumlmndredskap vaumlljer hon ut den krans av guld rdquosom Helios min faders fader skaumlnkte aringt sin

aumlttrdquo (s 171) Denna brudgaringva foumlrvandlas till rdquostroumlmmen av en eld som allt foumlrtaumlrderdquo (s 179)

och aumlr upptakten till Medeas blodiga sorti ndash en serie handlingar som sanktioneras genom

flykten i Helios drakvagn54

I Backanterna utsaumltts Pentheus foumlr det gudomliga vansinnet i en dionysisk spegelreflex

rdquoVad aumlr det haumlr Jag tycker att jag ser tvaring solar och hela Thebe sjuportsstaden ser jag

dubbelt Och du som leder mig du liknar ju en tjur jag tror det har vaumlxt ut tvaring horn paring huvut

paring dig Var du ett djur foumlrut Foumlr visst aumlr du en tjurrdquo (918-922) Haumlr moumlter vi foumlr foumlrsta

garingngen i grekisk litteratur en andra sol en dubbelexponering som med farmaceutiskt varingld

52 Ursprunget till den tragiska kollisionen i dramat aumlr enligt Hegel den egyptiska garingtan framstaumllld av sfinxen i egenskap av haumllften djur och haumllften maumlnniska faringngad i passagen naturkultur som dechiffreras av Oidipus Derrida skriver rdquoDen egyptiska anden saknar den sloumljfria genomskinlighet som kaumlnnetecknar den grekiska Dess sloumlja framstaumlller genom att foumlrebaringda det grekiska av-sloumljandet [hellip] Leker Hegel daring med ordet spelar han paring ett skadligt saumltt paring egyptiskt maneacuter med det betecknande Naumlr han citerar slutet paring inskriptionen i Neiths tempel i Nedre Egypten uttyder han den paring grekisk-tyska foumlr att daumlr utlaumlsa hela solens bana tills den nedsjunker i Vaumlsterlandet och erinrar sig sitt eget inre Historien om denna Erinnerung aumlr en familjehistoria Den andliga solen aumlr paring en garingng son och far till den synliga solen densamma och den cirkulaumlra omvaumlndningen till den som med ett ord lyste upp Statenrdquo Glas s 84 Derrida fortsaumltter med att citera Hegel rdquoDen naturen helliphar ett inre naringgot dolt (ein Inneres Verborgenes) Men detta saumlgs laumlngre fram i inskriften rsquofrukten av mitt koumltt aumlr Heliosrsquo Detta aumlnnu dolda vaumlsen utsaumlger alltsaring klarheten solen det klara sjaumllvblivandet den andliga solen (geistige Sonne) som den son (den Sohn) som skall foumldas av den Denna klarhet aumlr den som uppnarings i den grekiska och den judiska religionen i det ena fallet i konsten och de skoumlna maumlnskliga formerna i det andra fallet i den objektiva tanken Garingtan aumlr loumlst Enligt en underbar och betydelsediger (bedeutungsvollen) myt doumldas den egyptiska sfinxen av en grek och garingtan faringr sin loumlsning Dess inneharingll aumlr maumlnniskan den fria anden i besittning av sjaumllvmedvetanderdquo Ibid Se aumlven Sven-Olov Wallenstein rdquoThe Silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 (Idealitetens bild) foumlr en vidare diskussion kring Oidipus som tyngd av skuld och soumlndring loumlser sfinxens garingta 53 Jason paringpekar rdquoKom foumlrst och fraumlmst iharingg du bor i Hellas ej laumlngre bland barbarer raumltt och lag ej makt och varingld behaumlrska nu ditt livrdquo (s 155) 54 Men aumlven andra gudar staringr bakom Medea rdquoTy haumlmnaren Zeus skall bevaka din raumlttrdquo (s 142)

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

23

rdquokorrigerarrdquo Pentheus syn naumlr Dionysos laringter en annan vaumlrld framtraumlda en vaumlrld foumlrnuftet

skiljt ut som det Andra rdquoGuden aumlr med oss nu Han vredgades foumlrut men nu aumlr han varingr vaumln

Nu ser du som du skardquo (rad 923-924)

Platon kom i Staten (507 a) att karaktaumlrisera solen som rdquoraumlntan och avkomman till det

goda sjaumllvtrdquo (tokon te kai ekgonon autou tou agathou)55 Resonemanget aringterupptas med en

retorisk fraringga rdquoVems ljus aumlr det som goumlr att varingr syn ser och de synliga tingen blir sedda saring

brardquo (508 a) Haumlr moumlter vi en foumlrsta ansats till en analogistruktur i tematiseringen av sol och

ljus Sokrates saumlger rdquondash Synen aumlr inte solen varken synen sjaumllv eller den plats daumlr synen

uppkommer ndash det vi kallar oumlga [] Men bland sinnesorganen tror jag att oumlgat aumlr mest sol-likt

(hecirclioeides) [] Solen aumlr inte syn men den aumlr upphov till synen []rdquo (508 b)56

Lika lite som vi kan se rakt in i solen utan att blaumlndas kan vi direkt skaringda det goda ndash en

analogi Sokrates turnerar i den beroumlmda grottliknelsen rdquoEldens ljus i grottan aumlr likt solens

kraftrdquo (517 b) ndash utan vi faringr noumlja oss med rdquoraumlntan och avkommanrdquo rdquoTaumlnk dig nu sade jag att

det aumlr solen som jag menar med det godas aumlttling (ton tou agathou ekgonon) Det goda har

alstrat solen saring att den staringr i ett analogiskt foumlrharingllande till det goda det som det goda sjaumllvt aumlr i

tankens vaumlrld i foumlrharingllande till taumlnkandet och till ting som kan taumlnkas det aumlr solen i det

synligas vaumlrld i foumlrharingllande till synen och till foumlremaringl som kan sesrdquo (508 b-c) Haumlr fullbordas

tanken om solen som det godas vaumlrldsliga avbild ndash en sol som i metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda Som sinnligt foumlremaringl finns inget houmlgre

samtidigt aumlr solen ocksaring den houmlgsta av troper Ur denna bestaumlmning manifesteras

oumlvergaringngarna mellan sol ljus och foumlrnuft Som houmlgsta trop pekar solen vidare mot den

platonska ideacutevaumlrlden mot det houmlgsta ljuset det oumlversinnliga i det att solen staringr i analogiskt

foumlrharingllande till godhetens sjaumllva ideacute Samtidigt aumlr den platonska ljusmetafysiken ett filosofiskt

skuggspel 57 ndash den platonska heliotropen en dold sol det goda den goumlmda sol som lyser i

55 Platon Staten sv oumlvers Jan Stolpe Stockholm 2003 haumlnvisas fortsaumlttningsvis till via stefanuspaginering 56 Heidegger rdquoDet svar som rsquogrottliknelsenrsquo tjaumlnar till att aringskaringdliggoumlra framlaumlggs i en bild solen ger i egenskap av ljuskaumllla det siktade dess synlighet Seendet kan emellertid bara se det synliga saringvida oumlgat aumlr hecirclioeides rsquosollikrsquo vilket innebaumlr att det har en foumlrmaringga genom tillhoumlrigheten till solens vaumlsensart dvs till dess skinande Oumlgat sjaumllvt rsquostraringlarrsquo och oumlverlaumlmnar sig till skinandet och kan paring saring saumltt motta och foumlrnimma det framskinanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag 2007 s 34 57 Derrida rdquoDet goda (fadern solen kapitalet) aumlr alltsaring den dolda kaumlllan upplysande och foumlrblindande till logos [] Detta tillgripande av logos i raumldslan foumlr att foumlrblindas genom ett direkt skaringdande av fadersansiktet av det goda av kapitalet av ursprunget till varat i sig av formernas form osv detta tillgripande av logos som naringgot vilket skyddar oss mot solen skyddar oss under den och mot den ndash det framlaumlgger Sokrates paring ett annat staumllle [Faidon 99d-100a] i det sinnligas eller synligas analoga ordning [] Logos aumlr alltsaring en resurs Man maringste vaumlnda sig till logos inte bara naumlr solkaumlllan aumlr naumlrvarande och riskerar att braumlnna ut oumlgonen paring en om man riktar dem mot den man maringste ocksaring vaumlnda sig bort mot logos naumlr solen tycks foumlrsvinna i en foumlrmoumlrkelse Doumld slocknad eller dold aumlr den himlakroppen farligare aumln naringnsin rdquoPlatons apotekrdquo s 35ff

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

24

relief mot de sofistiska doktrinerna baringde upplysande och foumlrblindande ljussaumltter den ideacuteernas

ursprung men hotar samtidigt med sin egen foumlrmoumlrkelse58

Den arkaiska solen som hos Homeros rdquohoumlr och iakttar alltingrdquo som saumltter graumlnsen foumlr

rdquoen foumlrgaumlnglig maumlnniskoaumlttrdquo som i tidig grekisk tragedi kallas som raumlttvisans vittne foumlr att

traumlda fram paring domens dag som i den tragiska erfarenheten lyser en mytisk fond ndash av graumlns

maringtt hybris oumlde och livsalstrande regelbundenhet ndash aumlr inte den sol vi moumlter hos Platon

Platons sol verkar varsla om andra slaumlktband men aumlven den platonska solen relaterar till

maringttet ett maringtt vars koppling till solen har en maringngtusenaringrig resonans i den egyptiska

solkulten59 Solens dagliga bana garanterar universums fortsatta existens en skapelse som

foumlrnyas i varje soluppgaringng ett slaumlktdrag som kan dras fraringn Egypten mot den homeriska och

den tragiska solen men aumlven vidare mot den dolda sol som hos Platon aumlr foumlrutsaumlttningen foumlr

allt liv den goumlmda sol som lyser ideacuteernas ursprung60

Vid konsolideringen av filosofins begrepp artikuleras oumlvergaringngen fraringn en yttre vakande

doumlmande sol till en inre till en syn och ett foumlrnuft som aumlr sol-likt Foumlrutsaumlttningen foumlr den

platonska solen foumlr den oumlvergaringng som konstituerar vaumlsterlandets gryning aumlr att solen foumlrst garingr

ned ndash att det yttre oumlvergaringr i det inre att solen (med dess egenskaper av maringtt blick raumlttvisa) i

denna mening lyser inifraringn ndash att med andra ord en yttre oumlvervakande gudomlig instans

oumlvergaringr i en inre foumlrnuftskontrollerad oumlvervakare som den yttersta kaumlllan till raumlttvisan och

formerna Foumlrst naumlr solen garingr ned kan den internaliseras bli till foumlrnuft som en andra sol och

det aumlr i denna grekiska solnedgaringng en tidigare erfarenhet av det tragiska kom att garing foumlrlorad

58 Derrida rdquoMen lyste inte den platonska solen redan upp den synliga solen och lekte inte excendensen med de tvaring solarnas metafor Var inte det goda den noumldvaumlndigtvis nattliga kaumlllan till allt ljus Ljuset bortom ljuset Ljusets hjaumlrta aumlr svart som ofta paringpekatsrdquo Lrsquoeacutecriture et la diffeacuterence laquoViolence et meacutetaphysiqueraquo Paris 1967 citerat ur Daniel Birnbaum rdquoHimlens avgrundrdquo Kris nr 42 s 37 59 Slaumlktskap mellan den heraklitiska och den platonska solen kan soumlkas i det gamla Egypten Erik Hornung skriver angaringende den Nya Solaumlra Teologin rdquoAt its core is the daily course of the sun which guarantees the continued existence of the cosmos [Fragm 94] The sun god renews his creation every morning [Fragm 6] but he also descends nightly into the netherworld where his revivifying light wakes the dead to new life in the depths of the earth The entire cosmos is dependent upon light and the sight of the god but this light must be continually regenerated in the darkness it must overcome dangers and hostile forces whose most powerful embodiment is the enormous serpent Apopis These menacing forces are defeated and the New Solar Theology reflects a deep trust in the reliability of the sun [Fragm 94 120] This god whose visible cult image was the sun and whom the Egyptians worshiped under several names was the creator of the other gods he was thus the unique god of the gods hidden and inscrutable in his essence and therefore especially worshiped as Amun whose name means lsquoHidden Onersquo The remoteness of the god is constantly stressed though he was also immanent in his rays [Fragm 120] The visible light on which all creation depended shone upon a world filled with mythic concepts which Akhenaten would eliminate in their entiretyrdquo Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London (1999) 2001 s 19f mina klammrar och kursiveringar 60 rdquoRe (solen) aumlr skaparguden och han alstrar genom ordens foumlrmedling Hans andra namn just det namn som han betecknas med i Faidros aumlr Amon Det egennamnets vedertagna betydelse aumlr Den dolde Haumlr har vi alltsaring aringterigen en dold sol far till alla ting som laringter sig representeras av taletrdquo Derrida rdquoPlatons apotekrdquo s 42

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

25

2

Det tragiska maringttet

Om Platons sol aumlr en fullbordad eklips av tidigare solar vilken aumlr den foumlrsta filosofiska sol vi

moumlter i det grekiska taumlnkandet 61 I Nietzsches kamp med platonismen vaumlnder han sig ofta till

tidig grekisk filosofi Herakleitos aumlr taumlnkandets gudomliga blixtnedslag rdquoLagbundenheter

ofelbara vissheter raumlttvisans staumlndigt samma banor och bakom varje oumlvertraumldelse de

lagriktande Erinnyerna och hela vaumlrlden som ett skaringdespel foumlr en styrande raumltt och demoniskt

allnaumlrvarande naturkrafter i dess tjaumlnst [] daumlr lagen och Zeus dotter Dike styr ensam []rdquo62

Raderna har en tydlig resonans av Fragm 94 rdquoTy solen [Helios] skall inte oumlverskrida

[hyperbecircsetai] maringtten [metra] Om saring sker skall Erinyerna Dikes raumlttstjaumlnare finna hennerdquo

Nietzsche laumlgger emfas vid hur denna tidiga grekiska filosofi som vanligtvis inrangeras som

foumlrsokratisk alstras under grekernas tragiska tidsaringlder63 Kan vi utifraringn Fragm 94 avlaumlsa

Herakleitos som en tragisk filosof Fragmentet artikulerar en tragisk iakttagelse mot en

mytopoetisk fond den dramaturgiska ansatsen har en tragisk resonansbotten i det grekiska

dramat men i denna koncentrerade bild av den tragiska erfarenheten ryms samtidigt

filosofiska fraringgestaumlllningar kring solen maringttet och den hybris som hotar att rubba den

lagbundenhet allt har att underordna sig Dessa tre redan adresserade nivaringer skiktar fragmentet

i en yttre ram av ett arkaiskt arv en tragisk dramaturgi som spaumlnns upp mot denna fond och

hur det tragiska vaumlxelspelet ljusmoumlrker utgoumlr en kosmisk roumlrelse en repetition som genom en

filosofisk komplexitet aringterspeglar den universella balansen

Vi saringg i ansatsen till en solaumlr arkeologi solens centrala funktion fraringn Homeros och

framaringt i det antika Grekland Aumlven Erinnyerna har en viktig roll i hur erfarenheten av det

mytiska kom att gestaltas i den grekiska litteraturen Tillsammans med Zeus och Helios moumlter

vi dem ofta i samband med aringberopandet av en ed rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och

baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka 61 Platons ansats aumlr upptakten till den vaumlsterlaumlndska heliocentrism som kulminerar i Nietzsches zenit Foumlrst naumlr rdquoskuggorna aumlr som kortastrdquo kan taumlnkandet oumlppna sig mot naringgot nytt den middag som aumlr sjaumllva moumljligheten foumlr att bryta sig ur denna solaumlra geografi ndash den vaumlsterlaumlndska metafysikens slutgiltiga transformation INCIPIT ZARATHUSTRA Jfr Heidegger rdquoMetafysikens grundgestalt aringskaringdliggoumlr Platon sjaumllv i den historia som grottliknelsen beraumlttar [] Platons taumlnkande foumlljer sanningens vaumlsensfoumlrvandling som blir till den metafysikens historia vilken i Nietzsches taumlnkande boumlrjat sitt obetingade fullaumlndanderdquo rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo s 41f 62 Nietzsche Filosofin under grekernas tragiska tidsaringlder s 138 63 Jfr Heidegger rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 357 (330)

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

26

bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (Il XIX258) Ofta foumlrknippas de med brott

inom den egna familjen men aumlven den av Agamemnon bortroumlvade Kassandra ndash sierskan fraringn

det i oumlster belaumlgna Troja som infoumlr sin naumlra foumlrestaringende doumld vaumlnder sig till Helios mot en

oumlsterlaumlndsk soluppgaringng ndash aringberopar dessa haumlmnare ur avgrunden rdquoJag ber till Solen till den

sol vars ljus mitt oumlga nu foumlr sista garingngen skaringdar maring haumlmnarne naumlr haumlmndens dag aumlr inne

utkraumlva straffet ocksaring foumlr slavinnanrdquo (Ag s 53) Erinnyerna aumlr laumlnkade till raumlttvisan till Dike

de aumlr ett haumlmndens vapen som balanserar den loumlpande kedjan av varingld och ofoumlrraumltt rdquoAumltten aumlr

kedjad vid ofaumlrd och brottrdquo (Ag s 62) Foumlrst naumlr denna varingldsspiral kommer till ett avslut ndash

rdquoVem rycker haumlmndens rot ur husetrdquo (ibid) ndash naumlr den universellt tvingande balansen

aringteruppraumlttas kan Erinnyerna dra sig tillbaka in i moumlrkret

Hur relaterar dessa mytologiska vaumlsen till det maringtt som inte faringr oumlverskridas I grekernas

religioumlsa foumlrestaumlllningsvaumlrld (vilken exempelvis speglas i tragedin) roumlr det sig vanligen om

moraliska oumlvertraumldelser ndash ofta foumlrankrade i en spiral av nedaumlrvd blodshaumlmnd ndash som de

bestraffar rdquoHan talade om haumltska Haumlmndgudinnor [Erinnyerna] som foumldas ur en faders gjutna

blod en moumlrkrets klara skraumlcksyn foumlr varingrt oumlga En osedd pil ett underjordens vapen i doumld men

aldrig haumlmnad fraumlndes hand ndash vansinnets hets och dunkla naumltters fasa ndash slaringr och foumlrvirrar ossrdquo

(Ch rad 283-290) Den grekiska tragedin tar traditionellt sitt avstamp i att naringgon laumlmnar sitt

maringtt en hybris som i sin tur utloumlser en kris64 Erinnyerna oumlvervakar tragedins markoumlrer

bestraffar mened hybris den som laumlmnar sitt maringtt Detta oumlvermod att oumlvertraumlda sitt maringtt

straffas i sin tur ytterst av Zeus rdquoHan naringddes dock av dennes vakna vapen aringskviggens

nederslag kringvaumlrvt av eld som gjorde slut paring skrytsamt oumlvermodrdquo (Pr s 112 jfr Fragm

64 rdquoBlixten styr alltrdquo)

I Herakleitos Fragm 94 visar inte solen prov paring oumlvermod maringttet oumlverskrids inte och

naringgot straff blir aldrig utmaumltt utan det aumlr den tvingande balansen oumlvervakad av Zeus dotter

Dike som gestaltas Dike balanserar genom Erinnyerna att det universella maumlnskliga saringvaumll

som gudomliga maringttet inte oumlverskrids rdquoden oraumlttfaringngna lyckan narings av Haumlmndens

avgrundsandarrdquo (Ag s 22)65 Vad aumlr det foumlr straff Erinnyerna kan taumlnkas utmaumlta om solen

oumlverskrider sitt maringtt I egenskap av att vara satta att bevaka graumlnsen ljusmoumlrker kanske

straffet som aringsyftas i Fragm 94 aumlr en foumlrmoumlrkelse av solen Som Kirk paringpekar aumlr det moumljligt

att Herakleitos haumlr kan ha haft en solaumlr eklips i aringtanke daumlremot aumlr det inte saumlrskilt troligt att

64 Sofokles rdquoDe oumlverhoumlvan stora obrukbara av gudarna i tungt elaumlnde stoumlrtas om man till maumlnska foumldd aumlndaring foumlrgloumlmmer sitt maumlnskomaringttrdquo Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm 1951 s 70f 65 Jfr Herakleitos Fragm 28 rdquoDet som anses aumlr vad den mest ansedde kaumlnner till och vaumlrnar Dike skall faringnga dem som tillverkar och frambaumlr loumlgnerrdquo

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

27

denna anspelning paring en arkaisk trosfoumlrestaumlllning var taumlnkt som en (vetenskaplig) foumlrklaring av

en solfoumlrmoumlrkelse ndash fragmentets tonvikt ligger vid att solen i analogi med den tvingande

balans som strukturerar den universella ordningen inte oumlverskrider sitt maringtt66 Erinnyerna

bevakar att inga oumlvertraumldelser sker i foumlrharingllande till det naturliga maringttet om saring sker ingriper

de omedelbart som daring Achillevs haumlst Xanthos boumlrjade tala rdquoEfter de orden tog tvaumlrt

erinyerna fraringn honom maringletrdquo (Il XIX418)67

Foumlr det filosofiska chiffer vi moumlter i Fragm 94 aumlr det inte avgoumlrande huruvida

Herakleitos rdquotrorrdquo paring de gudar och mytologiska vaumlsen han refererar till utan vad som kan

gestaltas i ett taumlnkande som kommer till uttryck genom en erfarenhet av det mytiska I

filosofins foumlrsta fas i tidigt grekiskt taumlnkande finns en roumlrelse inom filosofin sjaumllv en straumlvan

efter enhet efter en urgrund en roumlrelse fraringn polyteism mot monoteism68 Herakleitos

synliggoumlr denna roumlrelse i Fragm 32 rdquoDet enda aumlr det visa det vill och vill inte kallas vid

namnet Zeusrdquo Fragmentet beroumlr enheten men hur ska vi foumlrstaring relationen till Zeus och

visheten en gestaltning av det ena som samtidigt vacklar infoumlr ordvalet av vad som beskrivs

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo Kan vi i en omvaumlnd roumlrelse se det ena bli det

universella Fragm 41 lyder rdquoEtt aumlr det visa att kaumlnna till syftet hur allt styrs genom alltrdquo69

Den enhet som aringberopas rdquohur allt styrs genom alltrdquo aumlr rimligtvis en referens till den

gudomliga lagen ndash som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo ndash till den universella balansen

till det maringtt som genomsyrar det grekiska kosmos70

66 The Cosmic Fragments s 286 67 Solens bana hindras en garingng vardera i Iliaden (XVIII239ff) och Odysseacuteen (XXIII241ff) baringda garingngerna genom gudomlig intervention 68 Under den artonde dynastin iscensaumltts i Egypten den rdquoreligioumlsa revolutionenrdquo i en roumlrelse fraringn polyteism till monoteism under Echenatens styre (1375-1358) Den innebaumlr ett brott med tidigare trosfoumlrestaumlllningar och all dyrkan riktas nu mot en enda gudomlighet ndash solguden Aten Amarnaperioden var det foumlrsta genomdrivna foumlrsoumlket i vaumlsterlandets historia att taumlnka vaumlrlden baringde natur och maumlnniska utifraringn en singulaumlr princip Detta kan ocksaring saumlgas komma att bli en brytpunkt inom filosofin sjaumllv i dess foumlrsta fas naumlstan tusen aringr senare I vissa kretsar aumlven innan detta monoteistiska genomslag fanns en tendens att taumlnka det religioumlsa utifraringn enhet vad Jan Assmann myntade som rdquothe concept of the rsquoonersquordquo ndash multiplicitet och pluralitet av gudomliga former aumlr sprungna ur en ursprunglig enhet Akhenaten and the Religion of Light s 54 amp 92 69 Efter Echenatens styre bevarades tanken om gudomlig enhet i aringterinfoumlrandet av en polyteistisk religion rdquoIn this thought the whole cosmos becomes a manifestation and revelation of the rsquoonersquo which is now a cosmic god who is sun and moon sky and netherworld water and air who holds space and time in his hands and who is also a recourse for individuals in need hellipand though he leaves room for all the other gods he is also paramount over them all while concealing his own essence from themrdquo Ibid s 92 I det att relationen gudnatur synliggoumlrs faringr vi ytterligare en koppling till Fragm 41 70 Fragm 33 kan laumlsas som en etablering av relationen Zeusgudomlig lag rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

28

En moumljlig laumlsning av Fragm 94 accentuerar just den oumlvergripande tanken om det

noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna maringttet (metra) vilket aumlven verkar aktualiseras i

Fragm 120 ndash ἠοῦς καὶ ἑσπέρας τέρmicroατα ἡ ἄρκτος καὶ ἀντίον τῆς ἄρκτου οὖρος αἰθρίου Διός

ndash rdquoGryningens och skymningens [hesperas] graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt

emot bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo Vi faringr en bild av Zeus som vaumlktaren och aumlven dessa

rader roumlr den universella ordningen dess maringtt och graumlnser daumlr Arktos taumlnks svara mot

Karlavagnen (Stora Bjoumlrn) och rdquoZeus lysande vaktpostrdquo mot stjaumlrnan Arkturus71 Kahn menar

att gryningen och skymningen inte enbart markerar oumlst och vaumlst utan de staringr aumlven foumlr

soluppgaringng och solnedgaringng som markoumlrer foumlr solens bana oumlver himmelen Bjoumlrnen aumlr den

region i vilken solen dagligen vaumlnder graumlnserna (termata) aumlr den yttersta punkt i vilken denna

vaumlndning sker vilket utgoumlr de solstaringnd (tropai) som markerar solens aringrliga bana graumlnsen

(termata) foumlr solens upp- och nedgaringng72

Detta resonemang kan foumlrankras i sitt arkaiska ursprung i den homeriska vaumlrldsbild vi

moumlter i Iliaden (XVIII483ff) som handlar om hur Hefaistos smider Achillevs skoumlld

Jorden laringter han daumlr ta gestalt och himlen och havet solen som outtroumlttligt vandrar och fullmaringnens skiva vidare alla de stjaumlrnor som kransar himmelens faumlste baringde Hyader Pleiader den starke Orion och Bjoumlrnen (Arkton) den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggor73

Liksom i Herakleitos Fragm 120 refererar dessa rader till Bjoumlrnen (Arktos) Hos Herakleitos

aumlr bjoumlrnen rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt i dess

roumlrelse fraringn oumlst till vaumlst Denna tvingande balans som genomsyrar hur hela detta kosmos aumlr

strukturerat ser vi aumlven hos Homeros ndash ensam foumlrvaumlgras Arktos att naring Okeanos varinggor I en

71 Som Kirk skriver aumlr det inte troligt att Herakleitos haumlr taumlnker sig rdquoZeus lysande vaktpostrdquo sammanfalla med solen rdquoThe bright sky is the original domain of the Indo-European Zeus and the sun is the cause of the skyrsquos brightness But to say that Zeus is the sun is going very much further and making an identification which I think would be bizarre to most Greeks On the other hand I believe that sun is implied in this phrase though not directly named bright Zeus is the bright part of the sky and the boundary of bright Zeus is the region where this brightness becomes greatest namely where the sun is at its height at noon This lies to the south and it is opposite Arctos because it lies on the other side from the point of view of a Greek observerrdquo The Cosmic Fragments s 292 Daumlremot aumlr detta omraringde moumljligt att haumlnfoumlra till det maringtt solen inte faringr oumlverskrida i Fragm 94 rdquohellipit is possible for example that the rsquomeasuresrsquo in fr 94 refer primarily to the sunrsquos seasonal position in the ecliptic while the rsquoboundaryrsquo in this fragment refers clearly to its east-west movementrdquo Ibid s 293 72 The art and thought of Heraclitus s 160 Jfr Kirks laumlsning av Fragm 120 rdquoThere can be little doubt that what is in question here are what we should call the points of the compass dawn represents the east evening the west and the Bear the north often enough in Greek literaturerdquo Kirk The Cosmic Fragments s 289 73 Jfr aumlven detta utdrag ur Odysseacuteen som knyter stjaumlrnhimlen till navigering rdquoKursen houmlll han med saumlker hand daumlr han satt vid sitt roder och ingen soumlmn tyngde ner hans oumlgon som foumlljde med vaksam blick Pleiadernas bild den sene Bootes och Bjoumlrnen den som benaumlmnes Vagnen ibland och kretsande roumlr sig utan att laumlmna sin plats men staumlndigt bevakar Orion ensam aumlr den foumlrvaumlgrad bad i Okeanosrsquo varinggorrdquo Od(V270ff)

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

29

vidare bemaumlrkelse speglas hela den universella ordningen i Achillevs skoumlld och hur den foumlr

grekerna kaumlnda vaumlrlden aumlr omsluten av rdquoden starka Okeanos-stroumlmmen loumlpande runt som en

baringrd paring den kraftfullt formade skoumlldenrdquo (Il XVIII607-608)

Det aumlr denna universella ordning detta maringtt som utgoumlr ett ramverk foumlr vad som gestaltas

i Fragm 94 men i den heraklitiska dramaturgin moumlter vi aumlven som redan accentuerats ovan

tragedins markoumlrer ndash hur varje ansats till att oumlverskrida och rubba denna tvingande balans aumlr

laddat med hybris ett oumlvervaringld mot den gudomliga lag som speglar denna kosmiska ordning

rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo (Fragm 43) Oumlvervaringldets

maringttloumlshet aumlr en hybris som baumlrs fram genom kraftfull foumlrhaumlvelse ndash att bruka varingld paring maringttet aumlr

ett oumlverskridande som omedelbart maringste staumlvjas74 Den hastigt uppflammande eldens (ytliga)

karaktaumlr av maringttloumlshet kan liknas vid att vara utom sig likt naringgon som brukat varingld paring den

universella ordningen och som daumlrfoumlr omedelbart maringste aringterboumlrdas till sitt raumltta maringtt rdquoOch

denna ordning [κόσmicroον] densamma foumlr alla skapades inte av gud inte av maumlnniska utan den

var alltid aumlr och skall vara en evigt levande eld [πῦρ ἀείζωον] uppflammande enligt maringtt

[metra] och falnande enligt maringtt [metra]rdquo (Fragm 30)75 Denna eviga ordning reglerar det

tragiska maringttet den tvingande balans av oumlde och noumldvaumlndighet som baringde gud och maumlnniska aumlr

understaumllld den lagbundenhet av polaumlra straumlvanden som i ett kontinuerligt oscillerande

uppraumlttharingller en stridande harmoni av motsatta enskildheter rdquoFoumlrbindelser (sunapsies) helt

och icke helt samgaringende och isaumlrgaringende samklingande och isaumlrklingande ur allt ett och ur ett

alltrdquo (Fragm 10)

74 I Platons Lagarna finns en intressant passage som kan knyta samman Zeus med hur maringttet gestaltas i Fragm 94 och hur hybris regleras av den gudomliga lagen rdquoGuden som enligt det gamla ordet har boumlrjan slutet och mitten av allt som aumlr i sina haumlnder guden garingr rakt mot sitt maringl i sitt naturenliga kretslopp I sitt foumllje har han staumlndigt Dike Hon straffar alla som foumlrsummar den gudomliga lagen [] den som aumlr uppblaringst av houmlgmod [] upptaumlnd i sjaumllen av oumlvermod [] efter kort tid drabbar Dike honom med ett raumlttmaumltigt straff []rdquo (Lagarna 716 a-b) Den rituella strukturen som vi moumlter i tragedin kom hos Platon att ersaumlttas av rdquokunskap om tingens verkliga naturrdquo ndash som ocksaring aumlr motgift (farmakon Staten 595 b) vid kontakt med diktkonstens mimetiska karaktaumlr ndash vilket ytterst som Derrida paringpekar aumlr en fraringga om maringttet rdquoOch eftersom hybris i grund och botten inte aumlr naringgot annat aumln en maringttloumls haumlnryckning som foumlr varat till skenbilden masken och festen finns det inget annat motgift aumln det som ger en moumljlighet att bevara maringttet Det som blir alexifarmakon aumlr kunskapen om maringttet i detta ords alla bemaumlrkelserrdquo rdquoPlatons apotekrdquo s 108 Jfr Heidegger rdquoLogosrdquo s 218 Platon Lagarna 835 d-e Kahn The art and thought of Heraclitus s 241 Marcovich Editio Maior s 532 75 Vi ska aringterkomma till elden och dess relation till maringttet Marcovich menar att ldquofire has to obey the principle of constant measuresrdquo eftersom maringttet aumlr den universella princip allt maringste underordna sig rdquoFire is actually the basic underlying substance of all things which are no more than transformations or change undergone by fire (30 31 90) Even the old traditional god Helios in his daily course will never transgress his fixed measures (fr 94) and the existence of this world-order composed of three main world-masses (sea earth and sky-fire burning in the heavenly bodies) depends on the preservation of the constant measures in the process of any qualitative change (fr 31)rdquo Editio Maior s 259

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

30

3

Varingld Raumlttvisa Suveraumlnitet

Den kosmiska balans som gestaltas i Fragm 94 hur denna erfarenhet speglas i det maringtt som

ligger till grund foumlr den grekiska tragedin aumlr en ordning vi moumlter aumlven i Herakleitos Fragm

114 ldquoDe som talar med foumlrnuft maringste haumlmta styrka fraringn vad som aumlr gemensamt foumlr alla (xynocirci

pantocircn) saringsom staden fraringn lagarna (nomocirci polis) och saring mycket starkare Ty alla (pantes)

maumlnskliga lagar (nomocirci) naumlrs av en enda den gudomliga (hypo henos toucirc theiou) Ty den

haumlrskar (krateicirc) som den vill och raumlcker till foumlr allt och foumlrblirrdquo Den gudomliga lagen som

rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo uppraumlttharingller kosmos i en tvingande balans den utgoumlr

den universella ordning allt maringste foumlrharinglla sig till det maringtt inom vilket allting har att roumlra sig

det maringtt vi redan moumltt i Fragm 94

De gudomliga paringbuden har i det grekiska taumlnkandet en status som varken kan eller faringr

ifraringgasaumlttas De aumlr bundna till naturen (fysis) oskrivna lagar (nomoi agrammatoi) nedaumlrvda

genom generationer Den klassiska kontroversen nomosfysis har aumlnnu inte aktualiserats naumlr

Herakleitos aumlr verksam Haumlr finns i den meningen ingen konflikt ndash allt maringste underordna sig

och haumlmta naumlring ur den oumlvergripande gudomliga lagen Foumlrst med sofisternas intraumlde tar

konflikten nomosfysis sitt avstamp ndash naumlr de av maumlnniskan konstruerade lagar (som skrivits

ned foumlr att skydda invaringnarna statsskicket polis) hamnar i konflikt med de gudomliga

paringbuden som exempelvis i Sofokles Antigone Kreons makt som statsoumlverhuvud bygger paring

suveraumlnitet Det aumlr hans uppgift att till varje pris genomdriva de nedskrivna lagar man har att

foumlrharinglla sig till vilket i dramat leder till en oloumlslig konflikt Antigone ensam vaumlgrar tilltala

Kreon som haumlrskare daumlr alla andra i dramat aumlr undfallande vaumlgrar hon att vika sig Detta aumlr

kopplat till en oumlvertygelse som foumlr henne aumlr viktigare aumln livet sjaumllvt hon vaumlljer att hellre garing i

doumlden aumln att laringta sig tyglas av en maktstruktur som inte fullt ut kan erkaumlnna de nedaumlrvda

gudomliga av tradition oskrivna lagarna

Det var ju inte Zeus som hade utlyst det och inte heller har vaumll Dike raumlttvisans gudinna gett oss maumlnniskor en saringdan lag Jag ansaringg inte heller att de paringbud du en doumldlig foumlrmaringdde ersaumltta gudarnas oskrivna och saumlkra lagars bud Det gaumlller inte bara nu eller igaringr utan alltid och ingen vet naumlr de kom till Jag ville inte bryta mot dem och bli doumlmd av gudarna bara foumlr att jag fruktade en mans ideacuteer Sjaumllvklart visste jag att jag var doumldsdoumlmd aumlven om du inte kungjort naringt foumlrbud [hellip] Och om du tycker att jag handlar daringraktigt daring aumlr det av en daringre som jag foumlrebrarings [450-470] 76

76 Kreon svarar naringgra rader laumlngre ned rdquoHoumlgmod passar inte alls foumlr den som oumldet utsett till en annans slavrdquo [478-479] Det aumlr ur blockcitatet Hegel i Andens fenomenologi vaumlljer att citera Sofokles ndash har inte raderna aumlven

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

31

I Aischylos Agamemnon liksom i det heraklitiska fragmentet har denna polarisering aumlnnu

inte initierats rdquoMaringtte mig oumldet beskaumlra flaumlckfri renhet i varje ord och gaumlrning enligt de

skyhoumlga lagar som i eterrymdernas klarhet foumlddes Himlen ensam gav dem liv och anda icke

jordens doumldliga aumltt Gloumlmskan soumlver dem icke Gud aumlr stor i dem Han aringldras aldrigrdquo (s

104f) Haumlr ser vi aringter hur rdquoalla maumlnskliga lagar naumlrs av en enda den gudomligardquo

I Pindaros fragment 169 laumlser vi rdquoNomos haumlrskare oumlver allt (nomos ho panton

basileus) Doumldliga och odoumldliga Leder med starkaste hand Ger raumltt aringt de mest varingldsamma

(dikaion to biaiotaton) Detta ser jag av Herakles verkrdquo77 Giorgio Agamben paringpekar i sin

diskussion av nomos basileus att Pindaros placerar lagens suveraumlnitet i en dunkel och tvetydig

dimension Han menar att suveraumlniteten hos nomos definieras genom ett raumlttfaumlrdigande av

varingldet Centrum i fragmentet den garingtfulla spaumlnningen aumlr sammanstaumlllningen av tvaring i grunden

motsatta principer Bia och Dike varingld och raumlttvisa Nomos aumlr den princip som foumlrenar dessa

tvaring led rdquomed starkaste handrdquo Pindaros blir i denna mening enligt Agamben suveraumlnitetens

foumlrste store taumlnkare ndash det suveraumlna nomos aumlr den princip som foumlrbinder varingld och raumlttvisa och

daumlrigenom hotar att goumlra dem oskiljaktiga Nomos basileus blir det dolda paradigm som ska

komma att styra alla senare definitioner av suveraumlniteten rdquosuveraumlnen aumlr den punkt daumlr raumltt och

varingld blir oskiljaktiga den troumlskel daumlr varingldet oumlvergaringr i raumltt och raumltten i varingldrdquo 78

Men som Agamben foumlrbiser suveraumlniteten hos Pindaros aumlr inte placerad i en rdquodunkel

och tvetydig dimensionrdquo ndash det aumlr Zeus som rdquomed starkaste handrdquo foumlrenar varingld och raumlttvisa

den kraft som representerar den gudomliga lagen den lag som i sin tur genom oumldets

verkningar spaumlnner oumlver baringde rdquodoumldliga och odoumldligardquo Zeus aumlr rdquoen varingldets gudrdquo (Ag s 61) en viss baumlrkraft foumlr herreslav dialektiken ndash Antigone aumlr beredd att varingga livet foumlr sin oumlvertygelse i kampen med Kreon vaumlgrar hon att ge vika medan han i sin tur aumlr tvungen att fullfoumllja sitt aumlmbete Konflikten aumlr oloumlslig men ingen av dem kan saumlgas handla fel eftersom de baringda fullfoumlljer sina respektive oumlvertygelser Foumlr Hegel aumlr poaumlngen med de oskrivna lagarna att de just aumlr att vi inte ska fraringga efter dess ursprung eller foumlrsoumlka lokalisera dem till en punkt daumlr de kan taumlnkas ha uppstaringtt eftersom det i naringgon mening vore att foumlrsoumlka oumlverskrida dem att det skulle saumltta jaget som det universella och daumlrmed begraumlnsa dessa lagar Jfr sect 447 sect 449 sect 451 amp sect 465 77 Citerat ur Giorgio Agamben Homo Sacer I svensk oumlversaumlttning under arbete av Sven-Olov Wallenstein Utgaringngspunkten foumlr Agambens diskussion av Pindaros aumlr i vilken mening suveraumlniteten kan saumlgas tillhoumlra lagen 78 Homo Sacer (21) Agamben tar aumlven upp Solons fragment 24 om hur rdquolagens kraftrdquo (kratei nomou) foumlrbinder de tvaring leden rdquomed lagens kraft har jag foumlrbundit varingld och raumlttvisardquo Den avgoumlrande skillnaden haumlr vilket Agamben inte uppmaumlrksammar aumlr att hos Pindaros haumlnvisar nomos till den gudomliga lagen till Zeus paringbud medan Solon anspelar paring sin roll som lagstiftare Solon laumlmnar sedan Aten i en 10 aringrs period foumlr att lagarna inte ska kunna upphaumlvas (se Herodotos) Platon tar upp Pindaros fragment 169 i Georgias 484b Lagarna 690ab 715a 890a och Protagoras 337d I Lagarna definieras lagens kraft i enlighet med naturen (kata fysin) och som vaumlsentligen icke-varingldsam Platon vill neutralisera motsatsen som han (med egen agenda) menar Pindaros raumlttfaumlrdigade i den rdquosuveraumlnardquo sammanblandningen av Bia och Dike i en demontering av oppositionen nomosfysis som den konstruerats av sofisterna Se Agamben foumlr en vidare diskussion Aringter boumlr det paringpekas att foumlr Pindaros finns inte denna senare distinktion nomos aumlr hos honom Zeus och oumldets lag

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

32

men som Aischylos understryker i Agamemnon rdquoVishets vaumlg han visat oss Stiftat lagens

straumlnga bud [hellip] Naringdig men haringrd den gudomliga hand som gripit vaumlrldens roderrdquo (Ag s 12)

Saring aumlven i Gravoffret rdquoKraft (Kratos) och Raumltt (Dike) staringn bi och du o Zeus som haumlrskar

oumlver allardquo (Ch r 244 s 144)

Det aumlr denna gudomliga lag som hos Herakleitos rdquohaumlrskar som den vill och raumlcker till foumlr

allt och foumlrblirrdquo79 ndash en tvingande balans av varingld och raumlttvisa som aumlven sammanfaller i Fragm

94 Erinnyerna och Dike oumlvervakar den gudomliga balansen haumlmndens gudinnor tillgriper det

maringtt av varingld som kraumlvs foumlr att skipa den gudomliga raumlttvisa som kanaliseras genom Dike det

utmaumltta straff varigenom den som oumlverskrider sitt maringtt garingr ett varingldsamt oumlde till moumltes

Det tidigare naumlmnda citatet ur Iliaden (III276-280) lyder i sin helhet rdquoAumlrorike och store

Zeus som haumlrskar fraringn Ida Helios lysande sol som houmlr och iakttar allting ni ocksaring floder du

o Jord och ni i den undre vaumlrlden som straffar haringrt alla dem som svurit en mened

[Erinnyerna] var varingra vittnen nu bevaka att loumlftena uppfyllsrdquo Vi saringg hur Aischylos i

Orestien laumlt solen ljussaumltta den tragiska varingldsmytologin och hur Helios i denna spiral av

nedaumlrvd blodshaumlmnd traumlder fram som vittne80 Det finns haumlr paralleller hos baringde Homeros och

Aischylos till Fragm 94 men det aumlr inte huvudsakligen som vittne Herakleitos intresserar sig

foumlr Helios Daumlremot lyfter baringde Homeros och Aischylos fram kopplingen mellan haumlmnd och

raumlttvisa81 Erinnyerna har som vi sett en oumlvervakande funktion De aumlr satta att bevaka graumlnsen

ljusmoumlrker I egenskap av Dikes raumlttstjaumlnarinnor rdquounderjordens vapenrdquo patrullerar de denna

graumlns en skiljelinje som (i analogi med Fragm 94) inte faringr oumlverskridas

I denna skiljelinje ljusmoumlrker speglas den gudomliga balansen men ocksaring hur raumltt varingld

visdom och makt inrangerats i det grekiska kosmos I Euripides De fenikiska kvinnorna

haumlvdar Eteokles att raumltt och visdom inte gaumlller lika foumlr alla

Jag skulle garing till stjaumlrnorna och solens uppgaringng och ner i jordens inre om det vore moumljligt foumlr att ha Makten guden oumlver alla gudar [hellip] Nu har jag makten Skulle jag bli undersaringte till min bror [hellip] Skall oraumltt ske saring maring den ske foumlr maktens skullrdquo Modern Iokaste invaumlnder rdquoMen jaumlmlikheten har befaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg och fastlagt tingens tal staumlllt solens ljus om dagen mot nattens ljusloumlst slutna oumlgonlock lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver ndash ingenting av detta stoumlrs av avunds straumlvan efter seger Naumlr sol och natt i jaumlmvikt tjaumlnar maumlnniskan skall inte du staring ut med din beskaumlrda del och ge din broder hans Var finnes raumltten annars Och varfoumlr skall du dyrka makten utan maringtta denna oraumlttfaumlrdighetens lycka som du staumlller fraumlmst (s 417)

79 Aumlven i fragment 33 kan som paringpekats relationen gudomlig lagZeus uppraumlttas rdquoLag aumlr ocksaring att lyda en endes viljardquo (Jfr fragment 44 rdquoFolket maringste strida foumlr lagen som foumlr stadsmurenrdquo) 80 Jfr Agamemnons ord rdquoFraumlmst aumlr mitt vittne Zeus den houmlgste och baumlste av gudar vittnen aumlr Helios Gaia och haumlmndens gudinnor i Hades [Erinnyerna] vilka bestraffar haringrt alla dem som svurit en menedrdquo (XIX258) 81 Det aumlr genom Apollons orakelbud Orestes faringr houmlra om Erinnyerna (Ch rad 283-290) och dessa har paring flera saumltt en avgoumlrande roll i Orestien

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

33

Aumlven dessa rader ger en resonans av Herakleitos Fragm 94 rdquobefaumlst maringtt och jaumlmvikt emellan

maumlnniskor vaumlgt vaumlrlden som paring varingg [hellip] lagt fast det kretslopp som ett aringr beskriver [hellip] sol

och natt i jaumlmviktrdquo Haumlr redovisas aumlven naumlsta steg vad som sker om denna balans foumlrskjuts

rdquomakten utan maringtta [hellip] oraumlttfaumlrdighetens lyckardquo Det aumlr haumlr en maumlnsklig hybris som rubbar

balansen ett olycksoumlde som vaumlcker Erinnyerna rdquoOlycksoumlde ndash olycksoumlde och mord foumlr

Haumlmndgudinnornas skullrdquo (s 427) 82

I analogi med hur oumldets verkningar ytterst ger dramat struktur ger detta oumlde med

noumldvaumlndighet aumlven hela universum den tvingande balans som Aischylos beskriver 83 rdquoVem

haringller oumldets roder i sin handrdquo Prometheus svarar rdquoDe trenne Moirer och Erinyernardquo Den

naturliga foumlljdfraringgan kommer rdquoHar Zeus daring mindre haumlrskarmakt aumln derdquo Gudarna aumlr liksom

maumlnniskan underkastade noumldvaumlndigheten (ananke) aumlven om nu gudarna kan utverka en stoumlrre

elasticitet inom de tvingande ramar maumlnniskan har att foumlrharinglla sig till varfoumlr Prometheus svar

blir rdquoSin givna oumldeslott kan han ej undgaringrdquo (Pr s 113)84

Zeus aumlr foumlr maumlnniskor och gudar houmlgsta doumlmande instans men samtidigt sammanfaller

hans vilja med vad oumldets tvingande ramar tillhandaharingller85 rdquoFoumlr guden aumlr allt vackert gott

och raumlttvist men maumlnniskorna uppfattar somligt som oraumlttvist annat som raumlttvistrdquo (Fragm

102) Hos Sofokles (i analogi med Fragm 120) speglas det maumlnskliga oumldet och den universella

balansen i stjaumlrnhimlen rdquoTy Kronosrsquo son Allhaumlrskaren (basileus) sjaumllv har icke skaumlnkt oss

82 Koumlren har tidigare uppmanat rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (s 420) Vi ska aringterkomma till Erinnyernas relation till elden men redan i dramats upptakt har solen en viktig funktion ndash Iokaste vaumlnder sig till Helios rdquoO sol som skaumlr din vaumlg emellan himlens stjaumlrnor och paring din gyllne vagn med snabba haumlstar foumlrspaumlnd drar ljusets fackla Vilken ofaumlrd varslade ej dina straringlar foumlr thebanerna den dag daring Kadmos kom till denna plats paring vaumlgen fraringn fenikiernas kustland (s 411) Iokaste refererar haumlr till den beroumlmda draksaringdden Kadmos grundande av Thebe och den varingldsspiral som leder vidare mot Oidipus och det vaumllkaumlnda taringget med de sju beroumlmda krigarna mot Thebe Det aumlr denna strid som slutar med att Oidipus baringda soumlner doumldar varandra Kreon tar oumlver tronen och den tragiska konflikten i Antigone iscensaumltts 83 I Agamemnon understryker koumlren hur rdquoden som rusig av oumlvermod Raumlttens altare stoumlrtarrdquo (s 21) har ett varingldsamt oumlde att vaumlnta Koumlrledaren rdquovad oumldet bestaumlmt det kommer att skerdquo (s 9) Gaumlller aumlven Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia rdquoNaumlr under oumldesoket han boumljt sin nackerdquo (s 14) 84 Oumldets verkningar vilka hade en tvingande funktion foumlr grekerna har hos Hegel antagligen sitt upphov i den tragiska konflikten Foumlr Hegel omsluter oumldet som verkar med noumldvaumlndighet baringda leden i konflikten en foumlrnuftets noumldvaumlndighet som tvingar upp anden till naumlsta nivaring en jaumlmvikt som aumlr en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska statsskicket (sect 472) ndash utan denna balans tvingar polariteten de tvaring leden emellan till ett upphaumlvande Inte foumlr att den ena eller andra positionen kan saumlgas vara mer raumltt eller fel aumln den andra utan just foumlr att de baringda pekar paring naringgot vaumlsentligt men att de samtidigt utifraringn respektive position i detta moment av andens utveckling aumlr tvekloumlst ofoumlrenliga rdquoFoumlrst daring baringda sidor underkastats lika mycket har den absoluta raumltten fullbordats och den sedliga substansen har upptraumltt som den negativa makt som omsluter baringda sidorna eller som det allsmaumlktiga och raumlttvisa oumldetrdquo (sect 472) 85 Heidegger rdquoDieser ist als der Houmlchste der Goumltter das Geschick des Alls [hellip] Zeus ist nicht selbst das Ἓν wenngleich er als der Blitz steuerend die Schickungen des Geshickes vollbringtrdquo rdquoLogos s 214ff Jfr Fragm 32

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

34

ett smaumlrtfritt oumlde Sorgen och glaumldjen vaumlxla om likt Bjoumlrnens (arktou) kretslopp paring himlenrdquo86

Det aumlr aringterigen den Arktos som hos Homeros ensam foumlrvaumlgrades naring Okeanos stroumlmmar Vi

saringg hos Herakleitos hur Bjoumlrnen utgoumlr rdquogryningens och skymningens graumlnserrdquo hur Arktos aumlr

en graumlnssten foumlr solens vaumlndpunkt det omraringde som utgoumlrs av rdquoZeus lysande vaktpostrdquo i den

bana som spaumlnner fraringn oumlst till vaumlst

Zeus oumlvervakar denna tvingande balans det maringtt som inte faringr oumlverskridas och hur detta

speglas i den universella ordning som strukturerar kosmos Varingld och raumltt garingr upp i

noumldvaumlndighetens gudomliga balansakt rdquoMan maringste inse att kriget aumlr gemensamt (ton poacutelemon

eonta xynon) och att strid aumlr raumlttvisa (dikecircn erin) och att allt blir till genom strid och aumlr

noumldvaumlndigt (erin kai chreocircmena)rdquo (Fragm 80) 87 Zeus rdquosom haumlrskar oumlver allardquo som i nomos

sammanfaller med oumldets lag som rdquobaringde vill och inte vill kallas foumlr Zeusrdquo balanserar

noumldvaumlndigheten i den gemensamma striden av varingld och raumlttvisa rdquoKriget (poacutelemos) aumlr alltings

fader alltings haumlrskare (basileus) vissa har det utpekat som gudar andra som maumlnniskor

vissa gjorde det till slavar andra till friardquo (Fragm 53)88 Fragm 94 gestaltar denna strid denna

tragiska erfarenhet i en samverkan av inre motsaumlttningar som foumlrbindelser i en kamp av

polaumlra straumlvanden som en noumldvaumlndig foumlrutsaumlttning foumlr den universella enheten foumlr sjaumllva den

ordning eller harmoni som vi moumlter i Fragm 8 rdquoDet motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr

uppstaringr vackraste fogrdquo89

86 Trach rad 128-130 Jfr aumlven budbaumlrarens beskrivning hur han och den herde som var aringlagd att laumlmna Oidipus att douml vallade faringr paring Kitharons branter rdquofraringn varingren till Arkturosrsquo uppgaringng tre halvaringr garingtt i vall som naumlra grannarrdquo Kung Oidipus s 118 87 Aischylos rdquoEn vaumlxlare aumlr krigets gudrdquo (Ag s 21) Hegel paringpekar att om ett statsskick som sedlig substans inte ska kollapsa maringste dess negativa ramverk uppraumlttharingllas ett bevarande som framfoumlr allt sker genom krig (sect455) En foumlrutsaumlttning foumlr att det grekiska statsskicket (polis) kunde uppraumlttharingllas och fungera i harmoni aumlr balansen skrivnaoskrivna lagar som genomsyrar hela samhaumlllet (sect 462) Om kriget uppraumlttharingller en tvingande balans mellan de baringda sfaumlrerna maumlnskligtgudomligt saring kan vi aringterfinna den sedliga substansens mest harmoniserade parter som representanter foumlr var sin sida av lagarna i brorsyster relationen (sect 457) 88 I Konstverkets ursprung genererar Heidegger sjaumllva sanningsskeendet som en strid mellan rdquojordrdquo och rdquovaumlrldrdquo Ett konstverk rdquooumlppnarrdquo en vaumlrld och staumlller fram en jord (fysis) karaktaumlriserad av att doumllja sig (Jfr Fragm 123 rdquoNaturen aumllskar att doumllja sigrdquo) Verket bestrider striden mellan jord och vaumlrld Sanningen faringr bestaumlndighet i revan som etableras i denna spaumlnning (Jfr Fragm 41) Heidegger rdquoI tragedin blir inget uppfoumlrt eller framfoumlrt utan haumlr utkaumlmpas de nya gudarnas kamp mot de gamla I det att spraringkverket uppstaringr i folkets saumlgande talar det inte om denna kamp utan foumlrvandlar folkets saumlgande paring saring saumltt att varje vaumlsentligt ord nu foumlr denna kamp och staumlller i avgoumlrande vad som aumlr heligt och oheligt vad som aumlr stort och litet vad som aumlr tappert och vad som aumlr fegt vad som aumlr nobelt och vad som aumlr flyktigt vad som aumlr herre och vad som aumlr knekt (jfr Herakleitos fragm 53)rdquo (s 39) Den rdquoursprungliga stridens motvaumlndhetrdquo blir avgoumlrande foumlr ett sanningsskeende Kampen den tragiska erfarenheten genererar en enhetlig roumlrelse av oppositioner (heligtoheligt stortlitet etc) (Jfr Fragm 80) 89 Patocka goumlr en intressant laumlsning av Herakleitos och kampens aspekt rdquonattens aspekt poacutelemos aspektrdquo (Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg 2006 s 73) poacutelemos som den urinsikt som goumlr filosofin moumljlig (s 72) poacutelemos som det gemensamma daumlr stridande parter foumlrenas och enas en enhetlig makt och vilja en gudomlig lag ur vilken lagar och foumlrfattningar vaumlxer fram som en foumlrutsaumlttning foumlr det grekiska polis rdquoPolisrsquo anda aumlr en anda av enighet i strid i kamprdquo (s 71)

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

35

4

Myt amp Metamorfos

Det arkaiska arvet kom i filosofin att manifesteras paring ett nytt saumltt Myten gavs successivt en

ny funktion genomgick en metamorfos ofta knuten till ett mer oumlvergripande filosofiskt

projekt men kan vi i anslutning till Fragm 94 hitta en mytologisk kontext utoumlver de nedslag

som redan gjorts i den grekiska litteraturen 90 En foumlr grekerna allmaumlnt traderad historia var

myten om hur Faethon kraumlver av sin far Helios att foumlr en dag koumlra solvagnen oumlver himlens

valv och hur denna avvikelse leder till katastrof Ovidius skriver i sina Metamorfoser om

moumltet mellan far och son

Till och med mer aumln vad oumldet bestaumlmt foumlr gudar att ernaring faringvitskt oumlnskar du dig Envar maring tycka sig maumlktig men att staring paring den vagn som baumlr elden ut oumlver vaumlrlden ingen kan mer aumln jag Sjaumllve haumlrskaren oumlver Olympen han vars fruktade hand slaringr ned med rasande ljungeld skulle ej tygla mitt spann och vad aumlr stoumlrre aumln denne91

Vi ser hur Faethons oumlnskan aumlr laddad med hybris hur faderns ed tvingar honom att laringta

Faethon laumlmna sitt maringtt och tidigt foumlrlorar han kontrollen oumlver faderns haumlstspann rdquoNu varm

av straringlarnas hetta faringfaumlngt traringr till svalkande hav den frostiga bjoumlrnenrdquo (rad 203-204)

Snoumln smaumllte i norr Stora Bjoumlrn tog till flykten hela himlen verkade ha fattat eld Titanen Atlas som borta i Afrika houmlll Himlavalvet paring sina axlar vacklade under boumlrdan rdquoDet var ett tumult i himlen som skakade det orubbliga universums faumlstenrdquo skriver den grekiske skalden Nonnos I sista oumlgonblicket ingrep Zeus och doumldade Phaeumlton med en blixt92

Fragm 94 tycks ge ett eko av denna mytiska beraumlttelse naumlstan som om Herakleitos valt att

transformera myten till ett kort referat eller kanske till just en grekisk tragedi i koncentrat

Fragmentet beroumlr som tidigare paringpekats det noumldvaumlndiga i att foumlrharinglla sig till det angivna

maringttet (metra) Helios kan inte utan straff oumlverskrida sina befogenheter vilket ytterst aumlr

90 Bakgrunden till foumlljande kapitel har sitt ursprung i en parantes hos WKC Guthrie Haumlr citeras hela passagen rdquoThe idea of measure is introduced also in fr 94 rsquoThe sun will not overstep his measures otherwise the Erinyes servants of Justice will find him outrsquo rsquoMeasuresrsquo should here be taken in a general sense (cf Kirk 285) so to overstep them means to deviate in any way from the normal course The sun is set to follow a measured path in the sky in a measured time giving out a measured amount of heat If he were to depart from it in any way (as for example in the myth of Phaethon when he came too near the earth) the cosmic balance would be upset and this is never allowed to happenrdquo A History of Greek Philosophy vol I s 465 91 Ovidius Metamorfoser Stockholm Natur amp Kultur rad 89-94 92 Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm 1977 s 53f

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

36

kopplat till den gudomliga lag och tvingande balans som speglas i Zeus suveraumlnitet I Fragm

120 ndash rdquoGryningens och skymningens graumlnser [termata] aumlr bjoumlrnen [arktos] och mitt emot

bjoumlrnen den lysande Zeus vaktpostrdquo ndash aumlr aringter detta avgoumlrande Vi fick en bild av Zeus som

vaumlktaren oumlver den universella ordningen oumlver dess maringtt och graumlnser hur rdquoZeus lysande

vaktpostrdquo bevakar Bjoumlrnen samma Arktos som hos Homeros inte tillaringts laumlmna sin plats foumlr att

bada i Okeanos varinggor Naumlr solen laumlmnade sin bana sitt foumlregivna maringtt saringg vi i myten om

Faethon hur Arktos (Stora Bjoumlrn) tog till flykten hur titanen Atlas vars boumlrda aumlr att stabilisera

kosmos vacklar och hur till slut Zeus som graumlnsernas vaumlktare var tvungen att ingripa (med sitt

fraumlmsta attribut) foumlr att aringterstaumllla ordningen rdquoBlixten styr alltrdquo (Fragm 64)93

Vad Herakleitos gestaltar i Fragm 94 och 120 sammanfaller inte med myten om Faethon

men i analogi med det mytologiska ramverk som var en foumlrutsaumlttning foumlr grekisk tragedi

iscensaumltts den dubbla gest som pekar baringde bakaringt mot ett arkaiskt foumlrflutet och vidare utoumlver

den mytopoetiska fonden I Herakleitos fall mot ett filosofiskt register grundat i en erfarenhet

som inte kan destilleras ur det arkaiska legendmaterialet Det filosofiska skiktet pekar aumlven

utoumlver samtidigt som det aumlr foumlrankrat i en tragisk erfarenhet av en kosmisk ordning reglerad

av varingld och raumlttvisa daumlr varje oumlvertraumldelse genererar ett straff som en foumlrutsaumlttning foumlr att en

gudomlig balans ska kunna aringterstaumlllas Denna tragiska erfarenhet synliggoumlrs i relationen myt

tragedi filosofi paring ett saumltt som skulle garing foumlrlorat i Platons kamp med de sofistiska

doktrinerna

Platon ger myten en ny funktion en filosofisk strukturering som skiljer ut logos fraringn

mythos Han oumlverger det mytologiska ramverket foumlr att skapa sina egna myter myter som aumlr

centrerade kring logos kring ett taumlnkande daumlr just solen i filosofisk-metaforisk bemaumlrkelse

sammanfaller med sanningen och det houmlgsta goda I Timaios aringterberaumlttar den urgamla

egyptiska praumlsten myten om det sjunkna Atlantis Intressant nog aumlr det med den grekiska

tragedins markoumlrer vi foumlljer hur en stormakt i sin hybris laumlmnar sitt maringtt och utloumlser en kris

som slarings tillbaka av den athenska statsstaten I en gudomlig balansakt av varingld och raumlttvisa

slukas sedan Atlantis av havet utanfoumlr Herakles stoder Strax innan denna passage beraumlttar

Kritias om hur Solon aringtergav rdquohistorien om hur Deukalion och Pyrrha oumlverlevde den stora

oumlversvaumlmningenrdquo (22 b) men daumlremellan foumlrtaumlljer den aringldrade egyptiern en annan haumlndelse

93 James Diggle s 143 tar upp en intressant traringd foumlr detta resonemang i sin rekonstruktion av Euripides tragedi Phaeumlton naumlr han anfoumlr naringgra kaumlllor foumlr att en attack fraringn en Erinnye aumlr att jaumlmstaumllla med ett blixtnedslag Naringgot som aumlven verkar aktualiseras i Euripides De fenikiska kvinnorna rdquoSaumlnd dem eldens gudinnor vaumlrj detta landrdquo (koumlren s 420) Ett annat chiffer som kan anfoumlras i sammanhanget aumlr Fragm 43 rdquoOumlvervaringld (hybrin) maringste utslaumlckas fortare aumln flammande eldrdquo

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

37

Maringnga garingnger och paring maringnga saumltt har maumlnniskorna krossats och kommer att krossas fraumlmst genom eld och vatten men mindre katastrofer framkallas ocksaring paring tusen andra saumltt Foumlr det som beraumlttas ocksaring hos er om att Faethon Solens son en garingng spaumlnde foumlr sin fars vagn men inte kunde koumlra den i samma bana som fadern foumlrbraumlnde allt paring jordens yta och sjaumllv doumldades av blixten ndash den historien beraumlttas som en myt men sanningen aumlr att kropparna som roumlr sig paring himlen runt jorden aumlr foumlremaringl foumlr en variation som aringterkommer med laringnga uppeharingll och daring foumlrstoumlrs allt paring jorden av en maumlktig eld (22 c-d)

Vi ser hur myten i denna version beharingllit sina yttre markoumlrer men att den rimligen syftar till

att foumlrklara naringgot annat aumln Faethons faumlrd oumlver himlavalvet Det aumlr inte heller en mytisk

erfarenhet som artikuleras Platon lyfter fram en genomgripande haumlndelse en naturlig

katastrof som manifesterade sig paring jorden foumlr laumlnge sedan en vaumlrldsbrand vars cykliska

foumlrlopp ges en vetenskaplig foumlrklaring och hur daumlrmed foumlrnuftet successivt oumlvertar mytens

funktion att foumlrharinglla sig till det ogripbara94 Myten transformeras foumlrnuftet traumlder in i

foumlrgrunden metamorfosen tar sin boumlrjan

Det aumlr i detta platonska ursprung vi moumlter en grekisk solnedgaringng95 Naumlr solen

internaliseras i taumlnkandet kan vi urskilja rudimentet till den filosofiska konflikten mellan det

traderade mythos och det foumlrnuftsstyrda logos Platons egna myter och det mytologiska arv

han ovan refererar till struktureras utifraringn logos sluter sig kring logos pekar vidare mot en

94 Men denna rdquomaumlktiga eldrdquo aumlr ocksaring en klocka en klocka som likt solens aringrliga rytm (liksom Nilens oumlversvaumlmningar) maumlter och kalkylerar saumlger naringgot om baringde det foumlrflutna och framtiden Aumlr solen denna rdquomaumlktiga eldrdquo denna kosmiska klocka som ligger till grund foumlr all foumlraumlndring Jfr Bernard Stiegler Technics and time 1 The fault of Epimetheus Stanford 1998 om Prometheus lever konsumerad paring dagen och aringterstaumllld under natten ndash titanernas klocka en spegel foumlr budskap som tolkas foumlr en gudomlig hermeneutik Foumlr att oumlppna upp diskussionen mot Herakleitos elden och vaumlrldsbranden jfr Heidegger rdquoWelt ist waumlhrendes Feuer waumlhrendes Aufgehen nach dem vollen Sinne der φύσις Sofern man hier von einem ewigen Weltbrand redet darf man sich nicht zuerst eine Welt fuumlr sich vorstellen die auszligerdem noch von einer fortdauernden Feuersbrunst befallen und durchwuumltet wird Vielmehr sind das Welten der Welt τὸ πῦρ τὸ ἀείζωον τὸ microὴ δῦνόν ποτε das Selbe Dementsprechend liegt das wesen des Feuers das Heraklit denkt nicht so unmittelbar am Tag wie es uns der Anblick einer lodernden Flamme einreden moumlchte [hellip] Heraklit denkt in der Vielfalt verschiedener Namen φύσις πῦρ λόγος ἁρmicroονίη πόλεmicroος ἔρις (φιλία) ἕν die Wesensfuumllle des Selbenrdquo Aletheia s 267 f 95 Garingr det inte att tematisera andra oumlvergaringngar i de slaumlktlinjer som loumlper mellan den rdquodoldardquo platonska sol som straringlar houmlgre aumln dess mundana representant och den heraklitiska sol som i viss maringn verkar sprungen ur egyptisk solkult Ett sparingr att foumllja vore hur dessa solar kan relateras i Derridas laumlsning av Hegels historiska cirkelroumlrelse en roumlrelse som speglas i elden och solens bana ljusvaumlsendets uppgaringng i orienten och den vaumlsterlaumlndska solnedgaringngen rdquoDenna foumlrsta gestalt av naturreligionen gestaltar ocksaring fraringnvarons gestalt en rent synlig sol foumlljaktligen en sol som aumlr osynlig som goumlr synligt utan att sjaumllv visa sig eller som visar sig utan att goumlra naringgot synligt som genom att visa sig foumlrtaumlr allt i sitt framtraumldande Die Gestalt der Gestaltlosigkeit Denna gestalt aumlr rsquodet rena ljusvaumlsendet som innefattar och uppfyller alltrsquo det aumlr uppgaringendets och orientens (Lichtwesen des Aufgangs) gestalt [hellip] Det allfoumlrtaumlrande ndash som bara aumlger rum en enda garingng och som foumlljaktligen upprepar sig i det oaumlndliga [hellip] Spel och ren aringtskillnad haumlr har vi hemligheten hos ett omaumlrkligt allfoumlrtaumlrande den stoumlrtsky av eld som antaumlnder sig sjaumllv [hellip] Hur kan detta graumlnsloumlsa foumlrtaumlrande foumlrbli naringgot som saumltter igaringng den dialektiska processen och som oumlppnar historien Omvaumlnt hur kan processen om den inleds reducera denna foumlrbraumlnning av olikheterna denna rena destruktion som bara kan haumlrroumlra fraringn elden Hur skulle solens foumlrraringdskammare kunna bilda en rest ndash naringgonting som blir kvar eller bildar ett oumlverfloumld [hellip] Foumlr att vara det som det aumlr en spelets aringtskillnadens och foumlrbraumlnningens renhet maringste det oumlvergaring i sin motsats bevara sig bevara sitt bortdoumlende framtraumlda som det aumlr i sjaumllva sitt foumlrsvinnande Redan naumlr det allfoumlrtaumlrande framtraumlder redan naumlr elden visar sig lever det kvar hejdar det sig foumlrlorar det sig som eld [hellip] Braumlnnmaumlrket braumlnner alltsaring sig sjaumllv och slaumlcks ut elden falnar solen boumlrjar avta foumlljer den bana som leder den mot den vaumlsterlaumlndska innerligheten (vaumlsterlandet baumlr vet vi fraringn annat haringll solen i sitt hjaumlrta)rdquo Glas s 73ff

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

38

andra sol och som Derrida paringpekar ndash det aumlr foumlrst hos Platon i en omvandling av mythos till

logos den filosofiska klyvning sker som ligger till grund foumlr hur det vaumlsterlaumlndska taumlnkandet

skulle komma att hierarkiseras rdquoeftersom oppositionen mythoslogos alltid bara auktoriseras i

enlighet med Platonrdquo96

Konsolideringen av filosofins begrepp sker i kampen med sofisterna en roumlrelse som

konfirmeras i ett strukturellt tvaringng av oppositioner foumlrst efter Platon ndash rdquoplatonismenrdquo som

rdquoden foumlrhaumlrskande strukturen i metafysikens historiardquo staumlller upp rdquohela den vaumlsterlaumlndska

metafysiken med dess begreppslighetrdquo drar upp en skiljelinje mellan mythos och logos en

demarkation som auktoriseras utifraringn Platon97 Hos Herakleitos finns inget brott

artikulationen av ett filosofiskt register sker mot en mytopoetisk fond mythoslogos aumlr en

enhetlig roumlrelse daumlr den ena sidan inte kan separeras fraringn den andra utan ett ansenligt varingld De

samverkar repeterar varandra ndash foumlrst med Platon finns en ambition att ge myten en kaumlrna av

logos en kaumlrna som skapar foumlrutsaumlttningen foumlr en uppdelning i oppositioner i hierarkiska

strukturer och det aumlr denna beraumlttelse som kom att ringa in logos varingldsamma ursprung i det

vaumlsterlaumlndska taumlnkandet98

Platon foumlrsoumlker isolera den ena sidan fraringn den andra liksom han i en roumlrelse av

farmaceutiskt varingld vill skilja ut farmakons dubbla bestaumlmning ndash rdquobotemedlet fraringn giftet det

goda fraringn det onda det sanna fraringn det falskardquo99 ndash logos fraringn mythos nomos fraringn fysis mytem

fraringn filosofem i analogi med hur stadsmuren i grekernas polis kom att uppraumltta en skiljelinje

naturkultur I Herakleitos Fragm 94 moumlter vi i staumlllet ett spaumlnningsfaumllt av motverkande

krafter polaumlra straumlvanden som av noumldvaumlndighet samverkar i en tragisk harmoni en repetition

som alstrar den rdquovackraste fogrdquo (kallistecircn harmonian) en houmlgsta enhet av motstridighet rdquoDet

96 rdquoPlatons apotekrdquo s 101 amp 140 I Derridas inventering av apoteket ser vi i laumlsningen av Faidros en anledning till varfoumlr Platon vaumlljer att aringterberaumltta tvaring myter som han sjaumllv aumlr upphovet till I myten om Theuth goumlr Platon en framstaumlllning i enlighet med de strukturella lagar som bestaumlmmer oppositionerna talskrift livdoumld faderson sjaumllkropp etc en intern struktur som drar upp graumlnslinjen mellan mytem och filosofem vilket Derrida kallar Historien om den filosofiska skillnaden mellan mythos och logos Ibid s 41 97 Platons apotekrdquo s 119 amp 29 rdquoMetafysikens teknikens och den sammanraumlknande binaritetens enhet [hellip] Detta filosofiska och dialektiska herravaumllde oumlver farmaka [hellip] rsquoPlatonismenrsquo aumlr paring en och samma garingng en generalrepetition av denna familjescen och det maumlktigaste foumlrsoumlket att bemaumlstra den foumlr att kvaumlva alla ljud ifraringn den och doumllja den genom att dra foumlr gardinerna naumlr vaumlsterlandets morgon gryrrdquo Ibid s 139 98 Det begreppsliga spraringket foumlrutsaumlttningen foumlr vaumlsterlandets metafysik uppstaringr enligt Heidegger med Platon rdquoDer Spruch des Anaximanderrdquo s 341 (315) 371 (342) 373 (343) Genom att taumlnka enheten det Samma utan att neutralisera striden skillnaden kan vi naumlrma oss Herakleitos rdquoDas Ἓν Πάντα laumlszligt beisammen in einem Anwesen vorliegen was voneinander weg- und so gegeneinander abwest wie Tag und Nacht Winter und Sommer Frieden und Krieg Wachen und Schlafen Dionysos und Hades [hellip]Ἓν Πάντα sagt was der Λόγος ist Λόγος sagt wie Ἓν Πάντα west Beide sind das Selberdquo rdquoLogosrdquo s 213 Jfr ldquoParmenidesldquo s 247 99 rdquoPlatons apotekrdquo s 141

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

39

motsatta garingr samman ur det som garingr isaumlr uppstaringr vackraste fogrdquo (Fragm 8) Ljuset isoleras

inte fraringn moumlrkret ur deras polaritet uppstaringr en enhet av dag och natt rdquoty de aumlr ettrdquo (esti gar

hen Fragm 57)100 ndash en enhet oscillerad genom polaumlr bestaumlmning (ljusmoumlrker sanningloumlgn

livdoumld etc) en foumlrtaumltad gestaltning av en houmlgsta ordning genererad ur stridande krafter en

bild av oppositioner som repeterar varandra hur de inte kan isoleras i erfarenheten av det

tragiska vaumlxelspelet i den kosmiska roumlrelse som aringterspeglar den universella balansen Det aumlr i

denna roumlrelse i artikuleringen av denna erfarenhet vi maringste soumlka det heraklitiska logos ndash i hur

det maumlnskliga predikamentet inte kan skiljas ut fraringn en kosmisk strukturering av stridande

oppositioner i insikten att liv och doumld liksom dag och natt maringste foumlrstarings i sin enhet

Ur en rdquoosynlig fog starkare aumln synligrdquo (Fragm 54) daumlr rdquodet i sig sjaumllvt isaumlrgaringende

samstaumlmmerrdquo etableras den rdquomotspaumlnda fogrdquo (Fragm 51) som genererar en tragisk harmoni i

Herakleitos taumlnkande rdquour ett allt ur allt ettrdquo (Fragm 10) Denna tragiska strukturering faringr inte

foumlrvaumlxlas med den skenbara stabilitet som manifesteras i solens garingng oumlver firmamentet Det aumlr

en rdquoosynligrdquo och rdquomotspaumlnd fogrdquo ndash som rimligtvis ska foumlrstarings i enlighet med ett djupare aumlnnu

foumlrdolt maringtt och en aumlnnu outforskad logos och harmoni jaumlmfoumlrt med den som foumlrst moumlter det

maumlnskliga oumlgat ndash som konstituerar verklighetens egentliga natur rdquoNaturen aumllskar att doumllja

sigrdquo (Fragm 123) Om den yttre homerisk-tragiska solen garingr under med Platon och samtidigt

aringteruppstaringr i foumlrnuftsideacutens internaliserade och logifierade form aumlr det kanske hos Herakleitos

som den verkliga eklipsen sker som en ploumltslig destruktion av alla invanda foumlrnuftshierarkier

ndash naumlr den bana som tecknas av det homerisk-platonska alloumlvervakande och foumlrutsaumlgbart

aringterkommande oumlgat eller foumlrnuftet bryts av naringgot som staumlndigt paring nytt undandrar sig alla

foumlrnuftiga maumlnskliga beraumlkningar genom att foumlr varje garingng laumlgga upp nya ofoumlrutsaumlgbara maringtt

ndash i en opassande foumlrdunkling och blaumlndning som bryter in vid middagstid naumlr det trygga

solljuset ofoumlrmodat oumlvergaringr i blixtbelysning101

100 Fink i referens till rdquoty de aumlr ettrdquo laumlser dagen som solens domaumln och natten som den moumlrkrets avgrund som innesluter soligheten rdquoSonnenbereich und naumlchtlicher Abgrund bilden zusammen das ἕνrdquo Heraklit s 79 101 En intressant moumljlighet haumlr som skulle kraumlva en egen text vore alltsaring att utveckla problematiken genom att fokusera paring elden och dess eventuella motsaumlttning till snarare aumln slaumlktskap med solen Elden som tvekloumlst aumlr primaumlr i det heraklitiska taumlnkandet maringste inte noumldvaumlndigtvis vara underkastad de yttre maringtt som solen inte tillaringts oumlvertraumlda Medan solen och dess maringtt vore en vaumlrldsligt avgraumlnsad manifestering av den suveraumlnt haumlrskande elden en eld som saumltter ramarna och behaumlrskar dessa maringtt aumlr fraringgan om inte elden snarare maringste taumlnkas generera sina egna immanenta maringtt Den egentligt raringdande i vaumlrldsliga termer olokaliserbara elden laringngtifraringn att behaumlrskas av naringgra yttre oberoende maringtt skulle daring visa sig som det mest okontrollerbara suveraumlnt behaumlrskande allt i form av kriget blixten och branden ndash snarare aumln i form av den foumlrutsaumlgbara solen Dessa tankegaringngar aumlr inspirerade av naringgra mot Marcovich polemiskt riktade kommentarer av Jim Jakobsson jfr exempelvis vad Marcovich skriver om Fragm 94 rdquohellip the fragment seems to reveal the superiority of the measure-principle to that of fire (implied by the sun) but Heraclitus probably was not aware of this factrdquo Editio Maior s 276

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

40

Eftersom vi inte har tillgaringng till hela Herakleitos eftersom vi inte vet hur de kvarlaumlmnade

skaumlrvorna ursprungligen var ordnade aumlr vi utelaumlmnade till det garingtfulla i ett taumlnkande som

artikulerades under en tragisk tidsaringlder Herakleitos kallades rdquoden dunklerdquo men kanske aumlr

denna dunkelhet som Heidegger paringpekar ocksaring en moumljlighet foumlr en houmlgre ljusning en

moumljlighet att avlaumlsa garingtan som en garingta att se ldquodas Raumltsel als Raumltselrdquo naumlr vi moumlter varingrt eget

taumlnkande i en reva mellan ljus och moumlrker102

Epilog Kykeon amp striden i Apoteket I den tjocka vaumltskan avspeglades darrande i botten av drogen

hela apoteket och upprepade hela sin skenbilds avgrund103

rdquoEfter att ha staumlngt apoteket drog Platon sig tillbaka i skydd foumlr solen Han tog naringgra steg i

skuggan mot foumlrraringdets innersta fond lutade sig oumlver farmakon besloumlt sig foumlr att analyserardquo

(ibid) Om vi med Platon drar oss undan solen in i apoteket hamnar vi i en labyrint av

spegelkorridorer Det aumlr farmakons dubbla bestaumlmning egenskapen att vara baringde gift och

laumlkemedel som genom vindlande korridorer oumlppnar denna avgrund av repetitioner daumlr den

ena sidan inte kan isoleras fraringn den andra daumlr livet repeterar doumlden daumlr sanning och loumlgn inte

kan separeras ndash farmakon aumlr den verksamma substans som moumljliggoumlr att dessa motsatta

vaumlrden kan glida oumlver i varandra att begreppshierarkier faller samman att oppositioner inte

kan uppraumlttharingllas Apoteket aumlr bottenloumlst det saknar grund rdquoLaringngt innan farmakons element

delas upp i hemligt varingld och exakt vetande aumlr det en valplats foumlr en strid mellan filosofin och

dess andre Ett element som i sig sjaumllv om man fortfarande kan uttrycka det saring aumlr

obestaumlmbartrdquo 104

Derridas inventering av Platons apotek aumlr onekligen en magistral uppvisning men

laumlsningarna genererade ur farmakons ambiguitet uppmaumlrksammar inte kopplingen till den

grekiska drycken kykeon Kykeon aumlr en vardagsdryck ndash vanligtvis bestaringende av vin kornmjoumll

riven getost och ibland honung ndash som maringste roumlras foumlr att inte delarna ska separeras men har

aumlven en rituell funktion i de religioumlsa ceremonier som omgaumlrdade mysterierna i Eleusis I 102 Jfr ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze s 200 amp 221 103 rdquoPlatons apotekrdquo s 141 104 Ibid s 105

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

41

denna mysteriekult roumlrdes blandningen med ett farmakon en kvist av oumlrter vars hallucinogena

egenskaper tillskrev kykeon ett magiskt register105

Foumlrsta garingngen vi moumlter kykeon i den grekiska litteraturen aumlr hos Homeros Det aumlr Helios

dotter Kirke som bjuder Odysseus foumlljeslagare paring en utroumlrd blandning kykeon men till denna

dryck har hon ocksaring tillsatt rdquoonda oumlrterrdquo (φάρmicroακα λύγρ᾽ Od X236) ett farmakon foumlr att

maumlnnen ska falla i gloumlmska106 Ursprungligen kallades all magi farmakeia konsten att bereda

kykeon ur farmakon att bereda gift och anvaumlnda sig av magi Den mytiska Farmakeia moumlter vi

i Platons Faidros och det aumlr fraringn henne Derrida laringter den begreppsliga kedjan loumlpa oumlver

farmakon farmakeus (en trollkarl magiker) till farmakos (syndabocken som drivs ut ur polis

vid en kris) men inte bakaringt mot ett ursprung som foumlrankrar denna kedja Kykeon aumlr det

ursprungliga kaumlrlet foumlr blandning av farmakon ett magiskt kaumlrl Farmakeias kaumlrl daumlr delarna

inte faringr separeras

Om farmakon aumlr rdquoambivalentrdquo aumlr det enligt Derrida saringdant foumlr att farmakon konstituerar

den miljouml rdquodaumlr motsatta ting saumltts mot varandra [hellip] den roumlrelse och det spel som relaterar

dem till varandra vaumlnder om dem och faringr dem att garing oumlver i varandra (sjaumllkropp gottont

inreyttre minnegloumlmska talskrift osv) Det aumlr utifraringn detta spel utifraringn denna roumlrelse som

motsattheterna eller olikheterna stoppas av Platon Farmakon aumlr skillnadens

(skillnadsskapandets) roumlrelse dess plats och dess spel Det aumlr differensens differans I sin

obestaumlmda skugga och vaka haringller farmakon i sitt foumlrraringd de olikheter och stridigheter som

saumlrskiljandet kommer att skaumlra tillrdquo107

Herakleitos Fragm 125 lyder rdquoOcksaring kykeon delar sig daring den inte roumlrs omrdquo108 De olika

bestaringndsdelarna kan inte isoleras utan att roumlrelsen upphaumlvs Att skilja ut delarna i oppositioner

skulle stoppa stridens noumldvaumlndiga roumlrelse den roumlrelse som genom den universella balansen

105 Jfr Faidros 250 Kratylos 411 b 439 c Teaitetos 155e Sofisten 243a 245e Gaumlstabudet 187a-e 106 Syftet aumlr att maumlnnen ska gloumlmma sitt hemland Kirke foumlrvandlar dem till svin med sitt trollspouml foumlrst efter att de har fallit i gloumlmska av kykeons farmakologiska blandning Aumlr det en tillfaumlllighet att aumlven Medea som aumlr slaumlkting till Helios i naumlsta led droppar sitt farmakon i kykeon med en enkvist foumlr att under magiskt mummel skvaumltta inneharingllet i oumlgonen paring en drake saring han blir yr och somnar 107 rdquoPlatons apotekrdquo s 91 rdquoUr detta foumlrraringd haumlmtar dialektiken sina filosofem Utan att vara naringgot paring egen hand oumlverskrider farmakon dem alltid som deras bottenloumlsa foumlrraringd (fonds sans fond)rdquo Ibid 108 και ὁ κυκεών διίσταται ltmicroὴgt κικνούmicroενος Kirk ldquoIf change between opposites ceased then the opposites themselves would cease to be connected with each other the only unity between them and so the only unity subsisting in the world would be destroyed There would be no such thing as κοσmicroος [kosmos] just as there would be no such thing as κυκεών [kykeon] if its ingredients existed in isolation from each other The fragment is of greater importance than it first appears it is the only direct quotation that asserts even though only in an image the consequences of an interruption in the reciprocity of oppositesrdquo The Cosmic Fragments s 256

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

42

genom motverkande krafter inom det oumlvergripande maringttet uppraumlttharingller kosmos109 I analogi

med farmakons dubbla bestaumlmning i dess samtidighet av giftbot loumlgnsanning i dagens och

nattens enhet (esti gar hen) utmoumlnstras den enhetliga roumlrelse som vid separering i varje ansats

till isolering kollapsar

Differentiering aumlr aspekter av en enhet som av noumldvaumlndighet inbegriper olikheter och

stridigheter men denna enhet kan inte utan varingld underordnas en polaumlr bestaumlmning i

oppositioner och begreppshierarkier Denna dynamiska samverkan av motstaringende krafter blir

statisk i det att ett led skiljs ut som mera efterstraumlvansvaumlrt privilegierat en dominans som

upploumlser stridens tvingande harmoni ndash och det aumlr vaumll just vid denna skiljelinje historien om

logos beraumlttelsen om foumlrnuftets varingldsamma ursprung skulle komma att ta sin boumlrjan i en

vaumlsterlaumlndsk solnedgaringng

ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash ndash

Det beraumlttas att efesierna soumlkte upp Herakleitos efter att han tagit sin tillflykt i bergen Han

hade deponerat sin bok i Artemis tempel och dragit sig undan foumlr att inte laumlngre utsaumlttas foumlr

poumlbelns uselhet Nu kom de foumlr att be om hjaumllp att uppnaring enhet i en tid av krig Herakleitos

tittade inte ens upp I staumlllet tillredde han ett kykeon och utan att saumlga ett ord tog han en kvist

doppade den i blandningen och roumlrde om under tystnad110

109 Kahn ldquoThis may serve as an image for the celestial rotation of sun and stars by which cosmic order is maintained and which is itself the residue of a primordial vortex or whirlpool (dinecirc) from which this order was generatedrdquo The art and thought of Heraclitus s 194 110 Kirk The Cosmic Fragments s 13 Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan 2004 s 68

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

43

Litteratur

Agamben Giorgio Homo Sacer I Den suveraumlna makten och det nakna livet sv oumlversaumlttning

Sven-Olov Wallenstein planerad utgivning Goumlteborg Daidalos 2009

Aischylos Orestien tolkad av Emil Zilliacus Stockholm Studentlitteratur (1970) 1994

ndash Den fjaumlttrade Prometheus sv oumlvers Emil Zilliacus i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

Aristoteles Om diktkonsten sv oumlvers Jan Stolpe Goumlteborg Daidalos 1994

Barnes J The Presocratic Philosophers vol 1 London Routledge 1979

Birnbaum Daniel rdquoHimlens Avgrund Novalis Nietzsche Bataillerdquo Kris nr 42 1991

Birnbaum Daniel amp Wallenstein Sven-Olov Heideggers vaumlg Stockholm Thales 1999

Carlshamre Staffan Language and Time An Attempt to Arrest the Thought of Jacques

Derrida [diss] Goumlteborg 1986

Chitwood Ava Death by Philosophy Michigan University of Michigan Press 2004

Cornford FM From Religion to Philosophy A Study in the Origins of Western Speculation

New York Dover Publications (19121957) 2004

Derrida Jacques rdquoLa pharmacie de Platonrdquo i La Disseacutemination (1972) sv oumlvers Jan Stolpe

rdquoPlatons apotekrdquo i Apoteket Lund Kykeon 2007

ndash rdquoLa mythologie blancherdquo Marges ndash de la philosophie Paris Minuit 1972

ndash Glas Paris 1974 oumlvers Horace Engdahl amp Carl-Johan Malmberg Kris nr 2021 1981

ndash Dialogue amp Deconstruction The Gadamer-Derrida Encounter ed Diane P

Michelfelder amp Richard E Palmer Albany SUNY Press 1989

Diggle James Euripides Phaethon Edited with Prolegomena and Commentary Cambridge

Cambridge University Press (1970) 2004

Dilcher Roman Studies in Heraclitus [diss] Spudasmata Band 56 Zuumlrich Olms 1995

Euripides Medea oumlvers Hjalmar Gullberg i Litteraturens klassiker Grekisk

litteraturDramatik redigerad av Lennart Breitholtz Stockholm Pan (1961) 2004

ndash De fenikiska kvinnorna sv oumlvers Tord Baeckstroumlm i De Grekiska Tragedierna

Stockholm Vertigo 2005

ndash Backanterna sv oumlvers Goumlran O Eriksson amp Jan Stolpe Stockholm Atlantis 1987

Fraumlnkel Hermann rdquoA Thought Pattern in Heraclitusrdquo The American Journal of Philology

Vol 59 No 3 1938

Gadamer Hans-Georg rdquoOm foumlrstaringelsens cirkelrdquo Filosofin genom tiderna ndash Efter 1950

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

44

Stockholm Thales 2000

Guthrie WKC History of Greek Philosophy I-VI Cambridge Cambridge University Press

1962-81

GWF Hegel Phaumlnomenologie des Geistes Andens fenomenologi sv oumlvers Brian Manning

Delaney amp Sven-Olov Wallenstein Stockholm Thales 2008

ndash Vorlesungen uumlber die Geschichte der Philosophie red Hoffmeister (1940) band 1

Heidegger Martin Sein und Zeit (1927) Varat och tiden sv oumlvers Rickard Matz Goumlteborg

Doxa 1981

ndash rdquoZur Seinsfragerdquo (1956) rdquoOm varafraringganrdquo sv oumlvers Daniel Birnbaum amp Sven-Olov

Wallenstein Linjen Lund Kykeon 1993

ndash rdquoPlatons Lehre von der Wahrheitrdquo Wegmarken (1976) rdquoPlatons laumlra om sanningenrdquo

oumlvers Carl Cederberg Att laumlsa Platon StockholmStehag Symposion 2007

ndash amp Fink Eugen Heraklit (1970) Gesamtausgabe (Band 15) Seminare Frankfurt am

Main Klostermann 1986

ndash rdquoDer Spruch des Anaximanderldquo Holzwege Frankfurt am Main Klostermann (1950)

2003

ndash rdquoAletheia (Heraklit Fragment 16)rdquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta

(1954) 2004

ndash ldquoLogos (Heraklit Fragment 50)ldquo Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-Cotta (1954)

2004

ndash rdquoMoira (Parmenides Fragment VIII 34-41) Vortraumlge und Aufsaumltze Stuttgart Klett-

Cotta (1954) 2004

ndash Einfuumlhrung in die Metaphysik Tuumlbingen Max Niemeyer Verlag (1953) 1998

Herakleitos Herakleitos fragment I oumlversaumlttning av Haringkan Rehnberg och Hans Ruin med

kommentar av Hans Ruin Lund Kykeon 1997

Homeros Iliaden sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1999) 2002

ndash Odysseacuteen sv oumlvers Ingvar Bjoumlrkeson Stockholm Natur amp Kultur (1995) 2002

Hornung Erik Akhenaten and the Religion of Light Ithaca and London Cornell University

Press (1999) 2001

Houmllscher U rdquoParadox simile and gnomic utterance in Heraclitusrdquo i The Pre-Socratics ed

A P D Mourelatos (1974) Princeton Princeton University Press 1992

Kahn Charles H The Art and Thought of Heraclitus An edition of the fragments with

translation and commentary Cambridge Cambridge University Press 1979

Kirk G S Heraclitus The Cosmic Fragments Cambridge Cambridge University Press

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992

45

(1954) 1970

ndash The Nature of Greek Myths New York Penguin 1974

Kirk G S amp Raven J E The Presocratic Philosophers Cambridge Cambridge University

Press (1957) 1983

Marcovich M Heraclitus Editio Maior Merida The Los Andes University Press 1967

Nietzsche Friedrich Die Geburt der Tragoumldie (18721886) Tragedins foumldelse amp Die

Philosophie im tragischen Zeitalter der Griechen Filosofin under grekernas tragiska

tidsaringlder i Samlade skrifter I sv oumlvers Martin Tegen StockholmStehag Symposion

2000

ndash Avgudaskymning oumlvers Carl-Henning Wijmark i Nietzsche Stockholm Prisma (1966)

1987

Nilson Peter Himlavalvets saumlllsamheter En resa genom myter och historia Stockholm

Prisma 1977

Nilsson Martin Pn Olympen Stockholm Prisma (1919) 1987

Olsson Anders Skillnadens konst Sex kapitel om moderna fragment Stockholm Bonniers

2006

Osborne Catherine Rethinking Early Greek Philosophy Hippolytus of Rome and the

Presocratics London Duckworth 1987

Ovidius Metamorfoser sv oumlvers Erik Boumlkman Stockholm Natur amp Kultur 1998

Patocka Jan Kaumltterska essaumler om historiens filosofi Goumlteborg Daidalos 2006

Platon Skrifter Bok 1-5 oumlvers Jan Stolpe Stockholm Atlantis 2000-08

Robinson T M Heraclitus Fragments Toronto University of Toronto Press 1987

Ruin Hans ldquoUnity in Difference ndash Difference in Unity Heraclitus and the Truth of

Hermeneuticsrdquo i Hermeneutik och tradition Gadamer och den grekiska filosofin

Stockholm Soumldertoumlrn Philosophical Studies 2003

Sofokles Antigone sv oumlvers Lars-Haringkan Svensson amp Jan Stolpe Lund Ellerstroumlms 2008

ndash Kung Oidipus sv oumlvers Bjoumlrn Collinder i De Grekiska Tragedierna Stockholm

Vertigo 2005

ndash Kvinnorna fraringn Trachis (Trachiniai) tolkad av Emil Zilliacus Uppsala Gebers 1957

ndash Aias sv oumlvers Emil Zilliacus Stockholm Geber 1951

Stiegler Bernard Technics and time 1 The fault of Epimetheus oumlvers Richard Beardsley amp

George Collins Stanford Stanford California Press 1998

Wallenstein Sven-Olov rdquoThe silence of the Egyptianrdquo Kris nr 45 1992