Plugginnovation i luleå 18 feb pp

18
DROPOUTS Det behöver inte vara så

description

Till konferensen Unga som varken arbetar eller studerar- vad gör vi och vad kan vi göra? Dropouts-det behöver inte vara så

Transcript of Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Page 1: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

DROPOUTSDet behöver inte vara så

Page 2: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

σσSigma

VariationStigmat-esta

Page 3: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

SigmaVariationStigmat-esta

σσSigma

Variation

Stigmat-esta

Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216

Page 4: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

SigmaVariationStigmat-esta

σσSigma

Variation

t-esta

Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216

Väntevärdet

Page 5: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

SigmaVariationStigmat-esta

σσSigma

Variation

t-esta

Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216

Väntevärdet

Standardavvikelsen

Page 6: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

SigmaVariationStigmat-esta

σσSigma

Variation

t-esta

Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216

Väntevärdet

Standardavvikelsen

Förväntningens betydelse

Page 7: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

SigmaVariationStigmat-esta

Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216

Väntevärdet

StandardavvikelsenFörväntningens

betydelse

Page 8: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

ATT VARA LÄRANDESe styrkan i variation, varför annars sätta eleverna i klasser?

Page 9: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

VI KÄNNER IGEN RISKERNAMen agerar vi på dem?

Bildkälla arbetsmiljöverket, www.av.se

Page 10: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

–Jan Turvall, GU i GP 16/2 sidan 8

”Skollagen gäller”

Page 11: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

KIA

Page 12: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad:

ArbetslöshetSämre hälsa (fysisk och psykisk)Ökad risk för kriminalitetLägre grad av ”deltagande i samhället”

(Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008.)

Page 13: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer:

SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder Närsamhällets karaktär (SES)Kön (fler pojkar)Flytt (fler ökar risk)Språk, etnicitet (minoritetsgrupper)Hem-skola kulturkrockarUppfostringsmönster, föräldrars förväntningar, engagemang, kommunikationsmönsterFunktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa, engagemang i skolanBehov av särskilt stödSjälvförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens

(Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.)

Riskfaktorer

Page 14: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Frånvaro (hälsa m.m)Låga skolresultatRepetition av klassSvag anknytning till skolan (school connectedness), ex. frånvaro, Inlärningssvårigheter (spec behov)Relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola)Låg självkänsla , självförtroende med arbetetMotståndskraft (klara motgångar)

(Omarbetad från Dale, 2011 m.fl.)

Riskfaktorer för avhopp – effekter av individuella

bakgrundsfaktorer som syns i skolan (grund för insatser)

Page 15: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Brist på kompetens att arbeta med ”elever i riskzon”Brist på kompetensutvecklingBrist på resurser (material eller personal)Brist på SYVBrister i det relationella arbetet (lärare/elev)Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m)Låg status på utbildning (”yrkesförberedande”)Social sammansättning (skolantagning)Storlek (skola och klass)Undervisningskvalitet Lärartäthet

(Anpassat från Dale, 2011)

”Skolrelaterade” risk-faktorer:

Page 16: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Studieavbrott i förtid (”Dropout/Early School leaving) är en process – börjar tidigt, innan skolan t.o.m.

Avbrotts-processen är ett resultat av en interaktion av individ/hem/samhälle och skola

Elever med många ”individuella riskfaktorer” klarar skolan – Skolan gör stor skillnad

Skolan (organisationen, undervisningen, bemötandet, det relationella o.s.v.) är viktig för alla elever MEN helt avgörande för elever i riskzonen

Page 17: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

Individfokuserade insatser:intensivt individuellt stödholistiskt stödförtroendefulla relationererfaren personalkontinuitetbygga anknytning

Organisation/system insatserflexibilitet i utformning av undervisning/kurser/programbygga känsla av samhörighetge förtroendehöga förväntningaröverskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultattrygg miljöstötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, Lehr, 2003, 2004, Klima, 2005, NDPC, 2007)

Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/förebyggande insatser

Page 18: Plugginnovation i luleå 18 feb pp

TackUlrik

Fostvedt

[email protected]

www.pluginnovation.se